Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård - Vårdanalys

Recommendations

Info

Vilka effekter har ett fritt val av vårdgivare på jämlikheten i vården? inkomst i större utsträckning jämförde olika läkare i sin geografiska närhet med avseende på kvalitet. Dessa grupper var även mer positiva till att ta del av information kring läkarnas prestationer. Yngre, högutbildade och personer med gott självskattat hälsotillstånd uppgav i högre utsträckning att de skulle använda sig av publicerad information inför ett val om man såg att den egna läkaren föll ut dåligt. Vidare uppgav kvinnor i högre utsträckning än män att de jämfört läkare, medan män i större utsträckning än kvinnor uppgav att man skulle använda sig av publicerad information inför ett val om man såg att den egna läkaren föll ut dåligt (Cheng & Song 2004). Harris (2003) undersöker också huruvida individer övervägt en annan läkare samt deras benägenhet att byta till en läkare med bättre kvalitet. Även i denna studie, som undersökte en amerikansk population med sjukvårdsförsäkring via arbetsgivare, föll utbildning ut som en signifikant förklaringsfaktor; högutbildade hade i högre utsträckning övervägt en annan läkare. I denna studie undersöktes även den etniska dimensionen; spansktalande hade i lägre utsträckning övervägt en annan läkare jämfört med vita och afroamerikaner, medan övriga etniska minoriteter tvärtom i högre utsträckning övervägt en annan läkare. När det gällde benägenheten/viljan att byta läkare var män mer villiga än kvinnor att byta vårdgivare. Spansktalande och ”övriga etniska minoriteter” uppgav en större vilja att byta än vita och afroamerikaner (Harris 2003). Som framgått fokuserar studien mycket på etnicitet, snarare än socioekonomi, som förklarande variabel. Detta är, som Braveman (2006) påpekar, oftast standardförfarandet i amerikanska studier. I en europeisk kontext brukar dock jämlikhet i hälsa och tillgång till hälsooch sjukvård med avseende på etnicitet snarast ses i ljuset av att etniska minoriteter ofta har lägre sociala positioner (se exempelvis Bremberg 2003). Harris (2003) studie är således inte nödvändigtvis möjlig att översätta till en svensk kontext. 63 SAMMAnFAttnIng Ovanstående litteraturgenomgång har framförallt berört jämlikhet och valfrihet inom specialiserad vård i en internationell kontext. Ett flertal av de ovan refererade enkätstudierna dras med metodologiska problem, framför allt genom relativt låga svarsfrekvenser. En förtjänst är dock att flera av studierna har ett stort antal svarande vilket möjliggör jämförelser mellan olika subgrupper. Generellt tycks det vara så att utbildning är en viktig förklarande faktor bakom individers vilja och benägenhet att använda sig av valfrihet i vården. För att få socioekonomiskt utsatta individer att i högre utsträckning utnyttja 86 Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård
Vilka effekter har ett fritt val av vårdgivare på jämlikheten i vården? sin valfrihet tyder vissa resultat på att insatser för att sänka olika typer av barriärer kan vara fruktbara. Den ovanstående litteraturgenomgången har visat att det empiriska underlaget när det gäller frågeställningen huruvida jämlikheten inom hälso- och sjukvården påverkas av förekomsten av valfrihet är långt ifrån heltäckande. I några fall, exempelvis Janlöv och Rehnberg (2011), har man försökt mäta ”likheten” i tillgång och utnyttjande av sjukvård mellan olika sociala grupper. I de flesta andra studier har man snarast fokuserat på ”likheten” i tillgång och utnyttjande av valfrihet. Detta bygger på det ovan refererade resonemanget att valfriheten i sig kommer att leda till en ökad jämlikhet i tillgång och utnyttjande av hälso- och sjukvård. Farrington-Douglas och Allen (2005) konstaterar, apropå ett möjligt införande av valfrihet i den engelska primärvården, att även om socioekonomiskt utsatta grupper konsumerar lika mycket primärvård som andra grupper kan det vara så att de inte får ut samma nytta per besök som övriga grupper. För att uppnå ett system där primärvården är jämlik, enligt ovanstående definition, kan det i sådant fall krävas olika insatser för olika grupper, varför antalet besök blir ett otillräckligt mått på jämlikhet. Det tycks dock saknas empiriska studier som utgår från att en jämlik hälso- och sjukvård kan vara ojämnt fördelad över befolkningen utifrån resonemanget att tillgång och utnyttjande skall vara relaterade till det faktiska vårdbehovet. För att man skall kunna uttala sig om införandet av vårdvalet i Sverige inneburit en ökad, oförändrad eller minskad jämlikhet krävs således mer forskning. Först efter fler studier som tydligare operationaliserar behovsbegreppet kan man uttala sig om vårdvalets effekter på jämlikheten inom svensk primärvård. Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård 87
Page 1 and 2:
Rapport 2012:2 Effekter av valfrihe
Page 3:
Effekter av valfrihet inom hälso-
Page 6 and 7:
Förord genom införandet av valfri
Page 8 and 9:
Förord 4.3.2.2 Vilka faktorer uppg
Page 13 and 14:
Sammanfattning Under de senaste dec
Page 15 and 16:
Patienterna har fått kortare avst
Page 17 and 18:
Sammanfattning systemen, har inte v
Page 21 and 22:
1 Inledning Under senare tid har va
Page 23 and 24:
Inledning kommer att göra sämre v
Page 25:
Inledning som undersökt om patient
Page 30 and 31:
Reformer som utvecklat valfriheten
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 39 and 40: Metod I syfte att besvara frågest
Page 41 and 42: tabell 2 Sökord som användes i li
Page 43 and 44: Metod I ett femte steg lästes alla
Page 47 and 48: 4 Vill patienter välja och på vil
Page 49 and 50: Vill patienter välja och på vilka
Page 63: Vill patienter välja och på vilka
Page 68 and 69: Vilka effekter har ett fritt val av
Page 81 and 82: 6 Vilka effekter har ett fritt val
Page 87: Vilka effekter har ett fritt val av
Page 107 and 108: 8 Vilka effekter har ett fritt val
Page 115 and 116: 9 Slutsatser och diskussion Syftet
Page 117 and 118: Slutsatser och diskussion konkurren
Page 119 and 120: Slutsatser och diskussion en stor d
Page 121: Slutsatser och diskussion av vårdv
Page 126 and 127: Referenser Blomqvist, P. (2007). Ve
Page 128 and 129: Referenser markets: an analysis of
Page 130 and 131: Referenser Geraedts, M., Schwartze,
Page 132 and 133: Referenser Lim, JNW., Edlin, R. Pre
Page 134 and 135: Referenser Ringard, Å. Equitable a
Page 136 and 137: Referenser Winblad, U. (2007). ”V
Page 139 and 140:
Appendix 1 Appendix 1 innehåller k
Page 141 and 142:
Resultat Hypotesen att patienter v
Page 143 and 144:
Resultat 30% av patienterna ville s
Page 145 and 146:
Resultat Väntetiderna steg initial
Page 147 and 148:
Resultat 40% av respondenterna i de
Page 149 and 150:
Resultat Slutsatserna från studien
Page 151 and 152:
Resultat Resultaten visade att de f
Page 153 and 154:
Resultat Resultaten visade att 17 %
Page 155 and 156:
Resultat 60 % upplevde att de hade
Page 157 and 158:
Resultat Resultatet visade att den
Page 159 and 160:
Resultat Patienterna som rapportera
Page 161 and 162:
Resultat typ av land sjukvård (n)
Page 163 and 164:
Resultat Resultaten visade att vår
Page 165:
Resultat Resultaten visade att län
Page 168 and 169:
Appendix 2 (Forts. tabell appendix
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 179:
I arbetet med rapporten har flera p
show all

Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård - Vårdanalys

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?