Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård - Vårdanalys
Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård - Vårdanalys
Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård - Vårdanalys
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vill patienter välja <strong>och</strong> på vilka grunder väljer patienterna vårdgivare?<br />
Storbritannien visar på liknande resultat, Rubin m.fl. (2006) undersöker hur<br />
viktig väntetid var i förhållande till möjlighet att välja läkare <strong>och</strong> möjlighet<br />
att välja tid för besöket. Resultaten från studien visade att kortare väntetider<br />
visserligen är <strong>av</strong> intresse för patienter men att andra faktorer, såsom möjligheten<br />
att välja läkare <strong>och</strong>/eller tidpunkt för läkarbesök väger lika tungt eller<br />
tyngre. Kort väntetid premierades gällande barn under fem år <strong>och</strong> vid nya<br />
<strong>hälso</strong>problem. Äldre var beredda att vänta upp till 2,5 dagar för att välja ”sin<br />
egen läkare” <strong>och</strong> kvinnor var beredda att vänta två dagar extra. För kvinnor,<br />
äldre, samt patienter med lång sjukdomshistoria var möjligheten att behålla<br />
sin läkare (dvs. kontinuitet) viktigare än kort väntetid. Detta pekar på att vissa<br />
patientgrupper värderar kontinuitet <strong>och</strong> flexibilitet framför snabb tillgänglighet.<br />
En annan brittisk studie som testade betydelsen <strong>av</strong> ett antal förutbestämda<br />
preferenser konfirmerar detta mönster (Gerard m.fl. 2008). I denna studie<br />
verkar självbestämmande – dvs. att patienterna får träffa den läkare de själva<br />
föredrar, vid en tidpunkt de själva föredrar, vara viktigare än att väntetiden<br />
är så kort som möjligt.<br />
I studierna som refererades ovan undersöktes hypotetiska valsituationer i<br />
primärvården. Lim <strong>och</strong> Edlin (2009) undersöker istället val <strong>av</strong> specialistvård<br />
med en liknande studiedesign. Äldre patienter som remitterats för kataraktkirurgi<br />
i norra England (2004) fick tacka ja eller nej till 16 olika scenarier.<br />
Variablerna <strong>av</strong>stånd, väntetid, kompetensnivå <strong>och</strong> resekostnad undersöktes.<br />
Resultaten visade att möjligheten att få ingreppet utfört <strong>av</strong> en specialistläkare<br />
hade störst inverkan på patienternas val. För specialistvård var en majoritet<br />
<strong>av</strong> patienterna beredda att acceptera lång väntetid (upp till 16 veckor), lång<br />
resväg (upp till 32 km) eller höga resekostnader (ca 400 kr). Denna studie<br />
ger således uttryck för att läkarnas kompetensnivå betraktades som den viktigaste<br />
faktorn vid hypotetiska val <strong>inom</strong> specialistvården. De valmöjligheter<br />
försökspersonerna ställdes inför i denna studie <strong>av</strong>viker dock märkbart från<br />
en verklig valsituation där remitterande läkare kan vägleda patienter <strong>och</strong> förklara<br />
vilken typ <strong>av</strong> kompetens som krävs för ingreppet. Coulter m.fl. (2005)<br />
undersöker val <strong>av</strong> kirurgklinik med en liknande studiedesign. Bland de patienter<br />
som kunde tänka sig att byta sjukhus var goda resultat hos sjukhuset,<br />
ren sjukhusmiljö, kirurgens <strong>och</strong> sjukhusets rykte samt kontinuitet i vården<br />
viktigare faktorer än korta kötider. Författarna poängterar dock att detta resultat<br />
kan bero på ett antagande hos patienten att om de byter sjukhus kommer<br />
de automatiskt att få kortare väntetider. Det bör även tilläggas att många<br />
patienter antog att kvalitetsskillnader mellan sjukhusen i praktiken var små<br />
<strong>och</strong> att den renodlade kvalitetsfrågan därför minskar i betydelse.<br />
<strong>Effekter</strong> <strong>av</strong> <strong>valfrihet</strong> <strong>inom</strong> <strong>hälso</strong>- <strong>och</strong> <strong>sjukvård</strong> 53