Master of Science - Gestaltakademin

skall helt enkelt ha en möjlighet att själv bedöma tolkningen av ”bevisen”. I
min analys har jag valt att presentera så många citat som möjligt för att
läsaren skall ha möjligheten att vara kritisk till materialet.
• Överensstämmelse. Stämmer transkriptionen verkligen överens med vad
informanterna menade? Jag har låtit alla de personer jag intervjuat läsa
transkriptionen för att ha möjlighet att komma med ändringar.
• Insiktsfullhet. Här värderas originalitet och uppfinningsrikedom i
presentationen. Den tanke som låg bakom min presentation var att läsaren
skulle få möjlighet till insikt och förståelse om vad som hjälper i
gestaltterapeutisk parterapi och vad som får ett par att påbörja parterapi.
Självklart fanns även här en personlig drivkraft att få svar på dessa frågor.
• Sammanhang. Med detta menas i vilket samanhang materialet värderas. I
detta fall var jag intresserad av att stämma av med existerande
gestaltterapeutiska teorierna kring parterapi.
• Pragmatisk nytta. Detta innebär nyttovärdet för studien i samhället,
forskarvälden och gestaltvärlden. Jag tror att de gestaltterapeuter som
bedriver parterapi kommer ha nytta av studien. Detta i sin tur bidrar
förhoppningsvis till samhället genom att fler par gör konstruktiva avslut eller
fortsätter sina förhållanden på ett konstruktivt sätt. Studien är upplagd på ett
enkelt sätt, vilket gör att den är lätt att använda i vidare forskning.
I kvantitativ intervjuforskning innebär inte reliabilitet hur väl metoden motstår
slumpens inflytande, snarare att intervjuaren är tränad i intervjuteknik och att det
som sägs tas upp på ett tillförlitligt sätt (Patel & Davidson, 1991). Jag har använt
videokamera för att kunna ta upp det som sägs på ett tillförlitligt sätt, på detta sätt har
jag även kunnat registrera kroppsspråk. För att träna min intervjuteknik gjorde jag
två provintervjuer innan jag påbörjade forskningsarbetet.
Kvale (1997) menar att kontrollerandet av validitet och reliabilitet inte är något man
kontrollerar i efterhand i en kvalitativ studie. Snarare har forskaren med sig
begreppen hela tiden. Under studiens framväxt har jag försökt förhålla mig till
validitet och reliabilitet kontinuerligt. Detta genom att träna intervjuteknik (två
19