mationsteknik som verktyg för det utvecklande arbetet - LO

K A L - P R O J E K T E T – D E L R A P P O R T 3
Produktionsnära system är sådana som de anställda måste använda för att genomföra
sitt arbete. De är en integrerad del av produktionen. De gamla sättet ”att själv göra
det för hand” har ersatts med ett sätt som innehåller datorstöd. Den som skriver
använder ordbehandlingssystem. Monteringsarbetare använder ett informations-
system som berättar vad de ska montera. Processoperatörer hanterar sin process via
styrsystem. Det går inte att välja bort de produktionsnära systemen och samtidigt
fortsätta att producera med dagens tempo och kvalitetskrav. Många av dessa system
lämnar mycket kvar att önska, när det gäller användarvänlighet, konstaterar Jan Hill.
Men faktum kvarstår: användaren måste lära sig att bemästra systemet för att kunna
lösa sin uppgift.
Övergripande system har egenskaper som kan ge stöd i löpande beslut i arbetet,
men det är möjligt att utföra arbetet utan att använda dem. Den som skriver text
kan hämta information från databaser och andra källor. Monteringsarbetaren kan ha
tillgång till resultatuppföljningssystem som ser verksamheten ur olika perspektiv och
beskriver den med olika nyckeltal. Processoperatören kan ha beslutsstödsystem med
information till exempel om kvalitet, säkerhet och miljö.
Stöd för att utveckla – eller begränsar det mitt arbetssätt?
I alltför stor utsträckning blir det de tekniska frågeställningarna som blir utgångspunk-
ter för diskussionen. Helle Klein citerar i Aftonbladet (7 april 1998) Kevin Robinsson,
professor i kulturgeografi vid universitetet i Newcastle-Tyne: ”Vi bör lämna teknikfix-
eringen och föra en demokratisk debatt om hur vi ska leva i ett globalt och mångkultu-
rellt samhälle.” Och Helle Klein avslutar sin artikel med: ”Men det verkligt viktiga att
diskutera är vad för slags samhälle tekniken ska hjälpa till att bygga. IT är en politisk
och kulturell fråga snarare än en teknisk.”
Möjligheten att kunna påverka sin egen arbetssituation hänger intimt samman i
vilken relation man har till tekniken runt omkring en. Är det ett stöd för att utveckla
och förändra eller styr den och begränsar mitt sätt att sköta mitt jobb?
IT-stödet är många gånger till för att styra arbetsinsatser och skapa likformighet i
hanteringen. Men i alla organisationer finns också en önskan att IT-stödet ska stödja
användarna i att ständigt utveckla och effektivisera sin arbetssituation. Det är ett känt
dilemma att arbetsledningen både vill försöka styra, samtidigt som man önskar mer
kreativitet och ständiga förbättringar. Vid större systeminstallationer får det besvärliga
konsekvenser. Kreativiteten får ofta stå tillbaka för behovet av att styra och kontrollera.
Likformighet i hanteringen är en nödvändighet, eller själva idén med systemet. Säker-
hetskraven är ofta stora. Underhållet av systemen måste garanteras.
Nya rationaliseringsfilosofier – nya teknikkliv
I företagsvärlden har arbetsgivarnas nya rationaliseringsfilosofier och organisationsmo-
deller ett stort inflytande (kundorientering, mager produktion, BPR, TQM, Balanced
Scorecard). Det är processorienterade modeller som omformar såväl arbetsplatserna
som dess IT-användning. I många företag och förvaltningar har ledningarna gått in för
att kraftigt minska antalet anställda, och de som blir kvar får ta ett större ansvar och
utföra fler arbetsuppgifter – vilket har haft både fördelar och nackdelar för de berörda.
Man binder ihop tidigare uppdelade arbeten, det blir lite närmare ”från ax till limpa”.
Det kan bli intressantare och mer omväxlande. Men baksidan är att det kan bli mer
stressigt och slitigt.
IT-användningen är i själva verket många gånger förutsättningen för att dessa nya
10