mationsteknik som verktyg för det utvecklande arbetet - LO

K A L - P R O J E K T E T – D E L R A P P O R T 3
3. Tre FoU-riktningar kring
arbete och IT
En del forskare utvecklar teknik som används i människors arbete. Andra forskare
kommer efter och forskar om teknikens konsekvenser. Så har det alltför ofta varit, när
Sverige under de senaste 20 åren satsat stora summor på att såväl utveckla datateknik
som att granska dess effekter. Men sedan drygt 10 år har en del resurser även gått på
forskning, som försöker att överbrygga gapet mellan dessa två forskarvärldar.
Den stora ”floden”, om vi ser till resurser, är och förblir den rent tekniska forskningen,
grundforskning såväl som tillämpad forskning.
När det gäller effektgranskande och brobyggande forskning finns många tänkbara sätt
att gruppera och beskriva dessa satsningar och den beskrivning som här följer är inte
odiskutabel. Men den kan ändå hjälpa till att ge en överblick:
1. Forskare granskar teknik, ofta i samarbete med de anställda.
2. Forskare hittar och dokumenterar goda exempel på IT och dess användning.
3. Forskare från olika ämnesområden etablerar en tvärvetenskaplig forskningstradition,
för att utveckla bättre teknik – med människan i fokus.
En utförligare beskrivning, med exempel, kommer sist i kapitlet.
Arbetsvetenskaplig forskning
En viktig grundförutsättning för att den här sortens forskning om arbetsliv och datateknik
existerar i den omfattning som den gör, är att svensk arbetsvetenskaplig forskning i en
internationell jämförelse ovanligt länge har varit ovanligt stark och inte minst haft bättre
möjligheter än i många andra länder att komma in på arbetsplatserna. Forskningen och
dess resultat har varit med om att påverka vad fackföreningar och företag har gjort. Men
den har också påverkats av förändringar i parternas strategier och inbördes relationer.
Och under 80–90-talen kom sambandet mellan teknisk forskning och forskning om
arbetet och människan alltmer i fokus.
På 60-talet påverkades många forskare av den så kallade sociotekniska skolan, en
forskningsinriktning som ville se sambandet mellan tekniken och det sociala samman-
hanget på arbetsplatsen. En rad försök i England och Norge inspirerade även svenskarna.
De flesta betraktade då fortfarande tekniken som given. Det handlade om att anpassa
anställda och organisation efter den.
En vanlig uppfattning vid den här tiden var att användningen av alltfler maskiner i
industrin under en period medförde att arbetet krävde mindre yrkeskunskaper – men
att utvecklingen sedan skulle vända uppåt igen, när alltfler sysslor automatiserades
och högteknologisk utrustning infördes. Utvecklingen skulle bli som ett U – nästan
20