mationsteknik som verktyg för det utvecklande arbetet - LO

K A L - P R O J E K T E T – D E L R A P P O R T 3
De praktiska erfarenheterna från att använda dessa modeller har i många fall varit
nedslående. Projektbudgetar och tidplaner har överskridits. Systemens funktion har varit
bristfälliga. Man har insett att den sekvensiella utredningsmetodiken måste komplet-
teras med andra metoder.
Olika typer av moduleringstekniker har använts, det vill säga man har med hjälp av
grafiska beskrivningsmetoder försökt åskådliggöra inte bara systemens funktion utan
också den organisation som systemen ska ingå i.
Med hjälp av IT och nya enklare programmeringsspråk har man skapat prototyper,
som kunnat testas av användare (prototyping).
Designdriven utveckling
Inom IT-utveckling skapades designtradition i Sverige i UTOPIAprojektet 1981–85, vid
Arbetslivscentrum. Där studeras den grafiska produktionen. Arbetslivsforskare, tekniker
arbetade tillsammans med grafiker i utvecklingsarbete. UTOPIA-projektet utvecklade
en rad lågnivåtekniker, blädderblock, klisterlappar, pappkartonger, overheadprojektor
för att gestalta arbetssituationer och teknikanvändning. Det var ett banbrytande projekt
inom det här området.
Det nära samarbetet med användare och fack fick ett stort genomslag. Internationellt
uppmärksammat som ”kooperativ design” (eller ”participatory design”) och kallades
ibland ”den skandinaviska skolan”.
Designbegreppet kommer från arkitekturen. Designmetoder är lämpliga i komplexa
situationer där det finns många olika krav från många olika håll. Man letar efter möj-
ligheter snarare än lösningar på problem. I designbegreppet finns också en konstnärlig
aspekt. Formen har betydelse för användbarheten.
Den designinriktade systemutvecklingen har vidareutvecklats sedan 80-talet. Andra
kunskaper har förts in i forskningen; kognitionsforskning, beteendevetenskap. Konst,
bild, drama kompletterar för att på ett bättre sätt kunna gestalta verkligheter.
Arbetssättet från Utopia används idag i olika former. Det pågår en hel del arbete med
att utveckla detta synsätt. Forskningsprogrammet vid Lunds universitet, Change@Work
och framförallt delområdet Design@Work är en direkt fortsättning.
De tidigare lågnivåteknikerna har bytts ut och idag använder man sig av såväl IT:s
möjligheter att skapa virtuella världar, som dramapedagoger och fullskalemodeller för
att kunna kommunicera och gestalta arbetssituationer.
Exempel: Perstorps Kemitech
Ett exempel: Vid Perstorps Kemitech AB tas fram lacker av olika slag. Tidigare gick ar-
betarna ut i produktionen och kontrollerade mätare av olika slag, tog prover, reglerade
kranar och reglage med mera. Styrningen av alla dessa processer har nu flyttats över till
ett kontrollrum. Hur detta kontrollrum ska se ut och hur TV-kameror ska placeras ut i
produktion och hur IT-stödet ska utformas är en mycket komplex frågeställning. Med
hjälp av laboratoriet vid Design@Work har man kunnat bygga upp en fullskalemodell
av kontrollrummet och med hjälp av olika rollspel kunnat spela upp kritiska situationer
och komma med förslag på hur kontrollrummet bör konstrueras. Man går nu också
vidare med att titta på hur lärandet ska gå till i kontrollrummet, fiktiva situationer kan
spelas upp så att man får öva på att reagera rätt. Nya erfarenheter och kritiska situationer
registreras fortlöpande så att man ska kunna lära sig mer och mer. Designperspektivet
utvecklas vidare. Yngve Sundblad, CID, menade på CIDs temadag att fortsättningen
kommer att omfattas av nya intressanta öppningar:
46