mationsteknik som verktyg för det utvecklande arbetet - LO

K A L - P R O J E K T E T – D E L R A P P O R T 3
och tvärvetenskapliga ansatser är det förvånansvärt lite helhet. Det är sällan man
ser arbetslivets villkor som utgångspunkt för att forma FoU-insatser. De problem-
ställningar som är av intresse för LO-kollektivet når alltså bara alltför sällan fram till
forskarna.
Vår egen rundringning ger en entydig bild: kontakten med fackliga organisationer är liten
trots ett intresse från forskarnas sida. Arbetstagarperspektivet och de fackliga organisa-
tionerna är inte närvarande. Däremot är engagemanget från företagen/arbetsgivarsidan
stort.
Samla kunskaper och idéer – för att påverka forskningen
Det är nödvändigt med ett arbetarperspektiv i krav, förslag och önskemål kring fortsatt
teknikutveckling.
Det är knappast någon överdrift att påstå att LO och förbunden spelade en mycket
större roll under 80-talet med att initiera denna forskning, jämfört med den roll man
spelade när det under 90-talet var dags att skörda frukterna av programmen: sprida
och dra slutsatser av resultaten. Facken har under ett antal år inte heller spelat samma
roll när det gäller att initiera och påverka FoU inom arbetslivs- och teknikforskningen,
som tidigare. Det har förstås att göra med vad fackföreningsrörelsen valde att prioritera
under krisåren på 90-talet. Samtidigt förändrade många arbetslivsforskare fokus för sin
forskning.
Erfarenheterna från LO-representanter som på olika sätt deltar i arbetet med forsk-
ningsansökningar om arbetsorganisation, som kommer till Rådet för arbetslivsforskning,
är att det är alltför glest mellan sådana som berör LO-medlemmars verklighet, och som
har ett perspektiv som är intressant för kampen för det utvecklande arbetet.
För att påverka vilken forskning som en forskningsfinansiär som Ralf kan bekosta, är
det därför inte tillräckligt att sitta i bedömningsgrupper och programråd och ge råd om
de ansökningar som kommer in (vilket i sig är viktigt att göra). Fackföreningsrörelsen
måste dessutom komma in på ett tidigare stadium och föra en dialog med arbetslivs-
och teknikforskare, för att bidra med goda idéer och uppslag, med impulser från det
fackliga arbetet med arbets- och teknikutveckling som faktiskt pågår på arbetsplatser
runtom i Sverige.
Flertalet FoU-program har haft fackligt deltagande på alla nivåer, från lokala arbets-
platser till LO. Men det finns fortfarande mycket som går att göra för att förbättra hur
det fackliga inflytandet fungerar i praktiken. Det ömsesidiga kunskaps- och idéflödet
mellan forskning och fack behöver utvecklas ytterligare!
Lika lite som för 10–15 år sedan, när LO började sitt arbete med att påverka forsk-
ning kring informationstekniken och dess användning (mer om det i kapitel 2), kom-
mer arbetarnas perspektiv och behov automatiskt fram. Det krävs att några söker upp,
samlar in och sammanställer medlemmarnas erfarenheter och på praktiken grundade
önskemål, utifrån såväl befattningsutvecklings- som arbetsmiljöperspektiv. Det krävs
också en uthållighet och ihärdighet i detta arbete.
Ett ömsesidigt flöde av idéer och förslag:
Samtidigt är det ett stort hinder för lokala fack i arbetet med att skapa det utvecklande
arbetet med informationsteknikstöd är ofta bristande kunskaper, konstaterar LOs IT-rap-
port. Och många arbetsplatser har otillräckliga resurser för eget utvecklingsarbete. Men
inom den fackliga rörelsen finns mycket erfarenheter och idéer som det gäller att samla.
12