mationsteknik som verktyg för det utvecklande arbetet - LO

K A L - P R O J E K T E T – D E L R A P P O R T 3
Ett annat förslag handlade om ny bageriteknik med syfte att som alternativ till ett
fåtal jättestora ”brödfabriker” främja mindre enheter med flexiblare tillverkning och
yrkeskunnigare personal, vilket skulle innebära färskt bröd utan konserveringsmedel
och utan långa transporter.
IT-system som skulle stödja detta skulle ge lättbegriplig grafisk framställning av
komplicerad information som stöd till de anställda för att bedöma processförlopp,
programmeringshjälpmedel för att ställa in och använda mät- och reglerutrustning,
och planeringssystem för produktionspersonal.
Det närmaste man kommer den här idén, i de FoU-program som sedan dess har ge-
nomförts, är ett DUP-projekt om system för produktionsplanering – men det var inom
ramen för ett stort bageri.
Samtidigt har visionen om många små bagerier förverkligats på ett helt annat sätt,
genom att många livsmedelsbutiker skaffat bakugnar där färdiga degar gräddas.
”Avancerad persondator” och ”högnivåspråk”
En storslagen idé som aldrig förverkligades handlade om hårdvara, en avancerad
persondator. STU genomförde och förberedde vid den här tiden flera omdiskuterade
program, som Nationella mikroelektronikprogrammet NMP och ramprogrammet för
informationsbehandling – och tanken var att resultat från dessa med hjälp av statlig
teknikupphandling kunde leda till en avancerad persondator med ”grafik, god ergo-
nomi, kommunikationsmöjligheter, lättbegripligt programmeringsspråk”, som både var
till fördel för användarna och innebar ”en förstärkning av svensk dataindustri”. Under
80-talet var Ericsson och Telia på olika sätt inne på tillverkning av persondatorer – men
kastade in handduken.
När det gäller programvaror pekar rapporten på behov av så kallade högnivåspråk
som ”kan förbättra möjligheterna för icke-programmeringskunniga användare att direkt
förmedla sina behov av datakraft utan att gå omvägen via en expert”.
I rapporten talas också om behov av ”kunskaper av mer grundläggande natur”, om
systemutvecklingsmodeller. Man vill ha stöd för ”försök i experimentmiljö”, som Utopia-
projektet (1980–85), om datorstöd i tidningsproduktion, som bedrevs i nära samarbete
mellan grafikernas fack, arbetslivsforskare vid Arbetslivscentrum och datavetare vid
Tekniska högskolan. Där handlade det om att försöka åstadkomma något bättre istället
för att bara reagera på det som arbetsgivare föreslog.
15 år senare finns det språk och programvaror som gör att mycket intresserade användare
utifrån ett grundsystem med viss ansträngning kan utforma egna system. Det finns också en del
försök att gå vidare i Utopias tradition. (Se kapitel 5, om användarnära systemutveckling.).
Vidare talar man om behov av basprogramvaror som operativsystem som gör det
enklare att använda program på olika maskintyper. Där har utvecklingen gått i den
riktningen, med det kommersiella genomslaget för DOS, Windows, och maskinoberoende
programvaror med koppling till Internet.
Tvärvetenskapliga program om arbete och teknik startar
”Teknik som hävstång för att uppnå fackliga mål” följdes upp av LO med en ytterligare
rapport några år senare där man gick in i mer detaljerade förslag, åskådliggjorda med
scenarier. De handlade bland annat om simulering i processindustrin, om planerings-
system för arbetslag i industrin, system i handel och vård.
Ungefär vid den här tiden, 1986–87, startade STU också flera tvärvetenskapliga
FoUprogram med en inriktning som LO efterlyst: DUP, Ityp, MDA.
18