mationsteknik som verktyg för det utvecklande arbetet - LO
mationsteknik som verktyg för det utvecklande arbetet - LO
mationsteknik som verktyg för det utvecklande arbetet - LO
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
K A L - P R O J E K T E T – D E L R A P P O R T 3<br />
forskningsorgan <strong>för</strong> att få fram forskning <strong>för</strong> nya, bättre lösningar. Och resultatet blev<br />
flera program, med lite olika utformning.<br />
1982 startade Arbetsmiljöfonden i samarbete med <strong>LO</strong>, TCO och SAF ett femårigt<br />
program, ”Utvecklingsprogrammet <strong>för</strong> ny teknik, arbetsorganisation och arbetsmiljö”<br />
(70 miljoner kr). Syftet var att hitta och stödja projekt på <strong>för</strong>etag och myndigheter<br />
<strong>som</strong> in<strong>för</strong>de datorbaserad teknik i verksamheten och <strong>som</strong> – med hjälp av extra ut-<br />
vecklingsstöd från forskare och konsulter – kunde bli ”goda exempel”, utifrån de ge-<br />
mensamma målsättningarna i avtalen. Ett 40-tal <strong>för</strong>etag och myndigheter deltog och<br />
resultaten presenterades i en rad fallstudier och i tre ”temaböcker” om lärande i <strong>arbetet</strong>,<br />
om medverkan i <strong>för</strong>ändringsarbete och olika former <strong>för</strong> att utveckla datasystem. En<br />
viktig slutsats – och aha-upplevelse <strong>för</strong> många – var hur viktigt <strong>det</strong> var med lärande i<br />
<strong>arbetet</strong>. Insatser <strong>för</strong> att utveckla de anställdas kompetens visade sig många gånger vara<br />
betydligt mer nyttigt och lönsamt än de tekniksatsningar, <strong>som</strong> man hade haft så stora<br />
<strong>för</strong>hoppningar knutna till.<br />
Mot slutet av UP började Amfo finansiera ett femårigt tvärvetenskapligt forskningspro-<br />
gram, ”Industriarbetsplatsen”(1986–1991). Ett tiotal forskare (civilingenjörer, arkitekter,<br />
industridesigner och sociologer) arbetade i tre grupper vid tekniska högskolan (arbetsve-<br />
tenskap och industriplanering) och Institutet <strong>för</strong> produktions- och arbetsplatsutveckling<br />
(sociologen Torsten Björkman, teknikerna Lars Bengtsson, Gunnar Broms, Ulf Ulfvarson,<br />
arkitekterna Jesper Steen och Peter Ullmark). Syftet var att ”genom ökade kunskaper<br />
om <strong>för</strong>ändringar i industrin utveckla lösningar och metoder <strong>för</strong> bättre arbets<strong>för</strong>hållan-<br />
den och en effektiv produktion, <strong>som</strong> kan tjäna <strong>som</strong> exempel och inspiration <strong>för</strong> andra”.<br />
Resultaten finns redovisade i antologin ”90-talets industriarbete”.<br />
Här kan också nämnas att Torsten Björkman även samarbetade med arbetstagarkon-<br />
sulten Anders Wiberg inom ett projekt om 90-talets kontorsarbete, 1987–1989, med<br />
stöd av Arbetslivscentrum och SAF-PTK trygghetsrå<strong>det</strong>, vilket resulterade i boken<br />
”Kontorskomplexet”.<br />
Efter UP genom<strong>för</strong>de Amfo ett nytt program <strong>för</strong> utvecklingsprojekt, Belastningsskade-<br />
programmet (1988–1993), <strong>som</strong> i hög grad handlade om arbetsorganisation, ibland med<br />
teknik <strong>som</strong> en delkomponent. Amfo satsade också på två andra program <strong>som</strong> anknyter till<br />
temat människocentrerad produktion, fast tekniken inte stod i fokus på samma sätt.<br />
Ledning Organisation Medbestämmande <strong>LO</strong>M (1988–1991) handlade om att få ett<br />
brett deltagande bland de anställda i utvecklingsarbete på arbetsplatserna och <strong>det</strong><br />
kom till stånd på initiativ av <strong>LO</strong>, TCO och SAF.<br />
Lärande Organisationer L-programmet (1990–95) stödde arbetsplats- och forsknings-<br />
projekt <strong>för</strong> att få fram mer kunskap kring lärande i <strong>arbetet</strong>.<br />
3. Att etablera en tvärvetenskaplig forskningstradition <strong>för</strong> att<br />
få fram bättre teknik och teknikanvändning – med människan i<br />
fokus<br />
MDA var <strong>det</strong> <strong>för</strong>sta större sam<strong>arbetet</strong> mellan Amfo och Nutek (1987–1992) och tre<br />
frågor stod i fokus:<br />
Hur ska programvara och ”datorns ansikte” se ut, <strong>för</strong> att få bästa möjliga samspel<br />
människa–dator?<br />
Hur kan datorer stödja en arbetsorganisation med kvalificerat arbetsinnehåll och<br />
samarbete mellan de anställda?<br />
Hur datorisera så att människorna behärskar tekniken – och utvecklas i ett lärande<br />
arbete i ständig <strong>för</strong>ändring?<br />
24