mationsteknik som verktyg för det utvecklande arbetet - LO

More documents

Recommendations

Info

K A L - P R O J E K T E T – D E L R A P P O R T 3 se användardeltagandet i utveckling som något viktigt. Det gäller att hitta de rätta argumenten, så att mer resurser läggs ner på att skapa en organisation och en teknik som ser till att personalens resurser och kunskap används och vidareutvecklas. Ett sånt argument är att effektiv användning av IT är en framtida nyckelfaktor i konkur- rensen. Påverka forskare och leverantörer, för att se till att det kommer fram bättre metoder, modeller, hjälpmedel och produkter. De måste bli enklare, billigare och effektivare att förändra och utveckla teknik och organisation tillsammans med personalen. Skapa metodansatser som innefattar deltagande i utvecklingsarbetet. Kompetensen om män- niska – dator – interaktion måste spridas från forskningen till utbildningen och föras in i verksamheternas utvecklingsarbete. Påverka den politiska nivån, genom att försöka påverka lagar och förordningar och styrning av FoU-medel, så att intresset och möjligheterna för delaktighet i utvecklingen förstärks. Det fackliga inflytande måste således ske på många områden och nivåer: Den politiska idéutvecklingen kan påverkas så staten styr utvecklingen på olika sätt. På idéstadiet kan också forskningen påverkas om vad man ska forska om och med vilken inriktning. Leverantörer ska påverkas när det gäller själva utrustningens utformning, program och gränssnitt men också verktyg, hjälpmedel, modeller och metoder för att utveckla och införa IT. Medlemmarnas kunskaper måste utvecklas, men också teknikers och konsulters kunskaper som har stort ansvar när systemen ska konstrueras. När allt sedan ska sättas samman på en arbetsplats, så ska det påverkas direkt eller indirekt av slutanvändaren. Gjorda insatser i forskningen och dess spridning räcker inte De fackliga intresset för att påverka forskningen har varierat. Resurserna i facket räcker inte alltid till. Trots det har troligen insatserna influerat den skandinaviska forskningen på området att ta större hänsyn till användare, jämfört med andra länder. Sverige och Skandinavien har spelat en framträdande roll när det gäller just användardeltagande i utvecklingsprocesserna. Användarinflytandet har i grunden ett demokratisk och arbets- miljömässigt perspektiv. Den senaste tidens diskussioner använder dock mer begrepp som användarcentrering och användbarhet, vilket speglar ett perspektiv som mer har med kundorientering och effektivitet att göra. Det demokratiska perspektivet har under senare år försvagats. Mycket snack, lite görs Trots stora insatser inom forskning och utveckling, med många lärdomar, har väldigt lite hänt i praktiken. Forskarna Ann Lantz, CID och Jan Gulliksen, CMD, genomför studier om ”Använ- darcentrering i praktiken” och konstaterar i en rapport att väldigt lite av ansträngning- arna har påverkat vad som händer på arbetsplatserna när system utformas. I en nyligen genomförd temadag för att beskriva läget inom användarcentrerad systemutveckling sade Bengt Sandblad CMD bland annat: – Stödjer dagens verktyg ett användarcentrerat arbetssätt? Detta är högst tveksamt. 42
F O R S K N I N G O C H U T V E C K L I N G O M I N F O R M A T I O N S T E K N I K S O M V E R K T Y G F Ö R D E T U T V E C K L A N D E A R B E T E T Metoder och verktyg är inte utvecklade för att fungera i ett användarcentrerat perspektiv. Vi bör ta reda på hur dessa bör omformas för detta syfte. Jan Gulliksen, CMD pekade på att det beträffande användarcentrering kan det också vara intressant att veta att ett användarcentrerat arbetssätt faktiskt är inskrivet i lagen i Sverige av idag – i Arbetsmiljölagens kapitel 2, paragraf 1. Där står: ”Arbetstagarna ska ges möjlighet att medverka vid utformningen av sin egen arbetssituation samt förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Det ska eftersträvas att arbetet ger möjlighet till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det ska vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar”. – Trots detta så finns mycket lite av användarcentrering, även om användarcentrering ofta omtalas i praktiken, sade Jan Gulliksen. Jan Fröberg, RALF, sade att ”kunskapsöverföringen fungerar inte från forskningen till praktiken”: – Att popularisera och göra kunskapen om detta område tillgängligt för allmänheten är mycket viktigt och av central betydelse för forskningsresultatens genomslagskraft. I en rapport från forskningsinstitutet SISU, av Cecilia Katzeff med flera, konstateras samma sak: – Svårigheten ligger inte i att det finns för lite kunskaper eller för få metoder att till- lämpa, utan att kunskaperna innehas av forskare och inte i tillräcklig stor utsträckning av personer som producerar och utvecklar datorsystem. Problem i praktiken Det är oklart i vilken utsträckning problemen beror på att forskarna inte har forskat om rätt saker – eller på att spridning av forsknings resultat inte fungerar. Vad alla är överens om är att det finns problem i verkligheten – en del pekade vi på redan i inledningskapitlet, med svårigheterna att få sina system att bli användbara som de intervjuade på tryckeriet, verkstadsindustrin och sjukhuset berättade om. Cecilia Katzeff, SISU, skriver i sin studie ”Användare – ett nödvändigt ont eller en självklar resurs?” följande om brister vid traditionell systemutveckling: – Avståndet mellan utveckling och användning skapar problem för utvecklingen av system och konkretiseras genom en kommunikationsklyfta mellan de två grupperna användare och systemutvecklare. Hon citerar en deltagare i studien som säger: – Det finns inget större problem i systemutvecklingsprocessen än det semantiska gap som finns mellan två kategorier av deltagare – användare och systemutvecklare”. Och Cecilia Katzeff fortsätter: – Kravspecifikationen används traditionellt som ett redskap i kommunikationen mellan utvecklare och användare. Detta förfarandet ställer krav på användare att de ska kunna uttrycka sig i och förstå ett språk som inte är deras, utan systemutvecklarens. Hon menar att det finns en ”bristande förståelse för användarens kompetens”. – Intervjupersoner berörde ofta att användarna kände sig i underläge. De upplevde att systemutvecklare hade en nedvärderande syn på användare. Hon talar om problem med ”otillräcklig kunskap om konsekvenser för individen och organisationen vid infö- randet av nya teknik”. – Traditionell systemutvecklingsmetodik tar inte hänsyn till mänskliga och sociala konsekvenser vid införande av nya teknik. 43
Page 1 and 2: KAL D E L R A P P O R T 3 Forskning
Page 3 and 4: Innehåll Läsanvisning . . . . . .
Page 5 and 6: F O R S K N I N G O C H U T V E C K
Page 41: F O R S K N I N G O C H U T V E C K
Page 93 and 94:
F O R S K N I N G O C H U T V E C K
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105:
show all

mationsteknik som verktyg för det utvecklande arbetet - LO

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?