mationsteknik som verktyg för det utvecklande arbetet - LO

More documents

Recommendations

Info

K A L - P R O J E K T E T – D E L R A P P O R T 3 Stora konsultföretag har tagit del av den senaste människa–maskin-interaktionsforsk- ningen, som annars har svårt att tränga ut till systemutvecklare. De större konsultföreta- gen har nu modeller som försöker att komma till rätta med problemen. I dessa modeller ingår användarstudier, prototyputveckling, användbarhetstester för att säkerställa att systemen kommer att fungera effektivt. Några exempel är WM-datas ”Delta-metod”, Enators ”PAS-metod”, Linnedatas ”An- vändargestaltning” och Nomus ”Music-produkt” etc. Alla innehåller de olika metoder för att granska systems användbarhet. Det kan gå till så att utvecklarna väljer ut ett antal representativa användare med olika bakgrund. Tillsammans med beställaren beskriver man typiska användarfall. Användarna får sedan med hjälp av en prototyp försöka an- vända systemet, medan utvecklarna observerar användningen, videofilmning används ibland och ”tänka högt”-genomgångar och så vidare. Därefter sammanställer de alla resultat och gör en användbarhetsrapport om systemet, med tips om vilka förbättringar som skulle behöva göras. Hit hör också en forskning om att göra system ”individuellt adaptiva” det vill säga att systemen känner av genom lösenord eller på annat sätt vem som använder systemet och kan därför anpassa sig till personens användarstil och också till vilken behörighet just denna användare har. Cecilia Katzeff, som arbetar som forskare på SISU och som konsult på WM-data, säger sig ha märkt en ökad efterfrågan bland kunderna för användarmedverkan. Användbar- heten börjar bli ett konkurrensmedel. Användarna är kunnigare idag. I WM-datas reklambroschyr om – Användbarhet – citeras en kund som uttalar sig så här vänligt om företagets insats på det här området: – Ibland kan man få mycket för pengarna. WM-datas insats var inte stor i timmar räk- nat, men betydelsen av den desto större. /…/ Expertgranskningen ledde till att vi bytte till ett gränssnitt som är effektivare för användarna. Det fokuserar på informationen i systemet snarare är på systemet som sådant. /…/ Det nya systemet är förlösande enkelt och har blivit väl mottaget av sina användare. Internet vänder upp och ner på systemutvecklingen Systemutveckling i traditionell mening utmanas av en mycket snabbare och mer mångfa- cetterad utveckling, som påverkar arbetets utformning utan att några ”experter” deltar. Det är nu enklare för användare att själva skaffa sig nödvändig information, etablera kontaktnät och konstruera arbetsformer utifrån de generella programstöd som finns i systemen. Mycket av den forskning som har gjorts för att stödja kooperativt arbete har inkorporerats i Internet och underlättar för internetanvändare att kunna jobba tillsammans med hjälp av IT-stöd. En persondator och Internet kan många gånger vara tillräckligt för att skapa ett fullgott IT-stöd. Ordbehandlingsprogram, kalkylprogram som Excel och ritprogram ger, tillsammans med möjligheterna att hämta och sprida information via nätet, grunderna för att skapa system på egen hand. Detta kan också fungera som en byggkomponent tillsammans med andra system. Detta innebär en något anarkistisk utveckling, som möjliggör för individer att koppla upp sig och skapa nätverk och informationsutbyte utan att ha formella system. Gratis utbyte av färdiga program, nätverkstjänster, konferenssystem kanske är fullt tillräckligt för att skapa ett effektivt IT-stöd till delar av den verksamhet som man bedriver. Internet i sig innehåller stöd för att man själv ska kunna hämta information och skapa egna kommunikationsvägar. 48
F O R S K N I N G O C H U T V E C K L I N G O M I N F O R M A T I O N S T E K N I K S O M V E R K T Y G F Ö R D E T U T V E C K L A N D E A R B E T E T Den senaste tidens explosionsartade utveckling har uppstått genom den breda persondator- och internetanvändning. Denna utveckling kan sägas vara användardriven då mycket av utvecklingen sker av användarna själva. Mycket av forskningen och utvecklingsarbetet har numera dessa nya förutsättningar som utgångspunkt. Internets anarkistiska grundstruktur innebär att det nu plötsligt finns möjligheter för många fler att delta i det fortsatta utvecklingsarbetet. Bättre och billigare sätt att lagra information har tillsammans med förbättrade kommunikationsmöjligheter gjort det möjligt att skapa allt större publika systemen. Forskningen som bedrivs handlar om hur användarna ska kunna orientera sig och navigera i dessa oändliga datamängder – eller i dessa så kallade virtuella världar. Ideella organisationer är föregångare när det gäller att använda nätets möjligheter. De virtuella företagen och organisationerna blir allt vanligare. Ett bra exempel är att se på det fackliga arbetet som kan komma att förnyas med dessa enkla verktyg. Många förbund har redan börjat koppla ihop sina resurser i olika IT-stödda nätverk. Det pågår f.n. en intensiv utveckling av fackförbundens Internet användning. Olika ”intranet” system byggs inom förbunden för att förbättra kommunikationen mel- lan de olika enheterna. Allt mer av inrapportering, utbildning, informationshantering med mera sker via dessa kanaler. Både CMD i Uppsala och CMTO i Linköping avser att titta närmare på hur Internets möjligheter kommer att samverka med andra system, och på vilket sätt verksamhets- utvecklingen kommer att påverkas. Erfarenheter från DUP Arbetet med att förbättra möjligheterna för användarna har pågått under en lång tid och har haft olika utgångspunkter och traditioner: från Arbetslivscentrums 70–80-talsprojekt Demos på Örebro lokverkstad och Utopia inom grafiska bran- schen, till 90- talets tvärvetenskapliga forskning inom MDA-programmet och ett antal projekt i processindustrin inom DUP-programmet. Här ska vi stanna upp lite vid slutsatserna kring systemutveckling från det senaste programmet, DUP, som redovisade sina resultat 1996. Bland annat konstaterar forskarna att de som är berörda måste själva delta fullt ut i arbetet med att välja, utveckla och införa det teknikstöd som de ska använda. Det finns gott om exempel på dyra och fina system som blivit dammsamlare. Även bra beslutsstöd blir oanvända, om inte operatörerna upplever att de har någon nytta av dem. Framgången för tekniken handlar därför inte bara om tekniken i sig, utan lika mycket om hur den utvecklas och införs. Därför gäller det att involvera operatö- rerna på ett bra sätt ända från början. Peter Ullmark är arbetslivsforskare och har arbetat i över 15 år med forsknings- och utvecklingsprojekt inom livsmedelsindustri, och har bland annat skrivit en DUP- resultatbok som heter ”Förändringsarbete – erfarenheter från utveckling av system och organisation”. Han säger där bland annat att den mest påtagliga av de vanligaste fallgroparna i förändringsarbete är ”en otillräcklig satsning på förankring”: – Människor som ska arbeta i den nya organisationen eller med de nya verk- tygen får information, men inte tillräckligt med underlag och tid för att leva sig in i förändringen. Än mindre kan de ge synpunkter på den och påverka. Förenas denna brist med svag brukarrepresentation i den eller de grupper som utvecklat 49
Page 1 and 2: KAL D E L R A P P O R T 3 Forskning
Page 3 and 4: Innehåll Läsanvisning . . . . . .
Page 5 and 6: F O R S K N I N G O C H U T V E C K
Page 47: F O R S K N I N G O C H U T V E C K
Page 99 and 100:
F O R S K N I N G O C H U T V E C K
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105:
show all

mationsteknik som verktyg för det utvecklande arbetet - LO

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?