Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for sv
Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for sv
Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for sv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1.2 Forskningsfrågor<br />
Diskussioner om kollektivtrafik bör alltid föras ur ett helhetsperspektiv och med<br />
själva transportuppgiften som en huvudfråga. Detta kan leda till att ett<br />
spårvägssystem bedöms vara det rätta i ett fall, men inte i ett annat. Erfarenheterna<br />
från förstudien (Hedström, 1999) och de seminarier som genomförts inom ramen<br />
för den visar att det är angeläget med en mer samlad och tvärvetenskaplig FoUverksamhet<br />
inom spårvägsområdet. Fokus bör särskilt vara på frågan om<br />
spårvägssystemens attraktivitet och acceptans, samhällsekonomiska aspekter,<br />
säkerhetsaspekter samt infrastruktur och <strong>for</strong>don.<br />
1.2.1 Spårvägens marknad<br />
En intressant fråga när det gäller spårvägsmarknad är var gränssnittet går mellan<br />
spårväg och buss å ena sidan och spårväg och tunnelbana/regionaltåg å andra<br />
sidan. Även kollektivtrafikens trygghetsaspekter är viktiga att beakta. Föredrar<br />
resenären en typ av färdmedel framför en annan och är skillnaderna i så fall så<br />
stora att de bör påverka kollektivtrafikplanerarna?<br />
Vilka faktorer hos buss- respektive spårvägssystem bidrar till framgång, i<br />
mening att nyanlagt eller ändrat befintligt trafiksystem attraherar nya resenärer till<br />
kollektivtrafiken i staden/regionen? Och varför förlorar viss kollektivtrafik i vissa<br />
fall befintliga resenärer. Kärnfrågan är om dessa variationer kan hänföras till<br />
egenskaper hos trafikmediet (systemegenskaper), och i så fall vilka.<br />
Viktigt är också konkurrenssituationen mellan individuell trafik och kollektivtrafik.<br />
Hur hanteras detta av städernas an<strong>sv</strong>ariga, hur görs prioritering av<br />
gatuutrymme och kan variationer i synsätt avläsas i andelen kollektivtrafikanter i<br />
respektive stad/region. Hur sker prioritering när kollektivtrafik är vägbaserad<br />
respektive spårbaserad och hur påverkar detta attraktiviteten?<br />
1.2.2 Stadsmiljö<br />
En intressant fråga är hur stads- och trafikplanering kan samverka för att gynna<br />
kollektivtrafikens konkurrenskraft. Det finns flera utländska exempel på städer,<br />
där man tagit ett ambitiöst helhetsgrepp för en samordnad stads- och<br />
trafikplanering. Just frågor om miljö och trafik i stadskärnor verkar bli centrala<br />
när man arbetar med spårvägssystem, något som inte är lika vanligt vid<br />
bussbaserade kollektivtrafiksystem.<br />
I Sverige är det framför allt i Norrköping som man tidigare visat intresse för att<br />
utnyttja sin spårväg som kraft i stadsplanering. Norrköping har ett överblickbart<br />
system och har dessutom visat intresse för att ansluta stadsdelarna<br />
Navestad/Ensjön till detta system (Svensson & Nilsson, 2004).<br />
1.2.3 Infrastruktur och <strong>for</strong>don<br />
I förstudien (Hedström, 1999) fördes en diskussion om <strong>sv</strong>årigheten att bedöma<br />
kostnaderna för spårvägens infrastruktur. I litteraturen redovisas kostnader som<br />
ligger i intervallet 20 till 60 miljoner kronor per kilometer spår, men det var inte<br />
alltid klart om det var frågan om enkelspår eller dubbelspår och vilka andra<br />
kostnadsposter som var inkluderade i kalkylerna.<br />
Eftersom kostnaderna för infrastrukturen ingår som en delpost i den kalkyl som<br />
avgör lönsamheten med ett spårvägsprojekt, innebär den stora kostnad<strong>sv</strong>ariationen<br />
att utfallet av kalkylen blir mycket osäker. Behovet av fördjupade studier vad<br />
gäller kostnaden för konstruktion och underhåll av spårvägstrafikens infrastruktur<br />
12 VTI rapport 504
Change language