Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for sv

More documents

Recommendations

Info

Figur 3.7 Avskilt spårområde. Gatuspår karaktäriseras av att det är anlagt i gatuplanet där det förekommer blandtrafik. Spårområdet skall kunna trafikeras av både spårvägsfordon och andra typer av fordon inklusive cyklister och fotgängare. Detta betyder att det inte får förekomma någon nivåskillnad mellan rälens överkant och gatan. Det skall alltså vara möjligt för andra fordon att trafikera spårområdet i såväl korsande som längsgående riktning. Figur 3.8 Gatuspår. 42 VTI rapport 504
Ytskikt Ytmaterialet i överbyggnaden måste vara kemiskt och mekaniskt stabilt samt tjälsäkert även på lång sikt. Materialet får inte orsaka korrosion på betong och stål och får inte heller orsaka miljöskador på omgivningen. De vanligaste materialen som utnyttjas i överbyggnaden i samband med spår i gatutrafik är markbetong, asfalt eller gatsten. Valet av beläggningsmaterial beror bl.a. på: • förekommande trafiklast från spårvägstrafiken och övrig gatutrafik • vilken bullernivå till omgivningen som respektive beläggningsmaterial ger upphov till • beläggningens estetiska utseende. I korsningar där spåren utsätts för stora trafiklaster används ofta markbetong som slitlager. Markbetong är dyrare än asfalt men är som slitlager betydligt starkare. Asfalt är vanligt som slitlager i spårområdet. Asfalt är billig men asfaltytor och spårområde kräver större underhåll än asfaltytor utan spår. Spårområdet kan även beläggas med gatsten eller marksten. Sten som beläggning blir mycket tålig med minimalt underhåll. Dessutom är den vacker och passar oftast bra i äldre stadsmiljöer. Nackdelen med gatsten är att den är dyr och läggningen kräver manuellt arbete. Vid blandtrafik ger gatsten upphov till mer buller än asfalt. En fördel med gatsten och marksten är att detta beläggningsmaterial enkelt kan utnyttjas för att tydliggöra det totala området som spårvägsfordonen kommer att röra sig inom. 3.3.2 Olika typer av spårkonstruktioner När det gäller själva spårkonstruktionen kan en principiell uppdelning göras i makadamspår, asfaltspår samt betongspår. Spår på egen banvall är ofta utförda som ett makadamspår och har stora likheter med ett konventionellt järnvägsspår både vad gäller konstruktion och underhåll. Makadamspår kommer därför inte att behandlas vidare i den fortsatta texten. Asfaltspår Figur 3.9 Asfaltspårets principiella uppbyggnad. I denna konstruktion är bankroppen uppbyggd av ett asfaltlager på vilken rälerna placeras. Mellan rälfotens undersida och asfaltlagret appliceras ett lager av VTI rapport 504 43
Page 1: VTI rapport 504 • 2004 Attraktiv
Page 5 and 6: Utgivare: Publikation: VTI rapport
Page 7 and 8: Förord Denna rapport utgör en sam
Page 9 and 10: Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 11 and 12: 8 Fortsatt arbete 106 8.1 Lokala oc
Page 13 and 14: Attraktiv och effektiv spårvägstr
Page 15 and 16: Attractive and effective light rail
Page 17 and 18: 1 Inledning I maj 1999 slutfördes
Page 19 and 20: är tydlig liksom studier av vad so
Page 21 and 22: 1.3.2 Rapportens disposition Denna
Page 23 and 24: 2.2 Utvecklingen i Frankrike och En
Page 25 and 26: spårvägsbolaget genom åren produ
Page 27 and 28: I Norrköping finns förslag om att
Page 29 and 30: på spårvägsspår till stadscentr
Page 31 and 32: 2.5.3 Infrastruktur och fordon Den
Page 33 and 34: 3 Spårvägens egenskaper En attrak
Page 35 and 36: 3.1.3 Kapacitet Uppgifter om genoms
Page 37 and 38: Figur 3.1 Spårvägen i Strasbourg
Page 39 and 40: åren 1992-2005. På grund av polit
Page 41 and 42: Figur 3.3 Citybusstrafiken i Jönk
Page 43 and 44: vardagsdygn reser sammanlagt 58 000
Page 45 and 46: 3.2.5 Spårbuss i Essen Bussbanesys
Page 47: 3.3 Infrastruktur och fordon 3.3.1
Page 51 and 52: Figur 3.11 Edilonspår. Edilon-spå
Page 53 and 54: 3.3.4 Kontaktledningar Kontaktledni
Page 55 and 56: Figur 3.14 Spårvagnsmodellen ULF,
Page 57 and 58: Figur 3.15 Alstom Citadis i utföra
Page 59 and 60: Med erfarenheter från Variotram oc
Page 61 and 62: vilken miljö spårvagnen rör sig
Page 63 and 64: spårvagnen. En värdering av ett f
Page 65 and 66: samband med resor med olika kollekt
Page 67 and 68: 4 Spårvägens funktion och potenti
Page 69 and 70: innerstadsbaserade verksamheter. K
Page 71 and 72: uppsamlings- och matartrafik och re
Page 73 and 74: 5 Planering för spårvägssystem i
Page 75 and 76: Transportpolitiska åtgärder som h
Page 77 and 78: Det är en fortsatt politisk och ve
Page 79 and 80: (LTP) som ska upprättas på ”loc
Page 81 and 82: På lång sikt är den fysiska plan
Page 83 and 84: Utbyggnadsplanerna och vagninköpet
Page 85 and 86: Bild 5.2 Röd linje visar sträckni
Page 87 and 88: Ljura: spårväg och ny bebyggelse
Page 89 and 90: dammen. Grönstråket som sträcker
Page 91 and 92: Bild 5.6 Perspektiv över Ljura. (I
Page 93 and 94: 6 Spårvägens kostnader Investerin
Page 95 and 96: förklaras bl.a. med den relativt l
Page 97 and 98: - Vilken spårkonstruktion det är
Page 99 and 100:
överkant. I Ny spårtrafik, slutra
Page 101 and 102:
Dessutom förbättras befintliga li
Page 103 and 104:
Om tillgänglighet bestämmer prise
Page 105 and 106:
7 Sammanfattande diskussion 7.1 Den
Page 107 and 108:
alternativa drivmedel och kraftkäl
Page 109 and 110:
trafik för att underlätta framkom
Page 111 and 112:
li möjligt måste kollektivtrafike
Page 113 and 114:
idag. Kommunernas växande ambition
Page 115 and 116:
Det skulle behövas mer djupgående
Page 117 and 118:
ullande materiel, kunna åstadkomma
Page 119 and 120:
Dreher, G. & Hipp, E. (1988). Spurb
Page 121 and 122:
Johansson, T. (2001). Jönköpings
Page 123:
SL. (1997). Snabbspårvägen - Stoc
show all

Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for sv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?