Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for sv
Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for sv
Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for sv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
och beräknades inte stämmer med den bana som finns idag. Den så kallade<br />
Hästskospårvägen avsåg att i en halvcirkel omsluta Stockholm i det halvcentrala<br />
bandet. Stora delar av Hästskon har inte byggts. Likaså ingick den planerade<br />
banan Årstafältet–Älvsjö i flera tidiga studier, men denna gren har nu helt utgått<br />
till förmån för pendeltågsstationen i Årstaberg.<br />
1.3 Metod<br />
Förutom föreliggande slutrapport har temat resulterat i ett 15-tal delrapporter<br />
inom vilka litteraturstudier genomförts liksom ett flertal intervjuer med<br />
internationella och nationella företrädare/aktörer inom spårvägsområdet.<br />
I oktober 2000 genomfördes ett seminarium i Karlskrona i samarrangemang<br />
mellan VTI och Boverket. Seminariets inriktning var VTI:s spårvägs<strong>for</strong>skning och<br />
kopplingen till stadsmiljöfrågor (Johansson, 2000). Ett sextiotal deltagare från<br />
politiska partier, kommuner, planeringsorgan, trafikutövare, konsulter och<br />
<strong>for</strong>skningsutövare medverkade. Framkomna resultat inom temat har presenterats<br />
vid ett flertal tillfällen i samband med såväl nationella som internationella<br />
seminarier och konferenser. Som exempel kan nämnas det årligen återkommande<br />
”Transport<strong>for</strong>um” i Linköping samt vid Nordic Rail 2001 och 2003 i Jönköping.<br />
Ett slutseminarium genomfördes i mitten av oktober 2003 i Spårvägshallarna i<br />
Stockholm vilket samlade ett 50-tal deltagare (Hedström, 2004a).<br />
Under temaperioden har nyhetsbrevet ”Lätta Spår” utkommit med 3 nr/år och<br />
distribuerats kostnadsfritt till ca 1 000 prenumeranter. Nyhetsbrevet har<br />
kontinuerligt rapporterat resultat och aktiviteter inom temat och förmedlat såväl<br />
internationell som nationell in<strong>for</strong>mation inom spårvägsområdet.<br />
1.3.1 Definitioner och begrepp<br />
Begreppet spårväg är inte definierat enligt <strong>sv</strong>ensk lag<strong>text</strong>. I praktiken har spårväg<br />
kommit att innebära en <strong>for</strong>m av spårburen trafik med <strong>for</strong>don som normalt är<br />
mindre än konventionella järnvägs<strong>for</strong>don. Trafiken sker utan stöd av<br />
konventionell järnvägsteknik och i huvudsak ”på sikt”. Den <strong>for</strong>mella skillnaden är<br />
att de för <strong>sv</strong>ensk järnvägstrafik fundamentala begreppen blockstäckor, tågvägar<br />
och station saknas. Karaktäristiskt för spårvägstrafik är att <strong>for</strong>donen inom ett och<br />
samma spårvägssystem framför i olika trafikmiljöer, dvs. på egen banvall, på<br />
avskilt spår samt i gatumiljö. Hastigheten är måttlig och hållplatserna ligger<br />
relativt tätt.<br />
I den utländska litteraturen förekommer begreppen Light Rail, Streetcar,<br />
Trolley, Tram, Stadtbahn och Métro léger för det som i Sverige går under<br />
benämningen spårväg (Johansson, 2004). I de utländska begreppen finns vissa<br />
nyansskillnader även om det i princip är samma typ av transportmedel som avses.<br />
I denna rapport används konsekvent begreppet spårväg och/eller spårvägstrafik.<br />
Ett begrepp som under senare tid dykt upp i spårvägssammanhang är<br />
TramTrain som innebär att ett och samma spårvägs<strong>for</strong>don kan trafikera både det<br />
centrala spårvägsnätet i staden och det konventionella järnvägsnätet eftersom<br />
<strong>for</strong>donet har dubbla strömsystem. I Sverige har det <strong>sv</strong>enska uttrycket DUOspårväg<br />
blivit allmänt accepterat och i föreliggande rapport används genomgående<br />
begreppet DUO-spårväg.<br />
14 VTI rapport 504
Change language