Växtnäring till potatis - Lyckeby Industrial AB

Tillförseln via atmosfäriskt nedfall är näst intill försumbar och uppgår till några få kg
N/ha/år [53].
Lättillgängligt kväve är hårdvaluta i jordens ekosystem och det sker en ständig kamp och
utbyte mellan jordens mikroorganismer plantans rötter. Mikroorganismers celler består av
ungefär 50 % kol (C) och 8-10 % kväve (N) vilket ger en C/N kvot på ungefär 5. För
mineraliseringen innebär detta att om organiskt material med en hög C/N kvot tillförs till
jorden kommer ett underskott av kväve uppstå. Mikroorganismerna tar då upp lättlösligt
kväve från markvätskan vilket skapar det man kallar för imobilisering som i sin tur kan leda
till kvävebrist för plantan. Vid tillförsel av organiskt material med låg C/N kvot blir
konkurrensen om kväve mindre och kväve frigörs (mineraliseras) i stället efterhand som
mikroorganismerna dör (figur 3). Kvävets kretslopp i jorden är mycket komplex och finns
beskrivet på flera håll och kommer därför inte diskuteras närmare i denna rapport [41, 49,
54].
Funktion
Kväve ingår som beståndsdel i många livsviktiga proteiner i plantan, både som enzymer
som verkar i fotosyntesen och som lagringsproteiner i knölen [55]. Konstigt nog påverkas
inte plantans utseende speciellt mycket av kvävetillförsel. Vid höga kvävegivor grenar sig
plantan dock mer och bladstorleken blir något större. Dessutom får bladen en grönare färg
(figur 4), men en grönare färg kan även bero på andra faktorer så som torkstress. Eftersom
kväve är mobilt i plantan syns brissymptomen först hos de äldre bladen som blir ljusgröna
eller rent av gula.
Kvävetillförsel leder ofta till att plantorna
täcker raderna tidigare på våren, men
kan även påverka hur länge blasten är
grön in på hösten. Att blasten bibehåller
sin gröna färg längre beror främst på att
nya blad bildas på plantans förgreningar
snarare än att bladens livslängd förlängs
[56]. Detta är de främsta anledningarna
till att kvävegödsling ger en högre skörd
[57] även om kvävegödsling också kan
påverka effektiviteten hos fotosyntesen.
Som regel påverkar inte kväve antalet
stjälkar per sättknöl, det styrs
Figur 4. Kvävebrist, en något ljusare färg syns på de
äldre bladen.
huvudsakligen av sorten, storleken på utsädet och den fysiologiska åldern på knölen [58].
Ingen samstämmighet finns heller mellan kvävetillförsel och antalet knölar per stam som
kan bli både större och mindre [59]. Det kvävet främst bidrar med är storleken på knölarna
[57, 59, 60].
Upptag
Kväve är utan tvekan det näringsämne som är mest studerat när det gäller potatis och är
också det ämne som påverkar skörden i störst utsträckning [57]. Ämnet tas upp i jonform
antingen som nitratkväve (NO3-) eller ammoniumkväve (NH4+) tillsammans med växtens
vattenupptag. Upptaget kan ske både aktivt och passivt och kan således styras av växten.
Det passiva upptaget sker via vattenströmmen upp i växten medans det aktiva upptaget
18