Växtnäring till potatis - Lyckeby Industrial AB
Växtnäring till potatis - Lyckeby Industrial AB
Växtnäring till potatis - Lyckeby Industrial AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bladmögel<br />
Bladmögel (Phytophthora infestans) påverkas <strong>till</strong> viss grad av kväve<strong>till</strong>försel. Då kväve<br />
stimulerar blast<strong>till</strong>växt kan bladverket bli tätare vilket ger upphov <strong>till</strong> ett fuktigare<br />
mikroklimat och kraftigare angrepp [110]. Som tidigare nämnts kan höga kvävegivor<br />
försena mognadsprocessen vilket medför att blasten står grön längre in på hösten.<br />
Samtidigt förlängs då bladmöglets förökningssäsong vilket kan ge större angrepp av<br />
brunröta [111]. Kväve ökar även <strong>till</strong>växthatigheten på blasten vilket gör att<br />
bekämpningsintervallet kan behöva kortas för att all bladyta skall täckas av svampmedel.<br />
Man har även kunnat visa att svampen utvecklar större koloniseringsområden (fläckar) på<br />
bladen om kvävegivan är hög [112]. Att kvävegödsling ger kraftigare angrepp av bladmögel<br />
är ingen ny kunskap, detta skriver man om redan på 30-talet i ”En praktisk handbok för<br />
<strong>potatis</strong>odlare” [113].<br />
Virus<br />
Både en för hög och för låg kvävegiva kan påverka förekomsten av virus. Låga kvävegivor<br />
ger ofta en ljusare blast vilket kan vara mer attraktivt för bladlusen som sprider virus [114].<br />
En för hög giva som förlänger blast<strong>till</strong>växtperioden kan också innebära en större risk för<br />
smittspridning [109].<br />
Analysmetod<br />
Jordanalyser<br />
Det finns flera redskap och analysmetoder som underlättar beslutsfattandet kring när och<br />
hur mycket kväve som bör <strong>till</strong>föras. Bland annat kan markens mineralkväveförråd<br />
bestämmas med hjälp av ett N-min prov. Flera försök har studerat mineralkväveförrådets<br />
betydelse för den kommande kvävegödslingen i <strong>potatis</strong> [115, 116]. Resultaten visar att det<br />
många gånger är svårt att anpassa gödslingsbehovet utefter N-min provet då effekten av<br />
mineralkvävet varierar mellan platser och årsmån. Några generella slutsatser är att <strong>till</strong><br />
exempel bör provet tas mellan 0 - 30 cm djupt då det bäst korrelerar med skördeeffekten.<br />
Att endast ta N-min prov för hela jordprofilen har liten praktisk betydelse för<br />
kvävegödslingen. En N-min analys av de översta 30 centimetrarna i kombination med en<br />
analys av lättligängligt kväve (pool 1 analys [117]) anses vara det bästa sättet att<br />
uppskatta hur mycket kväve marken kan förse grödan med [116]. Vidare så kan man<br />
generellt säga att kväveeffekten av det <strong>till</strong>förda kvävet avtar med stigande N-min förråd<br />
[115].<br />
I svenska försök konstaterades att ingen korrelation fanns mellan markens kväveinnehåll<br />
och effekten på skördenivån [115]. Däremot avtog effekten av kvävegödslingen vid ökant<br />
mineraliserbart kväve i marken Man rekommenderar därför att kvävegivan sänks med<br />
motsvarande mängd som finns i marken. Resultaten skiljde sig dock åt beroende på vart i<br />
landet försöket låg.<br />
Analys av växtmaterial<br />
22
Change language