Växtnäring till potatis - Lyckeby Industrial AB
Växtnäring till potatis - Lyckeby Industrial AB
Växtnäring till potatis - Lyckeby Industrial AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Figur 14. Det är stor variation mellan olika sorters skörderespons (ton/ha) på kaliumgivan (kg/ha).<br />
Modifierad från [6].<br />
Storleksfördelning<br />
Liksom för kväve är det främst storleken på knölarna som ökar vid kaliumgödsling [231]. I<br />
en amerikansk studie har det observerats att antal stora knölar (170-370 g) ökat då man<br />
använder sig av K 2SO 4 i jämförelse med KCl [232]. I Australien har det observerats en<br />
ökning i storlek även då KCl använts [230]. Större knölar har man även fått när man<br />
radmyllat 160-187 kg K/ha i stället för att bredsprida vilket kan förklaras av dels en högre<br />
<strong>till</strong>gänglighet av den radmyllade gödningen och dels av att antalet stjälkar minskat på<br />
grund av för hög salthalt. [225, 229, 233].<br />
Stärkelseinnehåll<br />
Överdriven kaliumgödsling riskerar att sänka torrvikten (ts), försena uppkomsten och<br />
minska antalet stjälkar per knöl [4, 232, 234], se figur 15. Sänkt stärkelsehalt kan vara en<br />
nackdel för både <strong>potatis</strong>mos<strong>till</strong>verkning och stärkelseproduktion. Effekten har varit mest<br />
uppenbar då kalium <strong>till</strong>förts i form av kaliumklorid samt då kaliumgivan överstigit <strong>potatis</strong>ens<br />
behov för optimal <strong>till</strong>växt [89, 194]. Den kritiska nivån för sänkt stärkelsehalt verkar gälla<br />
om nivån överstiger 20-25 mg/g ts i knölarna enligt Marschner och Krauss (1980) [235].<br />
Det har förklarats med att det finns ett osmotiskt optimum för stärkelsesyntesen [236].<br />
38