ägaremiljön runt "kaaseholm" i danska tiden (1650 - 1723)

ägaremiljön runt "kaaseholm"
Tryde sokn, Tomelilla kommun
i danska tiden (1650 - 1723)
skrivet rakt ner av
O. Henrik Akeleye Braastad
Bjerke Gård, Lillehammer,
för Jenny, Susann, Magnus, Carin och Jan Bjørkman på Kåseholm Gård i tryde
efter varmt mottagande vid historiskt möte i Tryde och på kåseholm sommaren 2001,
och avsedd som en referens till vetandet om det danska Kaaseholm - för länge sedan.
"Fordna tiders egare till denne Gård, som förmenes wara anlagd af en Kååse,
hafwa warit Krabbar, Urnar, Ackeleyer, Gyllenpalm och Ehrencronor,
från hwilcken senare Familie nuwarande egaren Gården gienom kiöp bekommit,
som har en stor Corps de Logis och en flygel Bygnad af korswärcke,
en wåning högt samt täckt med tegel.
Ladugården består af 3:ne korswärcks bygnader täkte med halm.
Trägården fram för Corp de Logien, är rymlig och under ny anläggning.
Situationen är angenäm till åker och skog.
Gården eger fiske af giäddor, rudor och abbor uti några st. dammar,
wildhane af högdjur, harar och åkerhöns, tillräckeligit och godt utsäde,
ett däremot swarande höbol, dubbla stengårdar till största delen omkring egorne,
godt muhlbete, 8:ta Utsokne Frällse hemman, 21 st. Gatehus,
wariblandt ett är grundmurat och till krog inrättat, en odal Miölqwarn,
tillräckelig bok, eke och surskog, samt Jus Patronatus till Tryde kyrcka
försåldt af konung Friederich den 3:die i Dannemarck till en Ifvar Krabbe"
Nerskrivet strax utanför lillehammer i oktober 2001

Kaaseholms Kaaseholms danska danska ursprungshistoria.
ursprungshistoria.
Johan Urne började bruka egendomen 1649-50. Han kallade egendomen Kåseholm
efter sin frus, Pernille Jørgensdotter Kaas´ familj, "Hemmenstrup-kaaserne" på
Jylland.
Den kända danska familjen "Kaas", som även kallats "Mur-kaaserne" efter vapnet,
kan föras tillbaka till 1350 talet och är alltså dansk "uradel". Den kan detaljerad
förföljas sedan 1416 och Ove Ovesen Kaas.
I vapnet (nedanför) är "murarna" i rött, medan övre vänster/"sinister" delen (sett från
sköldens bärare) är i silver, detta efter det särpräglade heraldiska färgspråket som
gör det möjligt att läsa färger även ur sten.
(Familjen Kaas´vapen)
Johan Urne (gift Kaas) var Enevolds Fredrik Akeleyes kusin. Han uppträdde vid den
tiden i viktiga uppdrag samman med Enevolds bror, Gabriel. Båda var i en viktig
period anknutna till "Det danske kansli" - Kungens "Regeringskontor" i Köbenhavn
Enevold Akeleye köper själv Kåseholm Säteri av Johan Urne 1674, och han köper
1673-1674 bredvid säteriet även Trydegodset med patronatet, detta av Jørgen
Krabbes svärson Keld Krag, gift med Sofia Jørgensdatter Krabbe. - Han köpte även 3
gårdar i Sälshög, dessa av sin svåger Børje Rosenkrantz på Örup
Med detta hade Enevold Fredrik Akeleye samlad en godsbildning i triangeln Tryde -
Sälshög - Everöd som skall komma att hållas i hop från 1670-talet och ända tills
1835 varefter den successivt styckas ut.
Den Den dansk dansk dansk ägarelängan
ägarelängan
- på Kaaseholm tycks se ut så här:
1647 - Johan Urne, Enevold Akeleyes kusin (själva säteriet)
1671 - Kield Krag - (gods och partronat)
1673 - Enevold Knutsen Acheleye-
2

1679 - Margrethe Akeleye f.Steensen, hans hustru
1692 - Johan Gyllenpalm, de förres svärson m/dotteren-
Som Johan Gyllenpalm dör 1723 tycks den tidigare danska familjlinjen (från Kaas
genom Urne och Akeleye och till Gyllenpalm) lämna Kaaseholm, fast änkan Barbara
Sophie Akeleye lever kvar tills 1732. Var hon dör äro ändå obekant. På denna
tidpunkt har Skåne i de flesta praktiska avseenden även blivit svenskt.
Nu lever egendomen vidare som godsbildning under svenska ägare under mesta av
1700 talet och ett stycke in på 1800-talet, först som frälsegendom med:
1723 - Gustav Ehrenkrona -
1744 - Hans Gustav Ehrenkrona -
1757 - ryttmästaren Henrik Julius Coyet -
1788 - Gustav Santesson -
1793 - handlanden B.G. Sahlgren i Göteborg -
1794 - "Hennes Nåd på Skarhult" grevinnan Ulrika Brahe -
1796 - excellensen greve Tage Thott-
Den historiska egendomen började styckas på 1830 talet, senare ägare de följande
150 åren har varit 1853 - J.P. Hintze -1905 - F. Wassberg -1907 - K.A. Nílse´n -
1919 - friherre Clas Erik Thott -1924 -. Paul R. Hintze - 1935 - Oscar Olsson -
1940 ? - Ernst och Selma Nilsson - 1957 -Jan och Carin Björkman.
(Kaaseholm efter Barnekows ombyggnad på 1790-talet)
3

Tryde Tryde gamla gamla kyrka kyrka under under under dessa dessa år
år
Hur mycket kan ha hänt med den gamla 1100-tals kyrkan i Tryde, - i perioden från
1674, vid Enevolds död 1679, bröllopet mellan Barbara Sophie och Hans 1782 och
fram emot 1700, kanske i samband med hustrun Margrethes begravning 1697 eller
sedan i anknytning till Johan Gyllenpalms begravning 1723?
En yttre omständighet lär vara att det i perioden gick för sig en försvenskning av
kyrkoordningen, liturgin, språket och även med krav till fysiska åtgärder. Vi vet att
flera av de interiörer som finns kvar i "nykyrkan" från den gamla kyrkan i Tryde när
den revs, existerade i 70-årsintervalet Urne-Gyllenpalm, men vi lär inte veta om de
var kommit dit i denna ägareperiod, men ett säkert undantag - dopfatet.
Enevolds Akeleyes farfar och även flera av faders syskon var gravlagda i Örsteds
Kirke på Fyn, i Glamsbjergs kommun i dag. Detta var familjens "huvudkyrka", med
hyllningsepifatum på väggarna och familjvapnet målat i altarskåpets flyglar. Under
flera tiår (1617-1674) lär familjen haft anknytning till Harløsa norr om Krankesjön
med säteriet Herrløsegaard/nu Hjularød. En referens för familjen Akeleyes
övertagande av patronatet i Tryde kan sålunda ha varit vad familjen tidigare
åstadkommit med Herrløse - Harløsa Kyrka. I Harløsa var Enevolds fader Knud
Gabrielsen sannolikt gravlagd på 1660-talet 1, där var även Enevalds son Knud döpt
1664 och dottern Barbara Sophie i 1667. Vi vet at det i Harlösa Kyrka pågick
betydande utsmyckingsarbeten i Enevold Akeleyes och hans fars ägaretid 2 - Kan det
här vara någon förbindelse till vad ev. Enevold 10-15 år senare kan ha haft för sig
med Trydes gamla kyrka?
Sonen Knud Erik döptes i dopfatet redan 1664 (4de februari) , sannolikt alltså i
Harløsa Kyrka. Här döptes även dottern Barbara Sophie 3 år senare. Detta dopfatet
kan sålunda alltså ha varit i Harlösa och sedan från Harløsa vid familjens flyttande
överförd till Tryde. Knud Erik Enevaldsen Akeleye skulle bara bli 10 år och han dog
samma år familjen flyttade till Kaaseholm.
1 Enevolds fader Knud Gabriel blev en efter förhållanden i den tiden en ganska så gammal man. Han
var född på 1580-talet. En interessant poeng är att hans farfar studerade under Martin Luthers kateter
i Wittenberg för att bli bekannt med "den nya läran", stödd av sin privatlärare Peder Palladius som
sedan som biskop införde reformationen i Danmark-Norge. Man kan spekulera huruvida detta tidiga
och starka "lutherska arv" kan ha levd kvar i familjens agerande gentemot kyrkorna i Skåne över 100
år senare?
2 Predikstolen i Harløsa Kyrka är ett verk av den berömde träsnidaren Kremberg. Den blev uppsatt
1641 och målad och förgylld 1658, allt i Akeleyefamiljens ägaretid innan avfärden til Kaaseholm 1674..
4

Gravkoret för familjen Akeleye i Tryde från 1680, och svärfamiljen Gyllenpalm -
sedan bl.a. Coyet och sannolikt även Ehrenkrona - blev efter 150 år rivit 1835. Vem
kan där ha legat, från den första tiden,
Med etableringsåret 1680 låg där säkerligen bl.a. Enevold, hustrun Margrethe,
sonen Knud Erik, svärsonen Hans Gyllenpalm och kanske Enevolds dotter Barbara
Sophie - kanske även Barbara Sophies kusin, Eiler från Akeleyefamiljen på
Bjørnstorp.
Vem Vem var Enevold Enevold Fredrik Fredrik Fredrik Akeleye Akeleye på på Kåseholm
Kåseholm
Enevolds familj är identifierad redan på 1300-talet väster om Köbenhavn (Valby),
Den kom till Odensetrakterna (Skinnerup vid Kerteminde) på 1400-talet. Enevolds
farfars farfar (Mikkel) var borgmästare i Odense på statsbyggaren Christian IIs tid,
och en när vän och anförvant av den kung som i Sverige bl.a. genomförde
Stockholms blodbad tidigt på 1500-talet.
Framförallt var Enevolds familj en fynsk familj på 1400, 1500-talet och in på 1600
talet. Så här såg Enevolds Akeleyes familjvapen ut:
(Familjen Akeleyes vapen)
Enevolds far är född mitt på Fyen, på Krengerup, lite norr om Glamsbjerg - söder
och lite sydväster om Odense - på "Höj-Fyn", men Enevald föddes i de åren hans far
var vikarie i Lund och blev landdomar i Halland. Födelseåret är sannolikt 1615.
Mycket talar för att Enevold är född i Lund eller på Herrløsegaard/Hjularød. Enevold
fick sin morfars namn (egentligen Ewald), då den äldre brodern redan hade fått hans
farfars namn.
Enevolds skolutbildning lär vara det samma som för dåtidens danska ädlingar. Han
gick 1627 på Sorö Akademi som ligger inte så långt från Roskilde. Sedan blev han
skibshøvedsmann 1647 och han tjänstgjorde som kapten ända i 1661. Enevold lär
5

senare avancerad till Amiral. Sedan verkade han som Vikarus i Lund. Han var
landdomare i Halland - efterträdande sin fader - från Hjularød, i varje fall var han
så från 1652.
Enevold förvärvade Kaaseholm i 1674, efter att ha såld Hjularöd. Medan han levde
på Kaaseholm var han alltså en man 60-65 års ålder. Det är att märka att han varit
barnlös upp i 50-års ålder, ovisst av vilken anledning. Han får sin ende son när han
själv är 50 år, sin dotter när han är 53. Båda barnen var uppkallade efter sina far och
morföräldrar som traditionen var.
Enevolds far, landdommer Knud Gabrielsen till Krengerup och Hjularød, och
tidigare förfäder på fars sida hade alltså varit Fynbor. Enevolds far var en efter
förhållandena välutbildad man, som förutom Sorö Akademi 1605 hade varit
immatrikulerat vid Universitetet i Frankfurt (an der Oder). Faderns uppskattning i
dåtida Danmark äro egentligen obekant 3 Enevolds mor, Sophie Enevoldsdater Wojen
var från norra Slesvig söderut på Jylland och var utav tysk (Rantzau)
holsteinsk/nederländsk härstamning. Enevold på Kaaseholm var alltså uppkallad
efter sin morfar (egentligen Ewald). Modern dog när sonen Enevold var 12 år och
fadern skulle koma att gifta om sig.
Enevald Fredriks fru Margrethe Steensen kom från Steenstrupgaard på Lolland.
Sannolikt har de varit en del av ett gemensamt sydfynsk/lolländskt umgänge som
var vanligt på tidigare 1600-talet. Om henne vet vi ändå litet.
Enevolds far Knud hade många syskon. Den geografiskt närmaste för Enevold på
Kaaseholm var Corfitz Gabrielsen Akeleye på Bjørnstorp, den sista danska ägaren av
Bjørnstorp vid Rommelåsen. Dennas son Gabriel var Enevolds kusin. Det kan vara
tecken som kan tolkas som att även familjen på Björnstorp hade ekonomiska
intressen i Kaaseholm och Trydegodset. Även familjen på Bjørnstorp kom ett tag att
stanna kvar sedan Skåne blivit svenskt, och kom även i svensk militär tjänst som
befälningsmän. Detta "svensksinne" kan ha hållit familjerna på Björnstorp och
Kaaseholm i hop i tiden omkring det skånska kriget.
Enevolds syskon var många, framför allt från faderns andra äktenskap. De flesta var
flickor, de kom mestadels att förbli "västansunds" och många dog i unga år.
3 , Enevolds far Knud ast var 1634 inviterad deltagere vid ett kungligt bröllopp i København, ett tecken
på social appriciering.
6

Enevolds äldste broder, Gabriel, var berömd i sin samtid. De två bröderna Enevold
och Gabriel gick samman på Sorö Akademi. Brodern Gabriel utgav Danmarks första
lärobok i fäktningskonsten och utarbetade även en bok om unga adelsmäns
uppfostran i internationella sammanhang, som alltjämt är en del av utbildningen
inom den danska utrikestjänsten. Gabriel var även immatrikulerat vid Universitetet i
Oxford i 1641. 4
Med faderns och broderns bakgrund är det skäl att tro att även Enevold var en
intellektuellt ganska så resursstark person efter förhållanden i sin samtid och även
med internationella kontakter och erfarenheter. Det är skäl att tro att han förutom
danska även talade lika bra tyska och att han skrev latin. Som många i familjen hade
han även maritim utbildning. Hans sena familjbildning och hans berömda skatt gör
att det är skäl att tro at han hade betydande resurser när han anlände Kaaseholm
1674. Frågan är vad han där hunnit disponera innan han grov ner sin berömda
skatt. 5Och hur förhållanden under Skånska kriget gjorde det möjligt att verka
byggande på Kaaseholm och i Tryde.
Enevolds syster, Margrethe Cathrine var född på Tommarp (Klippan) där familjen var
ingift i familjen Giedde. Hon gifte sig senare i Lund med Peder Bille från Svaneholm.
4 Och sammans med kusinen Johan Urne mottog broderen Gabriel Akeleye på danska kungens
vägnar färöbornas "hyllning" vid Fredrik IIs tillträdande som dansk konung. - Gabriel dog tidigt efter att
varit förlovat med enda dotter och ärving av en man som på de tider ägde det mästa av norra Norge
(Preben von Ahnen i Trondheim)
5
7

Hon var den yngste av de tre (hel)syskonen. Till Svaneholm var det inte långt från
Tryde.
Detta försök att teckna konturerna runt Enevold Akeleyes liv tycks ge bild åt en
människa av präglad av i samtiden priviligerad uppfostran. Med en familjhistoria
från Fyn kom han själv det mesta av sitt liv ändå at vara verksam "östansunds", i
västra Skåne. Som marinofficerare med avansement och ogift och barnlös upp i efter
dåtidens förhållanden hög ålder, har han sannolikt använd åtskillig tid åt marin
tjänst.
På mor och senare fruns familjsida har han varit knuten till det södra Danmark,
Holsten och Friesland, fast om dettas betydelse i hans liv vet vi litet. "Kampen om
Skåne" (och Halland) lär ha varit en viktig del av hans liv från 1640-talet och tills
han dog vid slutet av Skånska kriget. Hans senare år på Kaaseholm har startat med
mycket pengar fast stor sorg: Den ende sonens död som tioåring, men sedan
sannolikt även glädje över den lilla dottern, Barbara Sophie som hunnit bli 12 år när
Enevold dog.
Hans umgänge i dessa krigsår lär ha varit familj och övrig frälsebefolkning i hans
närmaste omgivningar, under åren kanske i en spridning som tog hänsyn till de
krävande politiska realiteter och lojaliteter som hörde kampen om Skåne och
skånska kriget till.
Båda Enevold och hand familjer på Bjørnstorp stannade kvar med svensk lojalitet.
Orsakerna till detta var många. Då enväldet infördes i Danmark 1660 blev det med
ett för adeln mera förmånligt att vara godsägare i Skåne än västansunds.
Det var en feudaltid då familj var lösen för att bevara inflytande och privilegier.
Som vi ser ingår Enevold Akeleye på Kaaseholm i en familjkrets som i Skåne även
omfattar Örup och Svaneholm i söder, Bjørnstorp och Hjularöd västerut och och
även Tommarp i norr.
Enevolds fru Margrethe äger Kaaseholm i 2-3 år och säljer till familjen (Johan) Palm
1682, som samma år adlas till Gyllenpalm. Sonen Hans Gyllenpalm gifter sig med
den ett år yngre dottern Barbara Sophie Akeleye och modern Margrethe bor kvar på
Kaaseholm med sin dotter och svärson tills hon dör 1697.
8

Exit
Exit
Men i ytterligare 26 år bor Barbara Sophie Akeleye och Hans Gyllenpalm kvar på
Kaaseholm till mannen Hans dör i 1723. Hans Gustav Ehrenkroona köper gården i
detta år 1723. Det är obekant om här är någon familjanknytning till familjen
Ehrenkrona. När Sophie Akeleye Gyllenpalm dör sent i juli i 1732 (var äro obekant)
är det nästan 60 år sedan Enevold Akeleye anländ Kaaseholm med sin 7 år gamla
dotter och 80 år sedan kusinen Johan Urne med hustrun född Kaas började bruka
säteriet i Tryde.
(Familjen Gyllenpalms vapen)
Familjen Gyllenpalm sprids vidare utöver från Skåne. Det är skäl att tro at delar av
den familj som Fants på Kaaseholm kom att förflytta sig över det baltiska havet och
kom att leva vidare i Latvia, i Riga, för sedan även flytta vidare inöver i Tsarens
Ryssland. Här lär de alltjämt leva kvar.
Vi är alltså obekanta om här ev. är någon familjförbindelse till Ehrenkrona, en
svensk släkt från Gästrikland. Den hette förut Hammarin och Hammarstedt, blev
adlad 1675. Friherrlig blev den först efter den kom till Kaaseholm, i 1731. Den
Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1743 som friherrlig släkt nr: 210.
Ehrenkronorna dog ut på svärdsidan på 1820-talet.
9

(Familjen Ehrenkroonas vapen)
Men på denna tidpunkt äro försvenskandet kommit ganska långt i Skåne, så med
Ehrenkronornas anländande är den danska tiden långt på väg slut.
Detta papper är mestadels skrivit efter eget minne, adderat historiska anteckningar
om familjen Akeleye, stödd även av läsandet av den aktuella Trydehistorien (2000)
och även med stöd av material och samtal med familjen Björkman på Kaaseholm.
Här har även används tolkningar som inte vid varje tillfälle sökts konfirmerat.
Ytterligare sök i danska arkiv om Skånelands administration, danska marinens
historia och skånska kriget lär kunna öppna historien ytterligare.
O. Henrik Akeleye Braastad, CE, FK, MSSc.
Bjerke Gård, NO-2608 Lillehammer
Tel.: + 47 612 52933; Fax: + 47 612 55986; Cell.: +47 91180297
eMail: iinnopol@online.no: Hemsida: www.innopol.no www.bjerke-gaard.com
_____________________________________________
10

Postfix Postfix om om historiens istoriens Hjularöd Hjularöd, Hjularöd
, Harløsa, Harløsa, Harløsa, Lunds Lunds kommun
kommun
Far och dotter Mette Dresselberg och hennes man Frederik Parsberg övertog Hjularöd, som
de dock efter ett par år (1622) sålde till landsdomaren i Halland, Knud Gabrielsen
Akeleye. Troligen lät han, under sitt mer än 30-åriga innehav av gården, uppföra den
huvudbyggnad som Burman återger i sitt prospektverk från 1600-talets slut. Gustaf
Upmark uppger i sin artikel om Hjularöd i "Svenska slott och herresäten" (1909), troligen
efter iakttagelser gjorda av slottets dåvarande ägare kammarherre Hans Toll, att man vid
grundgrävning för det nya slottet på 1890-talet påträffade stensättningar på tre olika
nivåer. Det antogs att det nedersta lagret tillhört en gård från 1300-talet, det däröver
liggande ett hus från 1500-talets slut och det översta det av Burman avbildade huset.
Om detta vet man inget. Rimligt är att det system av vattengravar, som syas på Burmans
bild och finns ännu idag, härstammade från deras tid. Burmans bild ger intrycket av en
välplanerad renässansanläggning. Hjularöd beskrivs på samma sätt av Gillberg år 1765. Ej
långt därefter byggdes ett nytt corpsdelogi.
Hjularöd fråntogs Akeleye 1658 och indrogs till svenska kronan, som samma år gav gården
jämte av Akeleye ägda Björnstorp i förläning till amiralen Henrik Gerritsen, vilken
samtidigt adlades med namnet Siöhielm.
11