info: 6/2011 - IF Metall

info:
För förtroendevalda i IF Metall
6/2011
Envishet
gav resultat i
arbetsmiljömål
sidorna 2–3
Forma bilden
av facket – ta hand
om sommarjobbarna
sidan 6
Ulrika Sterner, klubbordförande
Tallolja som
tändvätska
för ny klubb
sidorna 8–9

info:
6/2011
www.ifmetall.se
2
Regeringens
nya arbetslinje
är bara snack
35 000 av förbundets medlemmar
står utan jobb. En stor del av dem
blev arbetslösa i samband med
stora neddragningar under den
ekonomiska krisen. Nu har hjulen
börjat snurra igen och den svenska
ekonomin, inklusive industriföretagen,
om än i olika takt, återhämtar
sig bra.
Arbetsgivarna säger gång på gång
att de letar med ljus och lykta efter
kompetent personal att anställa.
Varför anställer de då inte våra
35 000 arbetslösa medlemmar?
Tyvärr är det inte så enkelt. Industrijobben
förändras ständigt.
Nya tekniska lösningar gör inträde
på arbetsplatserna, inte minst i
samband med neddragningar och
rationaliseringar som kom som en
följd av den ekonomiska krisen. Industrijobben
ser delvis inte ut i dag
som de gjorde bara för ett eller ett
par år sedan. Slutsatsen är att våra
arbetslösa medlemmar behöver
kompletterande utbildning för att
komma tillbaka till jobbet.
Vad gör då regeringen i det här
läget? Jo, den presenterar en vårbudget
som innehåller allt annat än
kompetenslyft för industriarbetare.
Någon politisk vilja till en verklig
lösning på problemet med arbetslösheten
fi nns uppenbarligen inte.
Man lägger hellre pengar på sänkt
restaurangmoms och ”förvaring” av
arbetslösa i Fas 3.
Regeringen har med önskvärd tydlighet
visat att talet om arbetslinjen
bara är snack!
Stefan Löfven
Förbundsordförande i
IF Metall
stefan.lofven@ifmetall.se
Foto detta uppslag: Johan Gunséus
Tredje gången gillt fälldes
LÅNG VÄG. Det tog ungefär ett år för Nicklas Norberg att komma tillbaka till heltid på sin gamla av
Nicklas utan ersättning trots dom
Två gånger lades polisutredningen
ned. Tredje gången gillt fälldes
Indexator i Vindeln för arbetsmiljöbrott
och ska böta 200 000 kronor.
– Det är glädjande att rättvisan
till slut segrat efter tre och ett halvt
år. Samtidigt är det tråkigt att det
tagit så lång tid och att jag inte får ett
enda öre, säger Nicklas Norberg som
fi ck en svårt skadad hand men ingen
ersättning.
Förvirring var Nicklas Norbergs första
reaktion när domen kom.
– Sedan kom känslan av att det äntligen
står klart att det inte är jag som
gjort fel, utan att det är företaget som
pekas ut som ansvarigt.
En pall hade fastnat och Nicklas
Norberg stoppade ned handen för att
kontrollera en fotocell. Då startade
banan igen. Olyckan har tvingat honom
till fyra operationer. Fler är att vänta
och värktabletter utgör nu en del av vardagen
för att döva den värsta smärtan.
Hovrätten i Umeå pekar särskilt ut
bristen på löpande riskbedömningar
samt undersökningar av transportband
och arbetsmetoder. Hade företaget genomfört
kontroller hade bristerna upptäckts.
Man hade då kunnat åtgärda
att skydd saknades och att rullbanorna
kunde starta automatiskt.
Fackligt stöd
Det tog ungefär ett år för Nicklas
Norberg att komma tillbaka till heltid
på sin gamla avdelning som truckförare
och godsmottagare. Under den tid som
gått sedan dess har det varit facket
som gett honom styrkan att inte ge upp
rättsprocessen.
– Jag har fått ett otroligt stöd av
IF Metall, både av klubben, avdel-

s Indexator för arbetsmiljöbrott
Riskbedömning – Riskanalyser
Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen
huvudansvaret för arbetsmiljön.
Arbetsmiljöverket kompletterar lagen med
detaljerade föreskrifter. Syftet är att förklara
och förtydliga reglerna. Föreskriften Systematiskt
arbetsmiljöarbete, som gäller alla
företag, beskriver arbetsgivarens skyldigheter:
Undersökning och riskbedömning
Risker i arbetet behöver undersökas och bedömas
systematiskt. Arbetsgivaren måste
vara klar över vilka risker som fi nns för att
kunna förebygga ohälsa och olycksfall.
Ändringar i verksamheten
Det är viktigt att hitta riskerna och åtgärda
dem så tidigt som möjligt för att undvika
negativa följder. Personalen kan komma
i kläm vid en omorganisation.
Utredning av olycksfall och tillbud
Arbetsgivaren bör, så långt det är praktiskt
möjligt, ta reda på alla orsaker som kan ligga
bakom ett olycksfall eller tillbud. Utredningen
ska göras grundligt och systematiskt.
a avdelning som truckförare och godsmottagare.
men
FACKLIGT STÖD. – Utan stödet från
IF Metall hade jag förmodligen tröttnat
för länge sedan, säger Nicklas Norberg.
ningen och förbundet. Utan den hjälpen
hade jag förmodligen tröttnat för länge
sedan, säger Nicklas Norberg.
anders.fredriksson@ifmetall.se
STARKA TILLSAMMANS. Kennet Bergqvist, huvudskyddsombud
på Indexator och Nicklas Norberg.
Var envis och nå resultat
– Domen är en bekräftelse på att vi
haft rätt hela tiden, säger Kennet Bergqvist,
huvudskyddsombud på Indexator
i Vindeln. Han menar samtidigt att
det är anmärkningsvärt att facket ska
behöva ta över Arbetsmiljöverkets,
polisens och åklagarens roll.
Rådet till förtroendevalda inom hela
IF Metall är att aldrig ge upp.
– Det är viktigt att vara envis för att
nå resultat, säger Kennet Bergqvist.
Att polis och åklagare lägger ned
många utredningar om arbetsolyckor
beror ofta på dålig kunskap och brist
på erfarenhet. Det är därför inte helt
ovanligt att facket måste genomföra
en första brottsplatsutredning och föra
noggrann dokumentation.
anders.fredriksson@ifmetall.se
KENNET BERGQVIST: Så går du tillväga vid en olycka!
• Dokumentera olycksplatsen tillsammans med arbetsgivaren. Beskriv ingående vad
som skett. Är ni inte överens på alla punkter kan du komplettera med en egen utredning.
Fotografera olycksplatsen så som den såg ut vid olyckstillfället. Gör en lista
på potentiella vittnen och på personer som har god kännedom om hur det aktuella
arbetet normalt bedrivs.
• Skriv dagbok under tiden efter olyckan. Spara all dokumentation, även e-post.
• Håll dig informerad om vad som sker. Ha en kontinuerlig dialog med Arbetsmiljöverket
och pressa polis och åklagare för att inte ärendet ska preskriberas. iberas.
• Var aktiv även under rättegången. Skyddsombudet kan vara ett
bra stöd till åklagaren under hela rättsprocessen. Var beredd
på att det kan bli ett tufft klimat vid en eventuell rättegång.
Det är viktigt att vara väl förberedd.
Ett bra stöd för skyddsombudet vid en arbetsplatsolycka är LO:s
skrift Skarpt läge. Den fi nns på LO:s hemsida, www.lo.se.
3

info:
6/2011
www.ifmetall.se
4
Foto: Anders Alm
notiser:
Blivande gruvarbetare
är eftertraktade
Den som utbildar sig till gruvarbetare är
en eftertraktad kraft med stora möjligheter
att få jobb. Gruvbolagen söker folk
när många går i pension de kommande
åren.
- Intresset för rekryteringsmässan
i Luleå var jättestort, säger Tomas
Nilsson, som var där för avdelningen
IF Metall Malmfälten.
Inte många felutbetalningar
från a-kassorna
En rapport från Ekonomistyrningsverket
visar på a-kassornas effektivitet.
Rapporten visar att kassorna gör
få felutbetalningar jämfört med andra
myndigheter.
– Det ger stöd åt vår åsikt om att
a-kassan bör behållas som den är,
säger Åke Ljunggren, föreståndare för
IF Metalls a-kassa.
– Våra handläggare kan branschen
och vet hur situationen ser ut för de
arbetslösa medlemmarna. Det gör att
det sällan blir fel, säger han.
Varför är
a-kassan så
viktig? Det
handlar om
din lön!
Broschyren
innehåller
argument för
varför det är
viktigt att hålla
ihop facket och
a-kassan. Den fi nns på www.ifmetall.se
och går att beställa i materialkatalogen –
beställningsnummer AA-140.
Representanskapsledamot
– din möjlighet att påverka
– Valda ledamöter i avdelningens beslutande
organ måste ha goda kunskaper
om uppdraget!
Den uppmaningen
kom i en motion till
kongressen 2008.
Nu fi nns den nya
foldern Representantskapsledamot
– din
möjlighet att påverka.
Den ger en introduktion
till uppdraget och kan
med fördel användas vid utbildning av
representantskapsledamöter. Foldern
fi nns på www.ifmetall.se.
Vårbudgeten saknar satsning på
arbetslösa industriarbetare
– Hallå regeringen, det är dags för ett
kompetenslyft! Utbilda arbetslösa till
de jobb som fi nns, säger IF Metalls förbundsordförande
Stefan Löfven.
Arbetsgivarna i industrin letar med
ljus och lykta efter personal med rätt
kompetens. Samtidigt är nästan 13 procent
av IF Metalls medlemmar arbetslösa.
Trots det innehöll regeringens vårbudget
inga åtgärder för att få arbetslösa
industriarbetare i jobb.
Vart femte företag får tacka nej till
order på grund av att de inte kan hitta
personal med rätt kompetens.
Konsekvensen av den borgerliga
regeringens vårbudget blir i stället att
klyftorna i samhället kommer att öka
ännu mer.
Utrymme för löneökningar
Höstens avtalsrörelse diskuterades fl itigt
då ett hundratal fackligt aktiva inom industriförbunden
samlades till konferens
nyligen.
– Vi ser att de ekonomiska förutsättningarna
är betydligt bättre nu än vad de
var under förra avtalsrörelsen. Det fi nns
utrymme för högre löneökningar utan att
infl ationsmålet eller sysselsättningen hotas,
säger IF Metalls förbundsordförande
Stefan Löfven.
I samband med konferensen presenterade
Facken inom industrin rapporten
Globala arbetskraftskostnader 1998–
2010. Den visar att arbetskraftskostnaderna
i svensk tillverkningsindustri
ligger ungefär i mitten jämfört med
övriga västeuropeiska länder.
– Bedömningen är att löneökningstakten
i Sverige, även under de närmaste
åren, bör vara högre än Europasnittet.
Sverige har ett bättre utgångsläge
än många länder i Europa, säger
Stefan Löfven.
Rapporten fi nns att läsa på
www.fackeninomindustrin.se.
AD gick emot IF Metall
i principiellt viktig dom
I en dom nyligen ger Arbetsdomstolen,
AD, en arbetsgivare som
fl yttar sin verksamhet från en lokal
till en annan möjlighet att fritt bestämma
vilka av de anställda som ska
få följa med.
– Det är konsekvensen av domen,
konstaterar Agneta Bern på LO-TCO
Rättsskydd AB.
Bakgrunden är att IF Metall
stämt Cargotec Sweden AB för brott
mot turordningsreglerna. En tvist
som förbundet nyligen förlorade i
Arbetsdomstolen (AD 30/11).
Enligt AD har en arbetsgivare rätt
att omplacera anställda till verksamhet
på annan ort på det sätt som
gjorts i det aktuella fallet.
Detta kan få särskilt stora konsekvenser
för små och lättrörliga verksamheter,
menar Agneta Bern.
– Det måste till en lagändring för
att kunna ändra på detta.
Tidningen
Ung i Europa
Tidningen ger svar på
frågan hur det är att
jobba utomlands och
vilka arbetsvillkor man
som ung kan möta.
Ung i Europa ger en inblick i verkligheten
och en möjlighet att förbereda
sig för den. Den berättar vad man kan
göra innan man åker och när man väl är
på plats.
Beställ den gratis (frakt och distribution
tillkommer) från LO, www.lo.se/
distribution eller lo@strombergsdistribution.se
artikelnummer 999-2110.

Foto: Lars Ankarfjäll, Bengt Forsling, Kristoffer Sydlén, José Gasalho, Gunnar Strand.
Majtåg för ett hållbart arbetsliv
Runt om i landet tågade IF Metalls
medlemmar för att demonstrera mot
regeringens uteblivna satsningar på
arbete, utveckling och arbetsmiljö.
– Det är viktigt att ha ett arbete,
men också viktigt hur
man har det på jobbet,
klarlade Stefan Löfven
under sitt förstamajtal.
Under parollen Hållbart arbetsliv för
alla fyllde medlemmarna gatorna runt
om i landet under första maj för att
demonstrera. Demonstrera mot
regeringens alltmer passiva
arbetsmarknadspolitik.
Det är genom
utbildningsinsatser
både till den som
HÅLLBART
ARBETSLIV
just ska starta sitt
arbetsliv och den som förlorat sitt jobb
man skapar ett hållbart arbetsliv.
– Vi ska bort ifrån kortsiktighet, snål
bemanning och enformiga jobb som gör
att människor slits ut. Vi ska utveckla
meningsfulla, hållbara arbeten med
bra arbetsinnehåll, sade Stefan Löfven
i sina förstamajtal i Falköping, Skövde
och Hjo.
kristoffer.sydlen@ifmetall.se
HÅLLBART
ARBETSLIV
HÅLLBART
ARBETSLIV

info:
6/2011
www.ifmetall.se
6
Glöm inte sommarjobbaren!
Snart är det sommar och semestertid.
En välbehövd ledighet väntar för
de allra fl esta. Det är också en tid då
många unga tjejer och killar möter
arbetslivet för första gången. Som
förtroendevald har du en viktig roll
genom att informera om vad som
gäller i båda fallen.
Vilka regler gäller kring semestern?
Vad gäller för den som sommarjobbar?
VÄLKOMMEN
Informera om IF Metall och berätta om
medlemskapets värde. Unga studerande kan
ha rätt till fritt medlemskap i IF Metall
tills de fyller 20 år. Hör efter med din
avdelning vad som gäller.
ANSTÄLLNINGSBEVIS OCH INTYG
Alla ska ha ett skriftligt anställningsbevis
som tydligt beskriver anställningsperiodens
längd, arbetstider och lönevillkor.
Se till att sommarjobbaren får ett
arbetsgivarintyg efter avslutad anställning.
RÄTT LÖN
Kontrollera att sommarjobbarna får rätt
lön enligt avtal. Gå igenom och förklara
lönespecifi kationen med alla tillägg och
avdrag. Be dem spara lönespecifi kationerna
för att kunna kontrollera att de fått
rätt lön. Sommarjobbare har rätt till
semesterlön, vilket normalt betalas ut
med slutlönen eller löpande under anställningstiden.
Den första kontakten med
arbetslivet innebär i de fl esta
fall också en första kontakt
med facket. Tänk alltid på
att särskilt välkomna de
som kommer till arbetsplatsen
och möter dig för
första gången.
Varje år ringer tusentals unga
killar och tjejer till fackets hjälptelefon,
020-56 00 56. Där kan de få svar på
SKATT
frågor om bland annat lön,
arbetstider och anställningsavtal.
Det är bra om du
informerar om så mycket
som möjligt redan innan
anställningen påbörjas.
I checklistan hittar du några
exempel på sådant som är
viktigt för sommarjobbaren.
anders.fredriksson@ifmetall.se
CHECKLISTA FÖR SOMMARJOBBET
Strax dags
för jobb
Arbetsgivaren är skyldig att betala in skatt
åt alla anställda. Den som tjänar under 18 200
kronor under hela 2011 behöver inte betala någon
skatt och kan begära jämkning. Sommarjobbaren
kan beställa en blankett (SKV 430) eller
fylla i den direkt på www.skatteverket.se. När
beskedet kommer från Skatteverket ska det lämnas
till arbetsgivaren. Acceptera aldrig att
det förekommer svarta jobb!
ARBETSMILJÖ OCH SÄKERHET
Gå igenom gällande säkerhetsföreskrifter.
Se alltid till att skyddsutrustning används
för att undvika skador. Det fi nns särskilda
regler för hur ungdomar får arbeta. Du kan
läsa om dessa på Arbetsmiljöverkets hemsida,
www.av.se.
VID SJUKDOM
I broschyren Strax dags för jobb får
ungdomar tips och råd om vad som
är viktigt att tänka på inför den
första anställningen. De får också
en kort introduktion om varför det
fackliga medlemskapet är viktigt.
Tillsammans med samtalet med
fackligt förtroendevald kan den
användas i möte med unga personer
på väg ut i arbetslivet.
Ladda ned broschyren från
www.ifmetall.se eller beställ den i
materialkatalogen (OF–127).
Vid anställning som pågår mer än en månad har
sommarjobbaren rätt till sjuklön. Sjukanmälan
sker på samma sätt som för ordinarie personal.
Arbetsgivaren betalar sjuklön för de första
14 dagarna, förutom en karensdag.
Foto: Anders Alm

Så räknar du ut semesterlönen
Månadslön x 0,8 procent =
Rörliga tillägg
rörligt tillägg per dag
Antal betalda semesterdagar
Semestertillägg
Exempel:
Månadslönen för Anna är 23 000 kronor. Hon arbetar
på ett företag som går under Teknikavtalet IF Metall.
23 000
15 000
Så räknar du ut semesterdagarna
Lisa började sin anställning som reparatör den 3 oktober 2010.
Hur många betalda semesterdagar hon har rätt till räknar du ut på
följande vis:
Exempel
180
x
365
www.ifmetall.se. Räkneexemplet nedan gäller för dig som arbetar inom Teknikavtalet IF Metall.
I medlemsportalen som du når via www.ifmetall.se finns fler tips kring beräkningen av semesterlön. En elektronisk
räknelåda hjälper dig att räkna ut semesterlön alternativt semesterersättning inom alla större avtalsområden.
x
x
x
25
=
13 procent
0,008
Rörliga tillägg. Under förra året fick hon
totalt 15 000 kronor i ersättning för obekväm
arbetstid, övertidsersättning, bonus och resetillägg.
25
0,13
Antalet anställningsdagar
365
1 Under tiden 1 april–31 mars.
2 Observera att decimaltal alltid avrundas uppåt.
=
=
=
x
fast tillägg per dag
Lisa har rätt till 13 betalda semesterdagar plus ytterligare
12 obetalda.
Teknikavtalet IF Metall
Stål- och metallavtalet
Motorbranschavtalet
Kronor per dag
1 186
1 100
1 186
Allokemisk industri 1 210
Kemiska fabriker 1 218
Svemekavtalet och Gruvavtalet saknar lägsta semesterlön.
25
184 kronor
78 kronor
262 kronor
Lägsta semesterlön – balkongtillägget
Lägsta semesterlön är en
garanti för lågt avlönade
medlemmar att få ut en
extra slant till semestern.
Många medlemmar tvingas
av ekonomiska skäl att tillbringa
semestern hemma –
på balkongen – därav uttrycket
balkongtillägg.
1
=
+
+
2
12,3 som avrundas till 13 betalda semesterdagar.
Viktigt att notera:
Lägsta semesterlön 2011 inom
Teknikavtalet IF Metall är
1 186 kronor per dag inklusive
ordinarie lön.
Arbetar du inom Teknikavtalet
IF Metall och har en månadslön
som understiger 21 963 kronor
inklusive rörliga tillägg berörs
du av det så kallade
"balkongtillägget".
Utöver sin månadslön har Anna 262 kronor
i semestertillägg per dag.
Betalda semesterdagar
7
Illustration: Bo Persson

info:
6/2011
www.ifmetall.se
8
MILJÖN ENGAGERAR. Det var
arbetsmiljöfrågorna som väckte det
fackliga engagemanget. Här håller
skyddsombudet Staffan Johansson
koll på den miljövänliga dieseln.
GRÖNT I RÖREN. På Sunpine i
Piteå omvandlas talloljan till miljövänlig
biodiesel.
Hela tiden bildas det nya klubbar inom
IF Metall. Det är fackklubbarna som
driver den lokala verksamheten och
förhandlar för sina medlemmar. Det är
därför viktigt att alla förtroendevalda får
en bra introduktion till sina nya uppdrag.
På IF Metall Malmö stöttar och utbildar
studieorganisatören José Gasalho
Foto detta uppslag: Anders Alm
Engagerad ny klubb i blick
På Sunpine i Piteå arbetar omkring 20
anställda med att förvandla restprodukten
tallolja till diesel. I en helt ny
fabrik ska de göra Sverige lite grönare.
Ny är också IF Metalls klubb och
dess ordförande Ulrika Sterner.
– Att verksamheten i sig är så
unik är ett av många skäl till att vi
nu bildat en klubb, säger Ulrika
Sterner.
TIPS FÖR NYA KLUBBAR
Foto: Li Fernstedt
Det är viktigt att
förtroendevalda
får en bra introduktion.
José
Gasalho stöttar
och utbildar nya
klubbstyrelser.
Han har många
tips till nybildade
klubbar.
VÄGLEDNING.
Ulrika Sterner är
ordförande i den nya
klubben och vet
att klubben får all hjälp
den behöver
från avdelningen.
Nu arbetar tolv operatörer i treskift
på Sunpine för att förse Sverige med
miljövänlig talloljediesel. Tanken är
att arbetskamraterna med tiden ska
bli fl er.
Bygget är en imponerande femvåningsanläggning,
konstruerat som ett
öppet betongstativ helt utan väggar.
Det ställer också speciella krav på arbetsmiljöarbetet,
inte minst eftersom
nya klubbstyrelser. Varje år utbildar han,
tillsammans med övriga lokala handledare,
fem till tio nyvalda klubbstyrelser.
Här delar José Gasalho med sig av några
tips för arbetet med nya klubbar.
• Utse en interimsstyrelse (tillfällig
styrelse). Interimsstyrelsen drar upp
riktlinjerna för den kommande verk-
samheten och förbereder utbildnings-
planer.

kfånget
anläggningen är den första i sitt slag.
Arbetsmiljöfrågorna var också de som
väckte det fackliga engagemanget på
arbetsplatsen först.
Intresset har växt bland medlemmarna
och tiden blev mogen att gå
samman i en egen fackklubb.
– Det är helt enkelt för viktigt för
att låta de fackliga frågorna bara
bero. Det känns bra med något eget,
• Klubben får en bättre start om blivande
styrelseledamöter har genomgått
facklig medlemsutbildning.
• Gör en utbildningsplan för styrelsen.
Diskutera planen med arbetsgivaren för
att undvika problem.
• Informera arbetsgivaren snarast om
vilka klubbens förtroendevalda är.
Ta reda på vilka personer arbetsgivaren
utsett till att förhandla med klubben.
nu ska vi bara sätta rutinerna. Sedan
får vi fasa in nya rutiner när behoven
uppstår.
En bra start
Att avdelningen är med på vagnen är
självklart.
– För oss är det viktigt att medlemmarna
som bildar en fackklubb också
får det stöd de behöver för att öka den
• Ta upp praktiska frågor med arbetsgivaren,
som till exempel plats/lokal
för det fackliga arbetet och för förvaring
av klubbens material.
• Upprätta en mötesplan. Regelbundna
styrelsemöten är en förutsättning för
klubbens arbete. I stadgarna regleras
formerna för medlems- och årsmöten.
• Tänk igenom klubbens informationskanaler
till medlemmarna. Skaffa
ÖPPET. Den vägglösa byggnaden är unik
och den första i sitt slag. Det ställer krav
på arbetsmiljöarbetet.
gemensamma fackliga styrkan, berättar
Ann-Christine Lindehag-Sundström,
ombudsman på IF Metall Norrbotten.
Den nya klubben på Sunpine är nöjd
med det stöd som den får från avdelningen.
– Vi får all hjälp vi behöver av
avdelningen, berättar Ulrika Sterner.
Det är en styrka i sig att veta vart vi
kan vända oss med våra frågor.
Otåligheten att komma igång med
arbetet på den nya klubben är stor.
Inom kort ska inriktningen för den
egna verksamheten fastställas av
medlemmarna.
– Vi vet ännu inte riktigt vad det
innebär fullt ut med en egen fackklubb,
men är övertygade om att vi
kommer få den vägledning vi behöver,
avslutar Ulrika Sterner.
anders.fredriksson@ifmetall.se
nödvändigt material, till exempel
anslagstavlor, pärmar och böcker.
• Upprätta en checklista för att under -
lätta arbetet. Den kan innehålla rutiner,
mallar, kontaktpersoner med mera.
• Avdelningen bör fi nnas med som
handfast stöd.
anders.fredriksson@ifmetall.se
9

info:
6/2011
www.ifmetall.se
10
AGS-fonden för rehabilitering
Hitta vägen till ekonomiskt stöd
Om du blir sjuk eller skadas i arbetet
har din arbetsgivare ansvar för din
rehabilitering. Pengar för detta fi nns
i AGS-fonden. Men du kan själv behöva
påminna din arbetsgivare.
LO och Svenskt Näringsliv startade
AGS-fonden för att göra det lättare
för arbetsgivaren att ta sitt ansvar för
rehabilitering. Varje år avsätts medel
till fonden – medel som inte söks i den
utsträckning man hoppats på. Orsaken
är att många inte vet om eller tänker på
fonden.
AGS – del av kollektivavtalet
Arbetsgivaren har ansvaret att skicka
in ansökan, men som medlem måste du
påminna om att det fi nns ersättning att
söka. Det är även viktigt att förtroendevalda
hjälper medlemmar som är i
behov av rehabilitering genom att dels
informera om fonden, dels se till så att
en ansökan skickas in.
Fonden kan ersätta upp till halva
den kostnad som arbetsgivaren betalar
DEL AV KOLLEKTIVAVTALET.
AFA Försäkring administrerar avtalsförsäkringar
som är bestämda i kollektivavtal
eller andra överenskommelser
mellan arbetsmarknadens parter.
vid rehabilitering. För att få ersättning
krävs att den anställde uppfyller vissa
villkor.
En av dessa är att man måste omfattas
av Avtalsgruppsjukförsäkringen,
AGS. Den ingår i kollektivavtalet och
fi nansieras genom försäkringspremier
från företagen.
Ett annat krav är att den anställde
måste uppfylla den så kallade kvalifi -
kationstiden. Kvalifi kationstid innebär
att du ska ha varit anställd minst 90
dagar inom avtalsområdet för Svenskt
Näringsliv och LO.
Stöd för förebyggande insats
Är man arbetslös och ska genomgå
rehabilitering kan fonden betala upp
till 75 procent av utgifterna, dock högst
37 500 kronor. Resten av kostnaden
förutsätts bli täckt av arbetsgivaren,
Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan.
En viktig nyhet är att det nu går att
få ekonomiskt stöd även vid förebyggande
insatser. Vad som exakt gäller vid
förebyggande insatser kan du läsa mer
om på AFA Försäkrings hemsida.
kristoffer.sydlen@ifmetall.se
Mer information
På www.afaforsakring.se fi nns allt om
förutsättningarna för att få rehabiliteringsersättning.
Där fi nns också nödvändiga
blanketter. Du kan också kontakta din
fackliga representant för att få besked om
hur du söker pengar ur AGS-fonden.
Bilden är ett montage.

STARKA TILLSAMMANS. Hur klubben agerar vid uppsägningar har stor betydelse för om möjlighet till rättshjälp i ett ärende
kan beviljas eller inte. Viktigast är att alltid förhandla. (Personerna har inget samband med texten).
Uppsagda ska få hjälp av klubben
När en arbetsgivare säger upp en
medlem på grund av personliga skäl,
eller om medlemmen avskedats, är det
mycket viktigt att klubben eller avdelningen
genomför lokal förhandling.
– Eftersom det är varje enskild
individ som äger frågan om sin egen
anställning, kan klubben inte avstå
från att företräda medlemmen, säger
Ulrika Westman, förbundsjurist på
IF Metall.
Hur klubben agerar vid sådana här
uppsägningar har stor betydelse för rätten
till eventuell rättshjälp senare.
– Avstår klubben från att företräda
medlemmen skulle det vara detsamma
som att avslå medlemmens möjligheter
till rättshjälp, säger Ulrika Westman.
Blir klubben och företaget inte
överens i den lokala förhandlingen ska
alla handlingar skickas till förbundet,
som då prövar om central förhandling
ska begäras.
Det är avdelningen som begär central
förhandling hos förbundet. Själv-
fallet ska klubben alltid föra
en dialog med avdelningen i
de här frågorna. Men det är
alltså inte klubben som begär
central förhandling, utan det
ska alltid avdelningen göra.
På förbundskontoret
avslås aldrig en begäran om
central förhandling efter
endast telefonkontakt.
– Central förhandling genomförs i
de allra fl esta fall, inte minst beroende
på den korta preskriptionstiden för
ogiltighetstalan i sådana här fall, säger
Ulrika Westman.
Rättshjälp i vissa fall
Efter en genomförd central förhandling
där man inte kunnat enas med motparten,
görs en bedömning av om ärendet
ska överlämnas till LO-TCO Rättsskydd
AB. IF Metall använder uteslutande
LO-TCO Rättsskydd AB för
att föra processer i arbetsrätt.
Blir bedömningen att ärendet inte
överlämnas till LO-TCO Rättsskydd AB
Ulrika Westman
får medlemmen alltid information
om detta via brev från
förbundsjuristen. Medlemmen
får då den information som
behövs för att själv kunna
driva sitt ärende, till exempel
uppgifter om när tidsfristen
för stämningsansökan till
tingsrätten går ut och att han
eller hon får stå för sina egna
rättegångskostnader. Även klubben
och avdelningen får information om att
rättshjälp inte beviljats.
Avdelningen hjälper till vid behov
För de förhandlare som inte är vana
vid den här typen av frågor kan det
vara bra att diskutera ärendet med en
ombudsman.
– Är klubben osäker på något i
hanteringen av ett ärende, uppmanar
vi alltid till kontakt med i första hand
den egna avdelningen och i andra hand
med förbundskontoret, avslutar Ulrika
Westman.
anders.fredriksson@ifmetall.se
11

Kulturpolitiskt program
blir Kjerstis bokslut
Kongressen i juni ska fatta beslut
om ett nytt kulturpolitiskt handlingsprogram.
Liknande riktlinjer har funnits
inom både Industrifacket och
Metall, men programmet som
kongressen nu ska fatta beslut
om blir det första i sitt slag för
IF Metalls del.
Bakom arbetet med att utforma
förslaget till handlingsprogram
ligger en projektgrupp och en
referensgrupp med deltagare från
avdelningar runt om i landet.
Drivande i arbetet har dock varit
Kjersti Bosdotter. Hon har arbetat
med kulturfrågor på Metall från
1978 och sedan IF Metall. Snart
går hon i pension och handlingsprogrammet
känns därför som ett
bokslut. Det är framför allt tre
saker som hon vill att IF Metall
ska ta med sig in i framtiden.
Politisk medvetenhet
– För det första vill jag att med-vetenheten
ska öka om att kulturen
är ett mycket viktigt verktyg i det
facklig-politiska arbetet.
Den konstnärliga friheten kan
ge oss aha-upplevelser som leder
till politisk medvetenhet.
Skaffa sig ett språk
Det andra handlar om vikten av
att ge medlemmarna ett språk som
de kan använda för att påverka
sin egen situation – en avgörande
fråga för demokratin.
– Många tror att alla har de
kunskaper som behövs eftersom
vi har så lång skolgång i dag, men
så är det inte. Här är arbetsplatsbiblioteken
en väldigt viktig del.
Arbetarnas historia
Det tredje som Kjersti Bosdotter
6/2011
OMSLAG: Ulrika Sterner,
Sunpine AB, Piteå.
Foto: Anders Alm.
hoppas att det kulturpolitiska
handlingsprogrammet ska borga
för i framtiden är att IF Metall
fortsätter att vara drivande i
arbetet med att skriva och bevara
arbetarnas historia.
– Slott och herresäten ingår i
vårt kollektiva minne, men var
fi nns det ett museum som visar
upp till exempel varvsindustrins
För förtroendevalda i IF Metall
ANSVARIG UTGIVARE
Maria Bäckström, 08-786 83 73
historiska betydelse eller tar ett
helhetsgrepp över industrisamhällets
framväxt? Ingen annan,
speciellt inte borgarna, är intresserade
av att skriva arbetarnas
och arbetarrörelsens historia. Det
är vårt ansvar att se till att det vi
bidragit med i historien inte glöms
bort, säger Kjersti Bosdotter.
lisa.wernstedt@ifmetall.se
REDAKTIONEN
Tfn: 08-786 80 00 (vx) E-post: info@ifmetall.se
Marinette Ask, Ewa Eriksson, Anders Fredriksson,
Annette Lack, Kristoffer Sydlén, Lisa Wernstedt.
LAYOUT/TRYCK
Olle Sjöstedt/Sandvikens Tryckeri AB
Foto: Lisa Wernstedt
ELDSJÄL. Kjersti
Bosdotter är den
drivande kraften
bakom förslaget
till kulturpolitiskt
handlingsprogram
som
kongressen ska
besluta om i juni.