Employer branding – en myt? - Sveriges HR Förening
Employer branding – en myt? - Sveriges HR Förening
Employer branding – en myt? - Sveriges HR Förening
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
A second change is the ageing of the population. [..] the retirem<strong>en</strong>t of the baby-boomers<br />
(which has just started) means that companies will lose large numbers of experi<strong>en</strong>ced workers<br />
over a short period. [..] This means that everyone will have to fight harder for young tal<strong>en</strong>t, as<br />
well as learning to tap (and manage) new sources of tal<strong>en</strong>t. 97<br />
I citatet ovan används uttrycket ”d<strong>en</strong> åldrande befolkning<strong>en</strong>” som beteckning på d<strong>en</strong><br />
samhällsförändring som sker. Tecknet ”p<strong>en</strong>sionering” används för att beteckna hur <strong>en</strong> förlust av ett<br />
stort antal erfarna arbetstagare kommer att ske. Två g<strong>en</strong>erationer berörs av förändring<strong>en</strong>, <strong>en</strong> ung<br />
och <strong>en</strong> äldre, och skillnader i hur de två grupperna framställs kan urskiljas. D<strong>en</strong> äldre g<strong>en</strong>eration<strong>en</strong>s<br />
framställning får konsekv<strong>en</strong>ser för vilk<strong>en</strong> betydelse som dess motsats, d<strong>en</strong> unga g<strong>en</strong>eration<strong>en</strong>, får.<br />
D<strong>en</strong> äldre g<strong>en</strong>eration<strong>en</strong> tillskrivs eg<strong>en</strong>skap<strong>en</strong> erfar<strong>en</strong>het, vilket i detta fall att d<strong>en</strong> unga g<strong>en</strong>eration<strong>en</strong><br />
framställs som oerfarna. G<strong>en</strong>erationsväxling<strong>en</strong> är ett naturligt ske<strong>en</strong>de, födsel och bortgång är inte<br />
skapat av människan - äv<strong>en</strong> om åldersräkning<strong>en</strong> är det. G<strong>en</strong>erationsväxling<strong>en</strong> naturaliserar således<br />
framställning<strong>en</strong> av brist<strong>en</strong> på erfar<strong>en</strong>, ung arbetskraft. Äv<strong>en</strong> i citatet nedan beskrivs<br />
g<strong>en</strong>erationsväxling<strong>en</strong> som <strong>en</strong> naturlig orsak till problem.<br />
[..] Baby Boomers are still exiting the global workforce in huge numbers and the g<strong>en</strong>eration<br />
<strong>en</strong>tering workforce is not suffici<strong>en</strong>t to fill their shoes, neither in numbers nor in skills. 98<br />
Baby boom-g<strong>en</strong>eration<strong>en</strong> är till antalet större än andra g<strong>en</strong>erationer, därav namnet. D<strong>en</strong>na<br />
överlägs<strong>en</strong>het i antal, likställs i citatet med dess eg<strong>en</strong>skaper. Metafor<strong>en</strong> ”fylla deras skor” används<br />
för att beteckna hur d<strong>en</strong> nya g<strong>en</strong>eration<strong>en</strong> inte är tillräcklig ”i antal” eller ”i färdigheter”. Metaforer,<br />
för vilka jag redogjorde i avsnitt 3.2.3, kan anses arbeta paradigmatiskt 99 . Metaforer skapar <strong>en</strong> känsla<br />
av overklighet g<strong>en</strong>om att använda fantasifulla ord hämtade ur vardagliga paradigm. Uttrycket ”fylla<br />
deras skor” är här <strong>en</strong> metafor, som med hjälp av lite fantasi kan sägas vara hämtad ur ett språkligt<br />
paradigm som handlar om att uppnå <strong>en</strong> viss prestationsnivå. D<strong>en</strong>na metafor bidrar till att skapa<br />
<strong>myt</strong><strong>en</strong> om att det är svårt att få tag på bra arbetskraft. G<strong>en</strong>om ett <strong>en</strong>kelt och bekant språkbruk<br />
pres<strong>en</strong>teras det dystra budskapet att unga talanger är <strong>en</strong> bristvara.<br />
D<strong>en</strong> fjärde aspekt<strong>en</strong> som framställs som bidragande till svårigheterna att få tag på bra arbetskraft är<br />
globalisering<strong>en</strong> av arbetsmarknad<strong>en</strong>.<br />
[..] the competition is becoming increasingly global, the developm<strong>en</strong>t of communication<br />
technologies have made the world more transpar<strong>en</strong>t [..]. The more dim<strong>en</strong>sions and demands<br />
to consider, the more information and knowledge that is available and the tougher the<br />
competition, the more important it is to have tal<strong>en</strong>ted people running organizations. 100<br />
Citatet ovan innehåller några teck<strong>en</strong> som jag finner extra intressanta att belysa. ”Competition”, som<br />
kan översättas som tävlan eller konkurr<strong>en</strong>s, upprepas två gånger. Tecknet kan anses fungera som <strong>en</strong><br />
metafor, g<strong>en</strong>om att <strong>en</strong> bekant term används för att uttrycka hur företag ska lyckas bättre än de<br />
företag de jämför sig med. Tecknet ”konkurr<strong>en</strong>s” ingår i paradigmet för företagsekonomiskt språk,<br />
m<strong>en</strong> kan också anses ingå i ett paradigm för språkbruk inom sportvärld<strong>en</strong>. Inom sport<strong>en</strong> är tävlig<br />
något självklart, all sport bygger på tävlan, och med hjälp av d<strong>en</strong>na metafor framställs tävlan mellan<br />
företag som naturlig.<br />
Framställning<strong>en</strong> av konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong> som naturlig, bidrar kanske till att skapa <strong>myt</strong><strong>en</strong> employer <strong>branding</strong>.<br />
I ett samhälle där konkurr<strong>en</strong>s är naturligt, framställs äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> metod med vilk<strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong> skall<br />
bemötas, det vill säga employer <strong>branding</strong>, som oundviklig. Till detta resonemang återkommer jag i<br />
avsnitt 5.6.<br />
97 The battle for brainpower, The Economist.<br />
98 Kalinowski, Michal, Busting recession <strong>myt</strong>hs, Universum Quarterly, nr. 1, 2009, tidskrift<strong>en</strong>s ledarspalt.<br />
99 Fiske, s. 133.<br />
100 Dyhre & Parm<strong>en</strong>t, s. 10.<br />
24