Employer branding – en myt? - Sveriges HR Förening

Saussures idéer vidareutvecklades av Barthes, som förde in ett poststrukturalistiskt perspektiv i
teorierna om betydelsebildning. Han vände sig bort från den strukturalistiska ståndpunkten att
språkets strukturer var underliggande och konstanta. Barthes lät sig istället inspireras av
antropologin genom att peka på den kulturella dimensionens inverkan på betydelsebildning. 15 I
Barthes teorier är det myter som förklarar språkets kulturella dimension - de hjälper människan att
skapa förståelse av verkligheten. 16 Huruvida employer branding skulle kunna vara en myt, en
kulturell produkt skapad för att förstå vissa skeenden i samhället, återstår för mig att titta närmare
på. En närmare presentation av myter kommer att göras i teoriavsnittet.
1.5 Disposition
Uppsatsen utgörs, utöver inledningen, av sex kapitel vilka vart och ett innehåller ett antal avsnitt. I
kapitel två kommer jag att presentera delar av de tidigare studier som gjorts på ämnet employer
branding, samt kort redogöra för tidigare studier som tillämpat semiotiska och mytologiska teorier.
Kapitlet syftar till att sätta läsaren in i ämnet, och presentera hur denna uppsats skiljer sig från vad
som tidigare gjorts. Kapitel tre kommer att utgöras av de teoretiska utgångspunkterna. I kapitlet
redogörs för de teorier och analytiska grepp, vilka skall ligga till grund för analysen. I kapitel fyra
presenteras de metodologiska överväganden som gjorts under arbetets gång. I kapitel fem skall jag
redogöra för analysarbetet genom att presentera ett antal citat från det empiriska materialet. Det
sjätte kapitlet innehåller slutsatser och en avslutande diskussion av studiens resultat, vilket följs av
några förslag till framtida studier av ämnet employer branding. I det avslutande kapitlet återfinns en
referenslista.
2 Tidigare studier
Med ambitionen att bedriva vad som ofta benämns som en kumulativ forskningsprocess 17 , samt för
att orientera läsaren i det valda ämnet, skall i detta avsnitt kort redogöras för tidigare studier.
Avsnittet kommer att presenteras i två delar, där tyngdpunkten kommer att ligga i tidigare studier av
employer branding. En kort presentation skall därefter göras av några av de studier som tidigare
gjorts med semiotiska och mytologiska utgångspunkter. Detta för att belysa hur semiotik och
mytologi tidigare tillämpats, och på förhand ge läsaren en inblick i uppsatsens teoretiska
utgångspunkter.
2.1 Employer branding
Employer branding är ett begrepp som myntades på 90-talet som benämning på de strategier som
syftade till att identifiera, utveckla och vårda väsentlig kompetens. 18 Detta skriver Carin Eriksson och
Barbro Forsberg i idéskriften Om betydelsen av strategisk kompetensförsörjning. 19 En sökning på
Google ger mig namn på en rad olika konsultbyråer som säljer tjänsten employer branding, där
Talent Talk och Coreworkers är två exempel. Som exempel på litteratur rörande ämnet kan nämnas
The employer brand, av Simon Barrow och Richard Mosley, samt Employer Branding, författad av
Anna Dyhre och Anders Parment. Denna litteratur är av managementkaraktär, och kommer att
utgöra en del av det empiriska materialet varför det inte behandlas närmare i detta avsnitt.
15
Potter, s. 73.
16
Potter, s. 71.
17
Kumulativ forskning handlar om att ta avstamp i aktuell forskning och bygga vidare utifrån denna genom att tillföra nya
fakta eller pröva nya principer. Nationalencyklopedin, www.ne.se, uppslagsord; vetenskap.
18
Eriksson & Forsberg, Om betydelsen av strategisk kompetensförsörjning, rapport från Statens kvalitets- och
kompetensråd, 2003, s. 9 & 12.
19
Författarna, anställda vid Institutet för personal- och företagsutveckling vid Uppsala universitet, tog i samarbete med
Statens kvalitets- och kompetensråd fram en rapport på uppdrag av regeringen. Syftet är att understryka myndigheters
kompetensförsörjning som strategisk fråga, Eriksson & Forsberg, rapportens förord.
9