VÄRDE - synpunkter på ett ojämlikt Finland

Recommendations

Info

Aila Paloniemi riksdagsledamot, ordförande för Utbildningsstyrelsens direktion, ordförande för riksdagens Stödgrupp för de ungas mentala hälsa De ungas välfärd till en nyckelfråga Vår befolkningspyramid får formen av ett timglas och vårdförhållandet utgör en utmaning även för dem som ordnar utbildning. Fram till år 2030 kommer varje år i genomsnitt 12 000 fler arbetstagare att lämna arbetsmarknaden än det kommer nya i deras ställe Antalet barn i grundskoleåldern minskar så att det kommer att vara lägst under de närmaste åren. Antalet studerande på andra stadiet kommer att vara lägst i början av 2020-talet. Olika områden drabbas på olika sätt av förändringen i befolkningsstrukturen och flyttningsrörelsen. Det kommer även att påverka ordnandet av utbildningen och utbildningspolitiken. Samtidigt som vi blir gråare i rekordfart i jämförelse med andra länder i Europa koncentreras den politiska, sociala och ekonomiska makten samt utbildningsmakten. Som ett exempel på detta kan man betrakta det avtagande valdeltagandet. I kommunalvalet år 2004 uppmättes valdeltagandet bland män under 25 år på många röstningsområden i förorter till endast 17 procent. Hur lågt kan valdeltagandet sjunka innan det nuvarande systemet förlorar legitimiteten? Jag har föreslagit att man återinför medborgarkunskap som ett läroämne i skolorna. Den nuvarande undervisningen i medborgarkunskap på elevhandledningslektioner och först i högstadiet kan enligt min åsikt inte svara på utmaningen att uppfostra elever till aktiva medborgare. Alltför många ungdomar saknar medborgarkunskap och kunskaper i livshantering. Hur fungerar man i samhället, i en grupp och i relation till sina medmänniskor? Hur planerar man fortsatta studier och livet i allmänhet? Var kan jag få hjälp med studieproblem? För allt detta krävs mer grundlig handledning. I enlighet med den rådande lagstiftningen är elevkårer obligatoriska i läroinrättningar först på andra stadiet. Jag är glad över att demokratiarbetsgruppen som leds av justitieministeriet vill införa elevkårer redan i lågstadiet. Elevkårerna behöver entusiastiska ledare som har gjort sig förtrogna med frågan. 48 Utbildningen har en stor inverkan på röstningsaktiviteten. Den är även starkt bunden till sociala relationer, hälsa, sysselsättning och ekonomi. Det är således inget under att man som mål för livslångt lärande inom EU har lyft fram aktivt medborgarskap, personlig utveckling, förmåga till att kunna sysselsättas och social inklusion. Hur bra kan man svara på dessa utmaningar inom vårt utbildningssystem? Huvudsakligen mår ungdomarna bra i Finland. Det finns dock en ökande mängd som har allt mer mångformiga problem. Som en stor utmaning för vår tid lyfter professor Veikko Aalberg fram att erbjuda sådana omständigheter under uppväxttiden som säkerställer en tillräckligt bra mental hälsa hos ungdomar. Aalberg har räknat ut att till och med 20 procent av de finländska ungdomarna mår dåligt och det finns risk för att en del av dem marginaliseras på grund av psykiska eller sociala orsaker. Enligt en kalkyl som man för en tid sedan gjorde vid Statens revisionsverk orsakar en permanent marginaliserad ungdom en räkning på en miljon euro för samhället, för att inte ens tala om individens mänskliga lidande. En omfattande utredning om den finländska arbetstagarens välmående som gjorts av arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma och Odum som är ett företag som specialiserar sig på arbetshälsa fick mig att haja till. Till och med åtta procent av arbetande unga i åldern 18–29 år tror inte att de kommer att vara arbetsföra om två år. Alltför många upplever att arbetet är övermäktigt redan efter några år. Orsaker var både psykisk press och kroppsliga krav inom arbetet. Det räcker inte att vi försöker förlänga arbetskarriärerna både i början och slutet. Vi måste även på riktigt börja förbättra kvaliteten på arbetslivet, ledningen och orken i arbetet om vi tänker hålla befolkningen i arbetsför ålder frisk. Arbetslösa ungdomar behöver personlig hjälp genast då de blir arbetslösa. Man måste ha tid att sätta sig in i deras situation. De unga behöver både kunskap och motivering och framför allt åtgärder för att hitta en arbets-
plats. Enligt projektledarna för projektet OSKO, vars syfte är att utveckla verksamheten vid verkstäder i Mellersta Finland, är det centrala inom produktionen av tjänster för unga att öka möjligheterna. Den yrkesinriktade utbildningen svarar till exempel inte på alla ungdomars behov i sin nuvarande form. Ett bra alternativ har varit verkstadsverksamheten för unga. Med hjälp av den har man kunnat utveckla de ungas yrkesmässiga kunnande och därigenom har man lyckats förbättra unga arbetssökandes arbetsmarknadssituation. Ett centralt problem är att tjänsterna för ungdomar har delats in i alltför många sektorer. Under seminariet ”Nuorissa on tulevaisuus” i Jyväskylä förra våren konstaterade man att inte på långt när alla aktörer ens känner till andras tjänster tillräckligt väl för att kunna vägleda den unga personen effektivt framåt. Detta leder igen lätt till att den unga får ”gå från lucka till lucka”. Ingen har till slut tillräckligt med tid att reda ut vad som egentligen inte stämmer i den unga personens helhetssituation. De unga som klarar utbildningen genom att snudda vid ribban är de mest utsatta. Deras situation synas inte i något skede ordentligt och problemen utreds inte förrän marginaliseringsutvecklingen redan har kommit långt, säger projektchef Susanna Uusitalo från OSKO. De unga har inte själva tillräckligt med kunskap eller mod att söka hjälp för sina problem. Med dåliga betyg får man inget arbete i Finland. Vi behöver mer uppsökande ungdomsarbete och lättillgängliga verkstäder där ungdomarnas situation kan utredas. Vi behöver även tolkar mellan servicesystemet och de unga så att man förstår varandra. Vi får inte fly undan ansvaret och godkänna att de unga marginaliseras. Om vi i samhället har skapat strukturer som knuffar ungdomar ut från det måste vi vara aktiva och leta efter mekanismer med vilka vi kan stärka de ungas delaktighet även i problemfall. I jyväskyläregionen har man skrivit historia genom att förena Päihdepalvelusäätiös och arbetspraktikstiftelsen Tekeväs verksamheter. Stiftelsen SOVATEK stödjer vanlottade med ett heltäckande och långsiktigt grepp. Målet är att hjälpa klienter både med att få arbete och med rusmedelsproblem och mentala problem. I bästa fall förbättras situationen för klienter som lider av många problem och i och med detta minskar även tjänstebehovet. Under Finlands Akademis och Finska Läkareföreningen Duodecims konsensusmöte, i vars panel jag fick arbeta, påminde man om att mentala problem bland ungdomar blir allt vanligare. Det typiska för störningarna är att de är multiproblematiska och att flera störningar förekommer samtidigt. De mest allmänna mentala problemen är affektiva störningar, ångeststörningar, beteendestörningar och störningar orsakade av rusmedel. Vården av de unga är emellertid dåligt koordinerad och De ungas välfärd till en nyckelfråga - Aila Paloniemi splittrad, vilket leder till att resurser går till spillo och att vården till och med är onödigt anstaltsartad, konstaterade man i konsensuspanelens resolution. Vi rekommenderade att man tar branschövergripande vårdmetoder i bruk och utarbetar God medicinsk praxis. De unga är framförallt i behov av socialt stöd, ett sakligt och hänsynsfullt bemötande och av att bli hörda. Familjens betydelse för en harmonisk uppväxt är fundamental och föräldrarnas stöd och handledning särdeles viktigt för de unga. Föräldrarnas arbetslöshet, mentala störningar, utbrändhet i arbetslivet samt osäkerhet och ångest för framtiden återspeglas oundvikligen även i de ungas välmående och hälsa. Den relativa fattigdomen som har ökat bland barnfamiljer underlättar inte saken. Finland har flera gånger fått anmärkning om att skillnaderna angående hälsa och välfärd mellan befolkningsgrupperna ökar. Mången ungdom som har vuxit upp utan stöd underkastas ödet att hamna i lägre social- och utbildningsgrupper som vuxen. Storleken på grupperna i skolorna borde fastställas i lag, därför att de har en större betydelse i de ungas utveckling än man har trott. Ju mer permanent gruppen är desto positivare inverkan har den på skolframgången, självkänslan, jagbilden och inlärningsmotivationen, konstaterade vår konsensuspanel. Man har inte tillräckligt undersökt hur medierna och internet påverkar de ungas liv. De unga hittar vänner och nya gemenskaper på internet men kan även lätt bli utsatta för mobbning eller sexuella trakasserier. Än en gång skulle föräldrarnas närvaro, gränser och övervakning behövas. Det är förvånande hur svårt det är för ungdomar, särskilt pojkar, att få rätt information i frågor om sexuell utveckling och uppväxt. Sexualundervisningen i skolorna går trögt och de flesta föräldrar klarar inte heller av att upplysa de unga. Jag kan bara föreställa mig den förvrängda och traumatiserande bild som de unga får av sexualitet till exempel på porrsidor på internet. För att främjandet av våra barns och ungdomars välfärd ska förverkligas behövs förutom föräldrarna och skolan även yttre instanser såsom ungdomsarbetet och olika aktörer inom organisationer som deltar i arbetet. Vi måste blåsa liv i den gamla tanken om att hela gemenskapen stödjer och uppfostrar barnen och ungdomarna. I ett civiliserat samhälle är man rädd om sina barn och ungdomar och sparar inte på bekostnad av deras hälsa och välmående. Det är fullständigt klart att närvarande föräldrar, skol-, hälsovårds-, idrotts- och kulturtjänster samt ungdomsarbete med tillräckliga resurser betalar sig mångdubbelt tillbaka. Obestridligen är det dyrare att inte vårda ungdomarna än att vårda dem. Vi behöver alla ungdomars insats för att utveckla vårt samhälle. 49
Page 1: VÄRDE! - synpunkter på ett ojäml
Page 4 and 5: Förläggare: Valtakunnallinen työ
Page 6 and 7: Inledning Detta år har varit det e
Page 8 and 9: Pentti Arajärvi JD, docent, Helsin
Page 10 and 11: Sirpa Pietikäinen ekonom, medlem i
Page 12 and 13: Markku Hassinen verksamhetsledare,
Page 14 and 15: Vem är rädd för den fattiga - Ma
Page 16 and 17: Klassamhällets återkomst - Erkki
Page 18 and 19: Tom Tarvainen utvecklingschef, Sosi
Page 20 and 21: Virpi Koskela lärare i teateruttry
Page 22 and 23: Rosa Meriläinen SVM, fri skribent
Page 24 and 25: Ett skarpt nej till gemenskap - Ros
Page 26 and 27: En kanal till arbetslivet för dem
Page 28 and 29: Det behövs mer omfattande perspekt
Page 30 and 31: Hur skulle det vara om man slutade
Page 32 and 33: Är aktivitet räddningen? Den tred
Page 34 and 35: Social marginalisering bland invand
Page 36 and 37: Kaisa Krogerus koordinator, Det rik
Page 38 and 39: Hur syns marginalisering högst upp
Page 40 and 41: Hur syns marginalisering högst upp
Page 42 and 43: Förekommer det marginalisering i F
Page 44 and 45: Teflonliv eller riktigt liv - Suvi
Page 46 and 47: I en lös tjuderlina - Tapio Kuure
Page 50 and 51: Katja Komonen SVD, forskningsledare
Page 52 and 53: Håll fast vid skolan - Katja Komon
Page 54 and 55: Fram från utkanten, från uppsöka
Page 56 and 57: Jukka Gustafsson riksdagsledamot Fr
Page 58 and 59: Framgångshistorien för verkstäde
Page 60 and 61: Korrigerande erfarenheter och ombyg
Page 62 and 63: Förebyggande eller främjande av a
Page 68: Valtakunnallinen Työpajayhdistys r

VÄRDE - synpunkter på ett ojämlikt Finland

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?