VÄRDE - synpunkter på ett ojämlikt Finland
VÄRDE - synpunkter på ett ojämlikt Finland
VÄRDE - synpunkter på ett ojämlikt Finland
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Pentti Arajärvi<br />
JD, docent, Helsingfors universitet<br />
Marginalisering i <strong>Finland</strong>?<br />
Frågan är onödig. Alla vet att det förekommer marginalisering<br />
i <strong>Finland</strong>. En del blir till och med utslagna. Med<br />
det sistnämnda avser jag försummelser eller likgiltighet<br />
från dem som är förpliktade att handla.<br />
Marginalisering innebär ofta att man blir lottlös i huvudströmningen<br />
i samhället eller går miste om <strong>ett</strong> så<br />
kallat bra liv. Många förutsättningar för <strong>ett</strong> bra liv står att<br />
finna i statens eller kommunens verksamhet. De ordnar<br />
utbildning, ansvarar för hälsovården och socialväsendet<br />
och delvis även för boendet. Främjande av sysselsättning<br />
är en specifik uppgift för statsmakten.<br />
Förenklat kan man säga att riksdagen genom att<br />
godkänna grundrättigheter och att <strong>Finland</strong> förbinder sig<br />
till <strong>ett</strong> stort antal människorättsavtal även har godkänt<br />
att statsmakten med särskild förpliktelse måste svara<br />
för dessa frågor. Lagar som behövs för att förebygga<br />
marginalisering <strong>på</strong> allmän nivå har stadgats och varje år<br />
har man i statens och kommunernas budgetar reserverat<br />
en avsevärd finansiering för dessa åtgärder. Individen<br />
tar alltid ansvar för sig själv och för barnens del ligger<br />
det grundläggande ansvaret <strong>på</strong> barnens föräldrar eller<br />
andra vårdnadshavare. Man kan emellertid inte kräva att<br />
en hjälplös person ska klara sig själv.<br />
Det förekommer marginalisering i <strong>Finland</strong>. Varje år omhändertas<br />
och placeras ungefär 16 000 barn och ungdomar<br />
utom hemmet och antalet ökar. Inkomstskillnaderna<br />
har ökat från mitten av 1990-talet. Arbetslösheten uppgår<br />
till närmare 9 procent och antalet långtidsarbetslösa ökar.<br />
Den verkliga misären har avlägsnats från <strong>Finland</strong> men<br />
antalet relativt fattiga ökar och ökningen sker särskilt<br />
bland familjer med en förälder och familjer med många<br />
barn. Man har lyckats få bostadslösheten att minska men<br />
den berör fortfarande tusentals personer. Ungefär 13<br />
procent av dem som har fyllt 30 år har inte avlagt någon<br />
examen efter grundskolan. Antalet personer som lider<br />
av mentala problem, särskilt depression, ökar. Antalet<br />
rusmedelsskador ökar. Dessa två omständigheter leder<br />
8<br />
till att allt fler får sjukpension. Om samma människa råkar<br />
ut för flera av de ovannämnda omständigheterna kan<br />
man <strong>på</strong> goda grunder tala om marginalisering. Ensamhet<br />
och svaga sociala relationer utgör ofta ytterligare en<br />
tilläggsaspekt.<br />
Något bör alltså göras. Det är vanligt att man vidtar<br />
åtgärder inom barnskyddet alldeles för sent. Istället för<br />
att olika myndigheter skulle uttrycka sin oro för varandra<br />
och att någon av dem vid behov, oftast socialväsendet,<br />
skulle vidta tidiga åtgärder, väntar man tills barnet har så<br />
svåra symptom att han/hon inte längre kan bo hemma.<br />
De yngre syskonen kan lämnas kvar i familjen för att<br />
invänta att även de måste omhändertas. Skräckens triangel<br />
inom barnskyddet är omhändertagning, missbruk<br />
i familjen (bland de vuxna) och mentala problem. I alla<br />
dessa fall skulle <strong>ett</strong> tidigt ingripande och reservering av<br />
tillräckligt stora resurser redan i begynnelseskedet spara<br />
betydande samhälleliga resurser. Slutresultatet skulle<br />
också vara mer mänskligt och effektivt för alla. Till samma<br />
kategori hör förebyggandet av fattigdom i barnfamiljer.<br />
Den ökande nöden i familjerna beror dels <strong>på</strong> att understöden<br />
för barnfamiljer nedfryses och dels <strong>på</strong> det dåliga<br />
sysselsättningsläget. Ett sätt att förbättra situationen<br />
är att underlätta deltagande i arbetslivet för de vuxna<br />
i familjerna och förbättra understöden för barnfamiljer.<br />
Den offentliga makten, staten och kommunerna kan<br />
inte skapa <strong>ett</strong> obegränsat antal arbetsplatser, men de<br />
kan märkbart hjälpa till med sysselsättningen, förbättra<br />
de arbetslösas förutsättningar att få arbete och erbjuda<br />
unga och även äldre möjlighet att få erfarenhet inom<br />
arbetslivet. Trots det minskar sysselsättningsanslagen.<br />
De ökade inkomstskillnaderna är särskilt en följd av<br />
skattepolitiken och delvis en följd av socialpolitiken. Med<br />
en (låg) plattskatt <strong>på</strong> kapitalinkomsterna och genom att<br />
flytta tyngdpunkten i beskattningen till inkomstbeskattning<br />
och kommunalskatt har man skapat en situation där<br />
inkomsterna inte längre utjämnas genom beskattningen.
Change language