Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ett referat från VM i UL-flyg förlagt<br />
till en BAKGÅRD i England.<br />
Kopierat ur Pilot Brifing och sammanställt<br />
av Tomas Backman.<br />
Så var det åter dags för världsmästerskapet i<br />
UL-flygning, denna gång i England på en plats<br />
cirka 15 minuters bilfärd SV om Stratford on<br />
Avon. Platsen, Long Marston, är ett gammalt<br />
krigsflygfält från andra världskriget med från<br />
början 3 korsande banor med asfaltbeläggning.<br />
Av dessa var en fortfarande i bruk.<br />
Om slaget om Storbritanien var Englands<br />
stoltaste stund, så bar flygfältet Long Marston<br />
knappast vittnesbörd om detta. Normalt brukar<br />
man vårda sina äreminnen, så icke i detta fall.<br />
Redan vid infarten till flygfältet så undrade man<br />
om man kommit in bakvägen. Det första som<br />
mötte var en gammal Pembroke med flagnande<br />
urblekt färg och trasiga roder. Lite längre fram<br />
fler gamla flygplan i ett skick som tydde på att<br />
upphuggning pågick och det tydligen var bråttom,<br />
för delar låg spridda överallt som om man<br />
just gått på lunch. Detta visade sig senare vara<br />
ett "museum". Man kunde<br />
häpna för mindre. Hade<br />
någon tagit en skylt med<br />
ordet "Museum" och satt<br />
denna framför en av<br />
Stockholms största<br />
bildemonteringar, den i<br />
Gladökvarn, så hade det varit<br />
mer övertygande.<br />
Resten av flygplatsen var inte<br />
mycket bättre. På vägen in<br />
mot tävlingsledningens<br />
kontor kantades vägen av<br />
upplag för byggentreprenörer<br />
med schaktmaskiner ,<br />
grävskopor, transportvagnar<br />
och allsköns bråte, En bit in på fältet låg en 1<br />
km lång ås bestående av schaktmassor,<br />
på vilken det körde schaktmaskiner av<br />
och an. Vid de stora lunchtält som<br />
tävlingsledningen slagit upp låg det<br />
mängder av tomhylsor och krossade<br />
lerduvor. Det visade sig att man helgen<br />
innan hade haft lerduveskytte för<br />
allmänheten. Dessutom låg det så gott<br />
som överallt skräp och gammalt skrot<br />
så fort man kom utanför det egentliga<br />
tävlingsområdet.<br />
Som pricken över i befanns den ena<br />
av fältets banor vara omgjord till<br />
dragracingstrip och dragracing pågick de första<br />
tre dagarna av UL-värIdsmästerskapet. Det var<br />
med jämna mella<strong>nr</strong>um ett öronbedövande<br />
oväsen. Vi var flera besökare som undrade om<br />
inte det funnits ett trevligare flygfält någonstans<br />
i grannskapet, hela denna del av England är ju<br />
fullkomligt nedlusat av gamla flygfält sedan<br />
kriget.<br />
Nåväl, så såg det ut och det var för sent att<br />
göra något åt det. De roderstyrda och trikarna<br />
hade sin camping och uppställningsplats nära<br />
tävlingsledningen, medan de stackars<br />
motoriserade skärmflygarna hade nästan 2 km<br />
till sin camp på andra sidan fältet. Detta var inte<br />
bra, gemensamhetskänslan hade svårt att infinna<br />
sig och det blev gärna vi och dom. Dess utom<br />
blev logistiken dyrare med dubbla uppsättningar<br />
av toaletter och duschar.<br />
Själv svarade jag för juryarbetet och blev med<br />
mina kollegor hänvisad till en plåtbarack nedanför<br />
trafikledartornet som också innehöll<br />
tävlingsledningens kansli.<br />
Tävlingarna tog sin början och briefingen var<br />
som den brukar, en förfärlig massa frågor från<br />
15