30.09.2013 Views

STAR-bladet nr 4 2003 - Trikeflyg.org

STAR-bladet nr 4 2003 - Trikeflyg.org

STAR-bladet nr 4 2003 - Trikeflyg.org

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

alla och en var, speciellt från de länder som inte<br />

hade engelska som modersmål. Den första<br />

briefingen tog gott och väl en hel timme och så<br />

skulle det fortsätta veckan igenom.<br />

Tävlingsledare var Rob Keen, en trevlig kille<br />

full av idéer med nya och ovanliga tävlingsuppgifter.<br />

V AD SÄGS T EX OM "THE TWISTER"?<br />

Deltagarna fick en karta på vilket det var<br />

utritat en spiral som man flygandes skulle följa.<br />

Utmed spiralen fanns det olika fotomål som<br />

skulle identifieras. Vissa av fotona man hade<br />

med sig var märkta med ett kryss. När man<br />

hittat alla fotona så skulle dessa prickas in på<br />

kartan och de med kryss skulle förbindas med<br />

linjer. Av alla de kombinationer som uppkom så<br />

fanns det ett där tre linjer konvergerade till en<br />

punkt utanför spiralen. Dit skulle man flyga och<br />

landa. Platsen var inget regelrätt flygfält utan en<br />

för detta tillfälle upplåten stubbåker liggandes i<br />

Wales.<br />

Hos varje deltagare så fanns det förseglade<br />

"nödkuvert". Kuvertet innehöll information om<br />

fältets belägenhet för den som inte hittade. Att<br />

bryta nödkuvertet var dock inte gratis, 0 poäng<br />

på navigationsdelen av tävlingsuppgiften. Vid<br />

ankomsten till fältet skulle de tävlande, efter<br />

passage av mållinjen, gå in över fältet på l 000<br />

fot, stänga av motorn och i glidflykt landa på<br />

fältet över en uppspänd tejp av l meters höjd<br />

och stanna så fort som möjligt. Kortaste<br />

landningssträcka utan att bryta tejpen vann.<br />

Några landade väldigt kort, men eftersom de<br />

inte kunde köra av från fältet för egen maskin så<br />

blev det 0 poäng, en av dessa bröt nämligen av<br />

noshjulet och en sporrhjulsmaskin ställde sig på<br />

näsan.<br />

Den som vann det landningsmomentet var en<br />

gammal Lazair som stannade på mindre än 20<br />

meter utan att bryta tejpen. Lazairen hade fördel<br />

av sin låga fart i alla landningsmoment, men<br />

stackaren förlorade i stället så fort som<br />

hastigheten var poänggivande.<br />

REGNBÅGEN<br />

En annan uppgift var 'The Rainbow", två<br />

parallella halvcirklar som man hade att följa, där<br />

man på den vänstra skulle identifiera fotomål i<br />

form av vägkorsningar och samtidigt på den<br />

högra identifiera fotomål av å eller bäckkorsningar,<br />

dvs. korsningarna uppkom där<br />

halvcirklarna korsade vissa vägar och vattendrag.<br />

Uppgiften var inte lätt eftersom man<br />

samtidigt flög på tid.<br />

16<br />

FJÄRIL<br />

Ytterligare ett smakprov på tävlingsledningens<br />

fantasi var 'The Butterfy". Deltagarna fick en<br />

karta på vilket en mycket konstfull fjäril var<br />

utritad. Deltagarna skulle flyga i högervarv runt<br />

fjärilens konturer och leta efter fotomål. När de<br />

hittade ett gult dukmål skulle de flyga vidare på<br />

en bestämd kurs från detta dukmål tills de kom<br />

fram till ett flygfält, passera över mållinjen,<br />

stiga till 1000 fot över fältet, stänga av motorn<br />

och i glidflykt landa i en 6 meters box indelad i<br />

1,5 meters sektioner. Här fanns det lyckligtvis<br />

inget krav på att man skulle stanna innan boxen<br />

var slut! Flygfältet denna gång var en betesvall i<br />

the Cotswold Hill, en mycket vacker trakt av<br />

England. Även denna gång hade deltagarna med<br />

sig ett nödkuvert med information om var fältet<br />

var beläget.<br />

FUNKTIONÄRER<br />

Till tävlingsledningens hjälp att kontrollera alla<br />

deltagarna i landningsboxar och tidskontroller<br />

fanns ett mindre kompani av mycket duktiga<br />

funktionärer, en prestation i sig själv att trumma<br />

ihop denna kader. Som ledare för denna trupp<br />

fanns "the Chief Marshal" en walesare vid namn<br />

Jeremy Hucker. Jeremy var som klippt och skuren<br />

för denna uppgift. Han hade en berömvärd<br />

simultankapacitet och en uppfinningsrikedom<br />

av sällan skådat slag. Detta behövdes då som<br />

vanligt allt inte går som det är tänkt. Hans<br />

walesiska idiom, som ibland var nästan<br />

obegripligt, tillsammans med hans saftiga språk<br />

och humor, gärna använt över kommunikationsradion,<br />

gav upphov till många skratt och begynnande<br />

rodnad hos en del kvinnliga funktionärer.<br />

Vädermässigt hade VM:et tur, regn förekom<br />

bara en dag och då i begränsad omfattning.<br />

Ingen tävlingsuppgift behövde ställas in. Detta<br />

var mycket bättre än vad arrangörerna hoppats<br />

på, England är ju trots allt England, lågtryckens<br />

hemvist på jorden.<br />

Väderosäkerheten var också ett skäl till att så<br />

många tävlingsuppgifter var koncentrerade till<br />

ett och samma tillfälle. En navigationsuppgift<br />

kunde avslutas med ett landningsmoment och<br />

sedan fortsätta med en ekonomitävling på väg<br />

hem. På så sätt hade tre tävlingsmoment klarats<br />

av inom loppet av vad som vid andra tillfällen<br />

bara hade varit ett moment. Slutsumman blev 16<br />

tävlingsuppgifter flugna under hela veckan, vid<br />

andra VM eller EM har det hänt att man knappt<br />

hunnit med 7, vilket är minimum för att mästerskapet<br />

skall vara giltigt.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!