Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

More documents

Recommendations

Info

I dag är situationen en annan. Vi har en ström av ”utvärderingsinformation” som produceras av en rad olika institutioner (Furubo & Sandahl, 2002; Rist & Stame, 2006; Leeuw, 2009). Olika former av performance auditing funktioner inom SAI:arna svarar därför i många länder ofrånkomligen för en begränsad del av denna informationsström. Och i länder som har utvecklat en praxis av performance auditing under senare år är det troligt att performance auditing aldrig kommer att få en lika dominerande roll som den hade i en handfull länder för några årtionden sedan. Det är därför viktigt att effektivitetsrevisionen kan argumentera för sin roll visavi andra organ som sysslar med att utvärdera och analysera statlig verksamhet. En sådan diskussion är svår – och också kontroversiell. Ett sätt att föra diskussionen är att utgå från att det viktiga är det historiska eller beskrivande perspektivet. Då betonas att effektivitetsrevision växer fram som en del av en mera allmän utvärderingstradition. Det finns här nyanseringar som kan göras, men det kan nog hävdas att detta, åtminstone i huvudsak, är en korrekt historiebeskrivning vad gäller USA, Kanada, Nederländerna, Sverige m.fl. Det förefaller också rimligt att hävda att Frankrike replierar på en mera utvärderingsorienterad tradition när de nu orienterar sig mera i riktning mot performance auditing och att detta också gäller, t.ex. Belgien. 4 Denna bild av framväxten av performance är rimligen den som Barzelay utgår ifrån när han hävdar att ”Performance auditing is thus something of a misnomer. Performance auditing is an evaluative activity of a particular sort whose name happens to include the word ‘auditing’.” (1996:19). Ett alternativt sätt att föra diskussionen bygger på att vi inte kan definiera en samhällelig verksamhet (enbart) genom vad utövarna faktiskt gör. Det skulle rimligen vara otillfredsställande om vi definierade en företeelse som t.ex. parlamentarism enbart genom att se på relationen mellan olika statsorgan i de länder som vid en viss tidpunkt säger sig praktisera parlamentarism. Jag har därför valt att diskutera vad performance auditing är genom att gå tillbaka till ett slags – i Webersk mening – idealtypisk föreställning om vad revision är och därefter applicera denna föreställning på den svenska effektivitetsrevisionen. Det går inte att på några mera allmänna grunder avgöra vilket av dessa två sätt att föra diskussionen som är riktigast. De som förfäktar det första synsättet kan fråga varför vi skall definiera revision på något annat sätt än det som utgår från den praxis som vuxit fram under decennier. Genom att försöka hitta vad som är gemensamt när vi jämför vad olika SAI:ar gör borde vi kunna beskriva vad performance auditing är. Mot detta kan de som, i likhet med mig, företräder det andra synsättet invända: Må så vara, men när performance auditing är en del av ett större kunskapslandskap måste den kunna klargöra sin särart på ett mera grundläggande sätt och då går det inte att definiera sig själv enbart utifrån vad 4 Bygger på personliga kontakter men också vad gäller Frankrike på deltagande i ett seminarium sommaren 2009. 14 EFFEKTER OCH SYN PÅ EFFEKTIVITETSREVISIONEN
som görs. Den som står för en sådan ståndpunkt skulle nog också vilja lägga till att det är svårt att förstå hur oberoendet, och de särskilda ”friheter” ledningen för en SAI har, skall motiveras om man inte kan visa på innebörden av denna sin särart. De olika synsätten får också konsekvenser för synen på vad revisionen skall göra på ett mera handfast plan, även om de säkert inte kommer att påverka allt som görs. Oavsett syn på effektivitetsrevisionen kommer säkert en del att göras på samma sätt. Men det påverkar tillräckligt mycket för att ha betydelse. Den följande diskussionen kommer att utveckla vad performance audit eller effektivitetsrevisionen är utifrån detta andra synsätt. I ett första steg skall en tolkning göras av innebörden av revision i allmänhet. I det därpå följande steget diskuteras möjligheterna att applicera denna tolkning på performance auditing. Revisionen som idealtyp Vi skall börja denna diskussion om hur revision kan uppfattas genom att försöka se på den som en idealtyp. Det är då viktigt att erinra om att detta Weberska verktyg inte har något att göra med ideal i den mening som antyds i t.ex. följande sats: ”Som ung hade han höga ideal.” Idealtyp handlar i stället om renodling, att skala av en företeelse alla de reservationer den dagliga praktiken motiverar och frilägga den från verklighetens alla variationer. Det handlar om att skapa konceptuell klarhet och inte att beskriva verkligheten, idealtypen ger ett redskap eller ett instrument som kan användas i analysen av en företeelse. Weber själv skriver 1904 ”An ideal type is formed by the one-sided accentuation of one or more points of view and by the synthesis of a great many diffuse, discrete, more or less present and occasionally absent concrete individual phenomena, which are arranged according to those onesidedly emphasized viewpoints into a unified analytical construct (Gedankenbild)” (Weber, 1949:91). När vi försöker konstruera revision som en idealtyp måste vi gå tillbaka till vad vi ser som grundläggande postulat gällande revision. I Philosophy and Principles of Auditing (1988) gör David Flint ett försök att konstruera ett antal postulat för revision. Hans första postulat är ”The primary condition for an audit is that there is a relationship of accountability or a situation of public accountability” (Flint, 1988:23). Han elaborerar detta första postulat genom att dela upp det i flera delar. Den första delen (1a) är att det finns ”a relationship of accountability between two or more parties in the sense that there is a duty of acceptable conduct owed by one party to the other party or parties” (Flint, 1988:22). Den enklaste formen av en sådan relation ”is a situation in which two parties can be specifically identified” (Flint, 1988:23). Den relation Flint talar om kan existera på olika nivåer och kan också ses som en kedja av accountability relations. I sin bok Rethinking Democratic Accountability (2001) utvecklar Robert. D. Behn resonemanget genom att tala om accountability holder or holdees och konstaterar att vi kan vara accountability holder i en relation och en accountability holdee i relation till en överordnad nivå. I denna kedja är det i demokratiska samhällen väljarna som är ”the ultimate accountability holder”. EFFEKTER OCH SYN PÅ EFFEKTIVITETSREVISIONEN 15
Page 1 and 2: Effektivitetsrevision - roll, möjl
Page 3 and 4: Effektivitetsrevision - roll, möjl
Page 5: RIKSREVISORERNAS FÖRORD Riksrevisi
Page 8 and 9: 4 Hur väl kan vi då ta reda på e
Page 10 and 11: 10 FÖRORD effekter. I framställni
Page 12 and 13: Statlig verksamhet - en av många p
Page 16 and 17: I alla relationer i denna kedja fin
Page 18 and 19: Anledningen till att vi har anledni
Page 20 and 21: Mekanismen eller revisionens verkan
Page 22 and 23: Det torde nu vara uppenbart att jag
Page 25 and 26: 2. NÅGRA VIKTIGA ORD ELLER TERMER
Page 27 and 28: element i målformuleringar. Orden
Page 29 and 30: Det är dock viktigt att veta att e
Page 31 and 32: Noteras kan också användningen av
Page 33: ning målen har uppnåtts med tillf
Page 36 and 37: 36 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER Dett
Page 38 and 39: 38 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER Frå
Page 40 and 41: 40 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER Det
Page 42 and 43: 42 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER •
Page 44 and 45: 44 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER Oakt
Page 46 and 47: 46 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER En f
Page 48 and 49: Det är möjligt att på olika sät
Page 50 and 51: 50 HUR VÄL KAN VI DÅ TA REDA PÅ
Page 54 and 55: Det är däremot möjligt att tänk
Page 56 and 57: Det stora problemet handlar dock om
Page 60 and 61: När interventionsteorier beskrivs
Page 64 and 65:
64 HUR VÄL KAN VI DÅ TA REDA PÅ
Page 66 and 67:
66 HUR VÄL KAN VI DÅ TA REDA PÅ
Page 68 and 69:
68 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN Me
Page 70 and 71:
70 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN F
Page 72 and 73:
72 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN om
Page 74 and 75:
74 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN st
Page 76 and 77:
76 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN P
Page 78 and 79:
78 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN de
Page 80 and 81:
Till sist 80 IMPLIKATIONER FÖR REV
Page 83 and 84:
BILAGA OM ANSVAR OCH ANSVARSUTKRÄV
Page 85 and 86:
institution) för något mer allmä
Page 87 and 88:
Detta oaktat finns det skäl att i
Page 89 and 90:
REFERENSER TILL HUVUDTEXTEN Alkin,
Page 91 and 92:
Hermerén, G. (1984) ”Varför kau
Page 93:
Rossi, P.H., M. W. Lipsey & H.E. Fr
show all

Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?