Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

Mer eller mindre komplexa interventioner
Det första som skall behandlas är att interventionen, som vi intresserar oss för, kan vara mer eller
mindre sammansatt eller komplex. Om vi tänker oss att staten vill minska alkoholkonsumtionen
så förfogar staten över en rad – åtminstone teoretiskt tänkbara – medel, vi kan tänka oss allt från
totalförbud till informationsinsatser. Och även om vi enbart skulle göra en lista på de åtgärder
staten i praktiken använt sig av för att påverka alkoholkonsumtionen så skulle vi finna att listan
blir mycket lång.
Det är möjligt att välja ut en av de åtgärder eller verksamheter som vi skulle ha skrivit upp på
denna lista och studera effekterna av den. Men vi kan också välja ut en mängd olika åtgärder som
riktar sig till en och samma grupp eller som på något sätt kan sägas tillhöra samma kategori,
t.ex. någon form av förbud eller restriktioner. Vi kan också ta alla åtgärder som finns på listan
och ställa frågor om effekterna på vad som då får beskrivas som ”den svenska alkoholpolitiken”.
Om staten väljer att satsa på upplysning till alla elever i nionde årskursen så får vi betrakta detta
som en tämligen avgränsad insats. Det hindrar inte att man kan vilja ta reda på effekterna av
denna insats. Samtidigt är det också möjligt att ställa frågor om effekterna av ”den svenska alkoholpolitiken”.
Det inses lätt att effektfrågorna kan te sig annorlunda i dessa två fall. I det första
fallet framstår det närmast intuitivt som orimligt att i en studie – oavsett närmare utformning
– försöka ta reda på effekterna i form av förändrade dryckesvanor för dem som exponeras för
kampanjen på längre sikt – kanske 20 eller 30 år – eller att försöka få en bild av hur dryckesvanorna
i samhället i stort påverkats. Och sannolikt är det väl också så att ingen på allvar skulle
ställa denna typ av frågor. Det naturliga är väl här kanske att man försöker se om ungdomarna
uppmärksammat informationen och kanske frågar ungdomarna själva, lärare, kuratorer och andra
om ungdomarnas reaktioner.
I det andra fallet ”den svenska alkoholpolitiken” ter det sig dock inte alls orimligt att vi just skulle
vilja ta reda på effekterna längre fram i effektkedjan. Har den förda alkoholpolitiken påverkat
alkoholvanorna i Sverige? I verkligheten är också frågor av detta slag vanliga. Inom ett område
kan miljard efter miljard ha pumpats ut och rader av administrativa (regulativa) styrmedel ha
använts, och frågan som inställer sig är förstås om allt detta medfört någon nytta. Ofta ställs också
just sådana frågor i t.ex. olika utredningsdirektiv. Frågorna som ställs sträcker sig alltså långt fram
i effektkedjan. En helt annan sak gäller våra möjligheter att besvara denna typ av frågor.
Interventionens tyngd
En annan dimension handlar om faktorns tyngd bland alla andra faktorer som kan påverka. Det
kan invändas att det är just det som vi vill ta reda på genom utvärderingar. Vi vill veta hur mycket
av t.ex. en förändring som förklaras av en viss faktor.
EFFEKTER OCH INTERVENTIONER 43