Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

andra syften, t.ex. lärande och programförbättring, är det andra faktorer som bidrar till användning.
Graden av independence blir en fråga om avvägningar (Patton, 2008: 140, 168).
Nyckelorden i diskussionen om hur studier skall komma till nytta för lärande och förbättring av
en verksamhet är ofta ”interactive”, ”participatory”, ”involving” och att utvärderaren skall verka
för t.ex. ”closeness” och ha en roll som ”facilitator” snarare än att vara den som värnar sitt
oberoende.
Innebörden är att oberoende ibland är viktigt när det skall tas fram kunskap som mera direkt
syftar till att användas för att förbättra en verksamhet. Men ibland är det inte det – oberoendet
kan med andra ord diskuteras i instrumentella termer. Bidrar det eller bidrar det inte till förbättring?
När vi talar om revision är det däremot uteslutet att betrakta oberoendet i instrumentella
termer. Om vi accepterar att revisionens raison d’être är att granska – åtminstone potentiella
– “bad guys” för att kunna hålla dem accountable måste revisionen alltid vara oberoende. Det
handlar inte om en villkorlig egenskap utan om själva definitionen.
Det är lätt att här förutse en invändning. Även många utvärderare kan, i ett specifikt samman-
hang, tilldelas samma granskande roll och många utvärderingar görs i en kontext av ansvarsutkrävande
och accountability. Många utvärderingsforskare har också framhållit att utvärde-
ring kan ha detta syfte (Alkin & Christie, 2004:12). En utomstående utvärderare – t.ex. i form av
en forskare eller konsult – kan kallas in av en ledning för att granska underlydande organs eller
befattningshavares verksamhet. Det skall ärligt sägas att denna invändning inte går att vifta
bort. Det viktigaste motargumentet är att oberoendet för den konsult som kallas in kan vara
betydande i utförandet av den enskilda granskningen, men det gäller just det tilldelade uppdraget.
Den tillkallade utvärderaren agerar inte utifrån en ”egen” institutionell plattform
som gör det möjligt att t.ex. själv välja vad som skall granskas samt när och hur. 8 Oberoendet för
den tillfällige granskaren är just tillfälligt och villkorat.
Det som här tagits upp gäller synen på vad som är revisionens grundläggande existensmotiv.
Det bör då framhållas att även en renodling av ansvarsperspektivet inte innebär att allt som görs
enbart handlar om att kunna användas för att pröva någons ansvar. Den enskilda granskningen
kan självklart läggas upp på ett sådant sätt att man blottlägger praktiska svårigheter, alternativa
lösningar etc. Den kan därmed bidra till lärande bland dem som på olika sätt deltar i verksamheten
och ge underlag för förändringar av verksamheten. Konsekvenserna, eller effekterna om
man så vill, av effektivitetsrevision kan därmed också bidra till ett mer direkt främjande.
8 Ove Karlsson-Vestman och jag har i introduktionen till en nyligen utkommen bok diskuterat sex aspekter på makt
som är betydelsefulla i relationen mellan utvärderaren och andra aktörer. I analysen betonas utifrån en diskussion
av brittiska NAO ”even if an audit office has de facto limitations…it controls all six aspects of power” (Furubo &
Karlsson-Vestman 2011:23).
EFFEKTER OCH SYN PÅ EFFEKTIVITETSREVISIONEN 21