Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

26 NÅGRA VIKTIGA ORD ELLER TERMER
lingen skulle ha sett annorlunda ut om järnvägarna inte hade byggts. 11 När vi säger att något är
en effekt, eller ett resultat, av en politisk insats tänker vi oss alltså att verkligheten skulle ha sett
annorlunda ut utan den politiska insatsen.
Det som här sagts om att ord som resultat eller effekter implicerar något kontrafaktiskt innebär
dock inte att det krävs att vi i varje situation, där vi använder sådana ord, måste troliggöra hur
den kontrafaktiska utvecklingen skulle se ut. Hela vår tillvaro är uppbyggd kring vår kunskap om
kausala förhållanden där vi utgår från att en viss effekt följer på en viss händelse. Vad som är det
kontrafaktiska förloppet har så att säga avgjorts tidigare.
Mål
Och om vi talar om sådana framtida resultat som vi vill uppnå till följd av någon åtgärd som vi
själva genomför talar vi ofta om mål. Ofta implicerar mål någon form av förändring. Men ett mål
kan också handla om att en viss företeelse inte skall ändras, en befarad förändring skall undvikas.
Någon gör X för att uppnå målet Y. Och i efterhand kan vi jämföra resultatet Z med målet (Y) och
se i vilken utsträckning målet är uppnått. Mål är alltså alltid något som vid någon tidpunkt har
gällt framtiden, har varit något som man velat uppnå. Dock kan vi i efterhand tala om att målet
uppnåtts: ”He achieved his goal of becoming King of England” är ett slagkraftigt exempel som
OED förser oss med. Innebörden av detta är att mål aldrig är värdeneutrala. Mål är uttryck för
någons vilja, det är något som någon vill uppnå. Det är något man ”aktivt eftersträvar att förverkliga”
för att låna en formulering från en av 1970-talets handböcker från RRV. En helt annan sak är
förstås att olika personer kan ha olika uppfattningar om vad som är önskvärt. 12
När vi säger att vi har ett mål implicerar vi också en föreställning om hur det är eller kan bli. Målet
uppstår alltså i spänningsfältet mellan vår bild av verkligheten (nu eller i framtiden) och vad vi
anser vara bra eller dåligt. Nilstun som, i en artikel för ett antal år sedan, diskuterade vad mål är
konstaterade att en ”sats för att vara mål måste ange (eller antyda) två saker: (1) verkligheten är
(eller om inget görs: kommer att vara) beskaffad på ett visst sätt, och (2) det är önskvärt att den
blir på ett visst annat sätt” (Nilstun,1985:321–330). Det finns alltså, menar Nilstun, ett deskriptivt
11 Exemplet med den industrialismen är förstås inspirerat av Fogels studier. Just dessa illustrerar också att
kontrafaktiska påståenden kan ha stor politisk betydelse. När Fogel fick Nobelpriset hänvisades till de bittra
strider som hans studie om slaveriet utlöste. Fogel visade att slaveriet inte avskaffades därför att det var olönsamt,
vilket tidigare var den gängse uppfattningen. Fogel visade att ”The institution did not fall to pieces due to its economic
weakness but collapsed because of political decisions” enligt sammanfattningen i pressreleasen i
samband med Fogels Nobelpris 1993.
12 Att i mer praktiska sammanhang ställa mer precisa krav på ett mål är inte omöjligt. Mål beskrivs ibland som
”ett valt önskvärt framtida tillstånd” med en formulering från RRV:s ”målhandbok” från 70-talet
(Riksrevisionsverket,1976:17). Formuleringen förskjuter dock diskussionen till att handla om vad ett tillstånd är.
I handboken från 1970-talet sägs att inom en producerande verksamhet innebär ett förändrat tillstånd att ”vid
tidpunkten T framställa Z stycken artiklar av visst slag”.