Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

FÖRORD
Denna skrift är utarbetad på uppdrag av granskningschefen. Bakgrunden till uppdraget är att det i flera
sammanhang aktualiserats att Riksrevisionens granskningar i högre grad skall inriktas på effekter och
kostnaderna för att uppnå dessa. I det följande diskuteras på vilket sätt – och med vilka begränsningar – en
sådan intention kan förverkligas inom effektivitetsrevisionen.
Diskussionen om detta handlar om två saker och kring båda bryts olika meningar. För det första handlar
det om våra möjligheter att besvara frågor om effekter (och kostnaderna för att uppnå dem). För det andra
handlar diskussionen om hur man ser på revisionens och effektivitetsrevisionens roll i samhället. Vad
gäller det senare kan det möjligen sägas att vi genom att se på lagstiftningen och dess olika förarbeten,
eller genom att be våra tre egna riksrevisorer om besked, borde kunna komma till klarhet om vilka ståndpunkter
som bör utgöra diskussionens utgångspunkter. Sådana uttydningar skulle dock inte undanröja alla
oklarheter. Detta kan i grunden uppfattas som positivt. Det är inte säkert att det skulle vara särskilt bra om
ledningen för Riksrevisionen, eller andra SAI:ar, skulle ge entydiga besked om vilka som är ”de korrekta”
utgångspunkterna för en diskussion om effektivitetsrevisionen.
Tvärtom är det viktigt med en diskussion där olika synsätt belyses. Detta slags samtal, som förvisso kan
föras oavsett om man betraktar effektivitetsrevisionen som en profession eller ej, är viktigt för att kunna
utveckla verksamheten.
Denna förhoppning är desto viktigare eftersom det, också sett i ett internationellt perspektiv, inte finns
något som kan ses som en diskurs om effektivitetsrevision. I det första kapitlet i denna skrift kommer detta
påstående att utvecklas något.
En följd av denna bristfälliga diskurs är att det inte heller är så lätt att snabbt ange centrala utgångspunkter
för resonemanget. I många andra sammanhang kan det räcka med att säga ungefär ”i det följande
utgår jag från den syn som X presenterade i sitt arbete si och så”. Det är inte möjligt här. I introduktionskapitlet
har jag därför valt att precisera ett synsätt på effektivitetsrevisionen. Detta ligger till grund för
de påståenden som görs i det avslutande kapitlet (5) och som alltså handlar om hur vi skall se på detta
med effekter i revisionen. Däremellan ligger de kapitel där jag för en diskussion om hur effekter, och i viss
utsträckning kostnader, kan mätas och/eller bedömas.
Diskussionen om effekter startar med en genomgång av ett antal nyckelord eller termer (kap. 2). Därefter
kommer olika slags effekter att diskuteras i kapitel 3 – vi kan tala om detta som en ”effektgeografi”. Jag
går därefter över till att diskutera vilka möjligheter och begränsningar som finns när det gäller att mäta
effekter och kostnader. De frågor som kommer att ställas här är hur långt vi kan komma med olika sätt att
attackera effektfrågan (kap. 4) och också, mera summariskt, frågan om kostnaderna för att uppnå olika
FÖRORD 9