Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

More documents

Recommendations

Info

38 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER Frågan om vilka krav som kan ställas på kausalitetanalys diskuterades under 1980-talet i ett av Sveriges mera omfattande utvärderingsprojekt. Projektet, det s.k. MURA-projektet, handlade om rättsliga reformer i arbetslivet under ledning av ett antal forskare från en rad olika discipliner och förkortningen stod för Metoder för Utvärdering av reformer i Arbetslivet. Göran Hermerén polemiserar i en uppsats i projektet mot de forskare som ”tror att de inte gör kausala antaganden bara därför att de inte använder termerna ’orsak’ och ’effekt’.” (Hermerén, 1984:31). Hermerén påpekar dock också att kritiken mot kausalitetsanalys kan ”bl.a. bottna i att man själv har orimligt höga krav på vad kausalanalys skall leda fram till för att vara godtagbar – eller (felaktigt) tillskriver kausalanalytikerna sådana högra krav. Exempelvis kan man tro att kausalanalys förutsätter att man inom arbetslivet (utbildningen, alkoholpolitiken) kan skilja mellan effekterna av x och effekterna av y. Men detta förutsätts inte alls. x och y kan samvariera eller betinga varandra ömsesidigt, och då går det inte att (i sådana falla) säga z var ett resultat av x och ej av y.” Men detta är inte något som visar att kausal analys är principiellt omöjlig – ett sådant påstående är ju tvärtom resultatet av ett försök att göra en kausal analys (Hermerén, 1984:34). Diskussionen om kausalitet, som på ett eller annat sätt varit levande under åtminstone ett par århundraden, har under det senaste årtiondet tilldragit sig ett starkt ökat intresse just i samband med diskussionen om politiska interventioner. Det har skett till följd av den s.k. evidensrörelsen. Till detta skall vi något återkomma. Olika slag av effekter – ett slags geografi I praktiken torde de flesta mena att svårigheterna med att hantera effekter beror på ett antal omständigheter. Dessa skall nu diskuteras. När vi pratar om (yttre) effekter använder vi ofta ord som klargör att effekter kan stå i olika förhållanden till en viss orsak (en intervention av något slag). Inte sällan talas om nära eller längre bort liggande effekter. 15 Sådana uttryck säger att det kan vara fler eller färre kausala led mellan insatsen och effekten. Det metaforiska uttryckssättet torde ha sin grund i att vi tänker oss en effektkedja. Här visa en enkel effektkedja för en informationsinsats att påverka frekvensen av malignt melanom. 15 Det bör påpekas att man i engelskan ofta genom själva valet av ord gör en sådan åtskillnad, outcomes tänks som något närmare prestationerna än impact trots att denna rumsliga eller geografiska skillnad inte finns språkligt sett. Här är det alltså fråga om en slags konvention, de flesta författare använder orden på detta sätt.
Figur 2: Malignt melanom Informationsinsats Antaganden om Ökat info-utbud Antaganden om Avsedda mottagare nås och tar del av info Antaganden om Kunskaperna ökar om faran med solande Antaganden om Förändring av beteende (minskat solande) Antaganden om Minskad frekvens av malignt melanom Det är viktigt att veta att denna kausala avståndsdimension egentligen inte handlar om tid. Vanligen tänker vi oss dock att de olika effekterna i denna kedja inträffar efter varandra. Det säger dock ingenting om hur stort detta avstånd är räknat i tid. Ibland kan det handla om snabba förlopp och ibland långsamma. I praktiken blir det också viktigt att skaffa sig en uppfattning om avståndet i tid mellan de olika effekterna. Det är t.o.m. så att just ett avkortande av det tidsgapet mellan de olika stegen kan ses som en central effekt. Genom den statliga interventionen påskyndas processer i samhället som kanske i vart fall skulle ha ägt rum men där själva påskyndandet av olika skäl kan vara viktigt. Det är inte heller alltid självklart i vilken ordning de olika stegen skall placeras. Tvärtom kan just denna ordning vara en fråga i studier av offentlig verksamhet. Detta kan illustreras med ett konkret exempel som gäller skolan och som tas upp av Bouckaert & Halligan i en internationell jämförelse publicerad 2008. De två forskarna diskuterar sambandet mellan Performance och Trust genom att bl.a. jämföra Sverige och Finland. Finland ligger avsevärt högre i performance än Sverige och får också detta till en lägre kostnad. 16 Olika mätningar visar också på att förtroendet för skolan är högre i Finland än i Sverige. En spontan gissning skulle rimligen kunna vara att det finska skolsystemets prestationsförmåga leder till ett större förtroende för detta än vad som är fallet i Sverige. Men de två forskarna pekar på att sambandet också kan vara det motsatta. Det är inte heller svårt att förställa sig mekanismer som skulle leda fram till detta motsatta samband. Just förtroendet skapar ökad prestationsförmåga och att det finns en stor respekt för lärarna som yrkesgrupp kan påverka eleverna direkt men också mera indirekt – t.ex. är kanske föräldrarna mera benägna att säga ”gör nu som dina lärare säger eftersom de säkert vet bäst ” än att säga ”ja, ja, vi vet ju vilka som är lärare, så ...”. När staten försöker intervenera så bygger det på en föreställning om de kausala processerna som leder till de effekter man är intresserad av. Statliga interventioner kan därför beskrivas utifrån hur de kan fogas in och ändra ett kausalt skeende. 16 Vi bortser från att själva mätandet av skolans performance i sig är en kontroversiell fråga. Bouckaert & Halligan bygger på PISA och European Value Survey. EFFEKTER OCH INTERVENTIONER 39
Page 1 and 2: Effektivitetsrevision - roll, möjl
Page 3 and 4: Effektivitetsrevision - roll, möjl
Page 5: RIKSREVISORERNAS FÖRORD Riksrevisi
Page 8 and 9: 4 Hur väl kan vi då ta reda på e
Page 10 and 11: 10 FÖRORD effekter. I framställni
Page 12 and 13: Statlig verksamhet - en av många p
Page 14 and 15: I dag är situationen en annan. Vi
Page 16 and 17: I alla relationer i denna kedja fin
Page 18 and 19: Anledningen till att vi har anledni
Page 20 and 21: Mekanismen eller revisionens verkan
Page 22 and 23: Det torde nu vara uppenbart att jag
Page 25 and 26: 2. NÅGRA VIKTIGA ORD ELLER TERMER
Page 27 and 28: element i målformuleringar. Orden
Page 29 and 30: Det är dock viktigt att veta att e
Page 31 and 32: Noteras kan också användningen av
Page 33: ning målen har uppnåtts med tillf
Page 36 and 37: 36 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER Dett
Page 40 and 41: 40 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER Det
Page 42 and 43: 42 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER •
Page 44 and 45: 44 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER Oakt
Page 46 and 47: 46 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER En f
Page 48 and 49: Det är möjligt att på olika sät
Page 50 and 51: 50 HUR VÄL KAN VI DÅ TA REDA PÅ
Page 54 and 55: Det är däremot möjligt att tänk
Page 56 and 57: Det stora problemet handlar dock om
Page 60 and 61: När interventionsteorier beskrivs
Page 68 and 69: 68 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN Me
Page 70 and 71: 70 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN F
Page 72 and 73: 72 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN om
Page 74 and 75: 74 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN st
Page 76 and 77: 76 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN P
Page 78 and 79: 78 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN de
Page 80 and 81: Till sist 80 IMPLIKATIONER FÖR REV
Page 83 and 84: BILAGA OM ANSVAR OCH ANSVARSUTKRÄV
Page 85 and 86: institution) för något mer allmä
Page 87 and 88: Detta oaktat finns det skäl att i
Page 89 and 90:
REFERENSER TILL HUVUDTEXTEN Alkin,
Page 91 and 92:
Hermerén, G. (1984) ”Varför kau
Page 93:
Rossi, P.H., M. W. Lipsey & H.E. Fr
show all

Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?