Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

32 NÅGRA VIKTIGA ORD ELLER TERMER
Economy handlar om kostnaderna för det vi vanligen talar om som input i en produktionsprocess,
det som tillförs processen. Innebörden av Economy beskriver Power som “obtaing the best
possible terms under which resources are obtained” (Power, 1997: 50). Det finns redan här en
oklarhet som bl.a. handlar om huruvida kvalitet skall vägas in i en analys av Economy. Detta bör
dock ske enligt den ”Handbook in Performance Auditing” som RRV gav ut under 1990-talet.
Här definieras Economy som ”minimising the cost of resources for an activity, having regard
to appropriate quality” (Riksrevisionen, 1999:27) och INTOSAI använde samma formulering i
Implementation Guidelines for Performance Auditing (INTOSAI, 2004:15).
När vi talar om Efficiency intresserar vi oss för relationen mellan det som tillförs processen (input)
och det som kommer ut från den. Att sträva efter efficiency innebär alltså ”ensuring that
maximum output is obtained from the resources employed or that minimum resources are used
to achieve a given level of output service” (Power, 1997: 51). Denna relation kan uttryckas på
olika sätt, och vi talar ofta om kvoter som t.ex. säger något om produktiviteten. Om detta har
det funnits omfattande diskussioner som både gällt en rad olika mättekniska problem (t.ex. vid
jämförelser över längre tidsperioder) och en rad andra aspekter. Dessa skall dock inte diskuteras
i detta sammanhang. Det skall dock sägas att om en bedömning görs av efficiency ingår alltid
någon form av föreställning om en slags bästa möjliga relation givet t.ex. en viss teknisk nivå.
I denna genomgång av ord och termer bör vi dock observera en oklarhet kring efficiency. Bör
efficiency enbart ses som relationen mellan input och output eller kan vi kan tänka oss att även
faktorer som förklarar denna relation ingår i en bedömning av efficiency? I sin studie av Riksrevisionen
har Grönlund gett efficiency en snäv innebörd då han konstaterar: ”Ju fler enheter
man får ut av en viss mängd insatta resurser desto bättre kan man säga att det är” (Grönlund,
2008: 26). Grönlund beskriver därför också följdriktigt analyser av de verksamhetsprocesser som
kan påverka relationen mellan insatta resurser och mängden prestationer som en särskild revisionstyp
(Grönlund, 2008:29). INTOSAI:s guidelines definierar däremot efficiency på ett bredare
sätt:”The main question is whether these resources have been put to optimal or satisfactory use
or whether the same or similar results in terms of quality and turn-around time could have been
achieved with fewer resources. Are we getting the most output – in terms of quanity and quality –
from our inputs and actions?” (INTOSAI, 2004:15, kursiverat i orginalet). INTOSAI:s tolkning gör
alltså att t.ex. en analys av själva produktionsprocessen inryms i studier av efficiency.
Om vi återgår till engelskan står så det tredje E:et för Effectiveness. Detta tredje E skiljer sig i ett
centralt avseende från de föregående. De två första E:na handlade om vad som hände i ett visst
produktionssystem. Det tredje E:et handlar däremot om vad som händer utanför förvaltningen,
det handlar om vad som vi ofta kort talar om som ”ute i samhället”.
Även här rör vi oss med en term som inte är alldeles självklar. Power beskriver effectiveness som
något som handlar om huruvida ”outcomes conform to intentions, as defined in programmes”
(Power, 1997:51). Grönlund har samma syn då han anger att det handlar om ”i vilken utsträck-