Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

28 NÅGRA VIKTIGA ORD ELLER TERMER
Emellertid ser problemet annorlunda ut när vi mera grundligt vill värdera en statlig verksamhet.
Det har tidigare pekats på att målen kan uppnås oberoende av de statliga insatserna, målen har
uppnåtts men det skulle de ha gjort även utan det staten gjort. Och ibland kan en verksamhet
bedömas som framgångsrik trots att vi inte förflyttar oss närmare målen – men det går kanske
att visa att vi skulle ha avlägsnat oss från dem utan den statliga verksamheten, arbetslösheten
skulle t.ex. kanske ha ökat ännu mera om inte vissa styrmedel satts in.
1970- och 1980-talens satsning på effektivisering av energianvändning innebar att staten satsade
tiotals miljarder – redan i den tidens penningvärde – för att subventionera olika former av investeringar.
Och de mål riksdagen hade angett nåddes också. Under 1980-talet lades också omfattande
resurser ned på att minska spridningen av hiv/aids. Och det visade sig också att kunskaper
och beteenden förändrades på det sätt som informationsinsatserna syftade till.
Gemensamt för dessa exempel är att de politiska åtgärderna är en följd av händelser som påverkar
inte bara politikernas uppfattning om behovet av interventioner utan också en rad andra
aktörer i samhället. I det första exemplet följde en rad prisförändringar av de internationella störningarna
i oljetillförseln. Dessa påverkade rimligen hushåll och företag direkt och oberoende av
de statliga åtgärderna. Det påverkar också bedömningarna av teknikutveckling och lönsamheten
i olika investeringar.
I det andra exemplet påverkas en rad icke-statliga aktörer, kommersiella företag med kondomtillverkning
använder smittorisken i sin reklam, enskilda individers sexuella beteenden påverkas osv.
Exemplen illustrerar en viktig sak. Politiska åtgärder uppstår därför att det inträffat något som
påverkar samhället i stort. Verkligheten kommer alltså att förändras oberoende av den politiska
interventionen.
Effekterna av statens åtgärder är alltså ett slags nettotillskott. Och det är just detta som gör kontra-
fakticiteten till ett så centralt problem.
Är det då ointressant att konstatera att verkligheten har närmat sig eller främjat sig från målet,
m.a.o. att bedöma måluppfyllelsen? Naturligtvis inte, oberoende av om något är en effekt eller
ej så är det viktigt att få veta om verkligheten stämmer med det som anses önskvärt. Alldeles
oberoende av vad som orsakat en viss utveckling är det förstås viktigt för politikerna att få veta
om t.ex. de problem som lett fram till att man ställt upp vissa mål lösts eller förvärrats.
Våra möjligheter att ange hur väl ett mål nåtts varierar. Det beror självklart på målet. Många
politiska mål är till sin karaktär sådana att de t.o.m. kan ha sin grund i statistiska verklighetsbeskrivningar.
Ett politiskt mål kan t.ex. vara att alla skall ha en bostad av viss storlek, ett högsta
avstånd till viss service osv. Förverkligandet av detta slag av mål kan alltså ofta beskrivas i samma
termer som den som ursprungliga problembeskrivningen gjordes i.