Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

More documents

Recommendations

Info

40 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER Det är i själva verket detta som kan ses som utgångspunkten för alla s.k. programteorier. Dessa har kommit att bli viktiga inslag i läroböcker om effektmätning. Ett antal olika benämningar är i omlopp. Under 1980-talet myntades inom dåvarande Riksrevisionsverket benämningen effektkedjor och inom FN-system talades redan under 1970-talet, och särskilt i samband med planering, om Logical Framework Approach (FMA) vilket gick tillbaka till en analysmetod som förknippas med Leon L. Rosenberg. 17 Vi skall senare något utveckla resonemangen om interventionsteorier som metod i effektstudier. Det som här närmast skall tas upp är hur en programteori kan användas för att visa på olika tänkbara effekter, de kausala stegen, och ordningen mellan dem. Detta kan illustreras med hur Tullverket bekämpar den illegala narkotikainförseln med en rad olika kontrollåtgärder. Dessa åtgärder – eller prestationer – syftar till att öka risken för upptäckt för den presumtive smugglaren. Denna ökade risk för upptäckt ses då som ett medel för att sänka smugglingstalen, vilket i nästa steg syftar till att minska det totala utbudet av narkotika på marknaden, vilket i sin tur avser att påverka den totala konsumtionen. Varje längre bort liggande steg eller resultatvariabel påverkas uppenbarligen av en rad andra faktorer, där bara några kan kontrolleras av staten. I vårt exempel är det t.ex. sannolikt att effekterna av en ökad upptäcktsrisk på smugglingstalen påverkas av straffsatserna och formerna för straffets verkställighet. I vilken utsträckning sänkta smugglingstal i nästa led inverkar på det totala utbudet kan sedan kanske påverkas av polisens insatser men förmodligen också av en rad annat. Ju längre bort vi förflyttar oss i denna kedja, desto fler sidofaktorer kommer alltså in. För den som planerar en verksamhet kan programteorier vara ett hjälpmedel att planera en verksamhet, att ”tänka efter före”. Om vi t.ex. anser att ökad kunskap hos en grupp är nödvändigt för att påverka dess beteenden så bygger ju detta på antagandet att ökad kunskap sannolikt orsakar beteendeförändring. I effektkedjan på föregående sida har vi markerat att de olika kausala sambanden bygger på olika former av antaganden. När vi – eller den som svarar för verksamheten – klargjort dessa kan det leda till att man börjar fundera på vilka forskare som har studerat sambandet mellan t.ex. kunskap och beteende. Själva preciseringen av det antagna kausala sambanden och underliggande antaganden kan alltså vara ett medel i en process som handlar om att identifiera relevanta frågetecken både innan genomförandet av en verksamhet och i den efterföljande utvärderingen. 17 Den stora betydelse programteorier fick på utvärderingsområdet under 1990-talet ter sig mot denna bakgrund lite svårförklarad. Det illustrerar möjligen vikten av förpackningen! I denna PM skall vi återkomma till frågan om programteorier i samband med frågan om metoder för utvärdering.
Men i detta sammanhang handlar det inte om planering utan om utvärdering i efterhand. Effektkedjan – om vi väljer att kalla den så – kan då vara ett hjälpmedel för att diskutera var i en slags effektgeografi en enskild effektstudie skall riktas. Det är t.ex. också uppenbart i följande effektkedja att den myndighet som ansvarar för genomförandet inte – och knappast inte heller revisionen – skall undersöka de längst bort liggande effekterna. De inbegriper kausalitetsfrågor som tiotusentals forskare brottas med varje dag. Det är alltså möjligt att använda detta slag av ”effektgeografiska” resonemang för en diskussion om möjligheterna att mäta effekter av olika slag. Figur 3: Global uppvärmning Bidrg till energibesiktning Ökad frekvens åtgärder i hus Minskad energianv. i hus Minskad energianv. i Sv. Minskad utsläpp av koldioxid Minskad global uppvärmning Det exempel vi visat illustrerar också att de kausala förhållandena, med åtföljande antaganden, är av många slag. Det är meningsfullt att skilja mellan åtminstone tre kategorier. • En statlig intervention bygger ofta på kausala relationer avseende ett slags fysiskt, biologiskt eller naturvetenskapligt förhållande. Det handlar alltså om antaganden gällande substans- frågan. Staten vill att individer, företag, etc. skall göra något mycket konkret och försöker alltså påverka individer och företag att leva upp till en viss handlingsnorm. Det kan handla om att sopsortera, sola, anställa viss personal, investera i energihushållning, kalka sjöar, starta företag etc. Staten vill detta därför att staten antar att dessa handlingar är bra och leder till positiva processer i samhället. När staten uppmanar landets invånare att minska på solandet handlar det om att staten har – eller åtminstone anser sig ha – kunskap om förhållandet mellan solande och malignt melanom. Detsamma gäller sambandet mellan t.ex. kalkning av sjöar och surhetsgrad eller, för att knyta an till bilden ovan, mellan energianvändning och koldioxidhalt. Antaganden kan ibland också gälla sociala eller psykologiska processer. Om t.ex. staten skulle välja att vilja öka lärarnas ämnesmässiga kompetens i syfte att eleverna skall ”bli duktigare” skulle detta t.ex. bygga på en rad antaganden om vad som påverkar lärarnas förmåga och hur detta påverkar elevernas ”duktighet”. Dessa antaganden karakteriseras av att de ofta ligger långt bort i effektkedjan, om vi väljer att rita dem såsom gjorts här. Sambanden gäller om den åtgärd eller handling staten på något sätt försöker få till stånd i företag, i kommuner, hos enskilda etc. påverkar ett visst förlopp. Det bör framhållas att just detta slag av kausala samband också är av den karaktären att de ibland faktiskt går att pröva genom experiment. Det är t.ex. inte alltför svårt att tänka sig ett experiment som försöker testa sambandet mellan kalkning och surhetsgrad. EFFEKTER OCH INTERVENTIONER 41
Page 1 and 2: Effektivitetsrevision - roll, möjl
Page 3 and 4: Effektivitetsrevision - roll, möjl
Page 5: RIKSREVISORERNAS FÖRORD Riksrevisi
Page 8 and 9: 4 Hur väl kan vi då ta reda på e
Page 10 and 11: 10 FÖRORD effekter. I framställni
Page 12 and 13: Statlig verksamhet - en av många p
Page 14 and 15: I dag är situationen en annan. Vi
Page 16 and 17: I alla relationer i denna kedja fin
Page 18 and 19: Anledningen till att vi har anledni
Page 20 and 21: Mekanismen eller revisionens verkan
Page 22 and 23: Det torde nu vara uppenbart att jag
Page 25 and 26: 2. NÅGRA VIKTIGA ORD ELLER TERMER
Page 27 and 28: element i målformuleringar. Orden
Page 29 and 30: Det är dock viktigt att veta att e
Page 31 and 32: Noteras kan också användningen av
Page 33: ning målen har uppnåtts med tillf
Page 36 and 37: 36 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER Dett
Page 38 and 39: 38 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER Frå
Page 42 and 43: 42 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER •
Page 44 and 45: 44 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER Oakt
Page 46 and 47: 46 EFFEKTER OCH INTERVENTIONER En f
Page 48 and 49: Det är möjligt att på olika sät
Page 50 and 51: 50 HUR VÄL KAN VI DÅ TA REDA PÅ
Page 54 and 55: Det är däremot möjligt att tänk
Page 56 and 57: Det stora problemet handlar dock om
Page 60 and 61: När interventionsteorier beskrivs
Page 68 and 69: 68 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN Me
Page 70 and 71: 70 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN F
Page 72 and 73: 72 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN om
Page 74 and 75: 74 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN st
Page 76 and 77: 76 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN P
Page 78 and 79: 78 IMPLIKATIONER FÖR REVISIONEN de
Page 80 and 81: Till sist 80 IMPLIKATIONER FÖR REV
Page 83 and 84: BILAGA OM ANSVAR OCH ANSVARSUTKRÄV
Page 85 and 86: institution) för något mer allmä
Page 87 and 88: Detta oaktat finns det skäl att i
Page 89 and 90: REFERENSER TILL HUVUDTEXTEN Alkin,
Page 91 and 92:
Hermerén, G. (1984) ”Varför kau
Page 93:
Rossi, P.H., M. W. Lipsey & H.E. Fr
show all

Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?