Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

”Riktiga” experiment -RCT
I grunden handlar ett experiment om att jämföra två situationer: en situation som har påverkats
av en faktor, t.ex. ett statligt styrmedel som man vill undersöka effekterna av, och en annan situation
där denna faktor saknas. Experiment kan ha mer eller mindre starka uppläggningar.
Starkast – och allra överst i läroböckerna – kommer därför det randomiserade experimentet
(RCT). Det innebär alltså att vi slumpmässigt fördelat ett antal individer – eller något annat – på
två grupper på ett sätt som gör det lika sannolikt att en individ hamnar i den ena eller andra
gruppen. Den ena gruppen utsätts för en viss åtgärd, den andra gruppen – kontrollgruppen – gör
det inte. 19 Grupperna förutsätts alltså vara lika utom i avseende på den faktor som experimentgruppen
utsätts för och som mäts före eller efter en viss intervention. Exakt hur detta kan göras
– och också vissa problem – beskrivs i olika metodböcker. I statliga sammanhang är sådana
experiment ovanliga. Inom arbetsmarknadspolitiken hänvisas dock till ett par sådana experiment
(RiR, 2007:12: 48).
Även i det praktiska experimenterandet finns det några problem som tidigt tilldrog sig uppmärksamhet
i diskussion om experimentella uppläggningar, och det var de som vanligen uppträder
under namnet Hawthorneffekten, med andra ord att själva experimentet – intresset från omgivningen
– är det som skapar effekten. 20
På en rad områden hanteras detta med hjälp av dubbelblindförfaranden (varken de individer som
deltar eller den som genomför experimentet vet vem som tillhör experiment- eller kontrollgruppen)
och både grupperna får synbarligen samma behandling (experimentgruppen på låtsas, placebo).
En lösning på olika försökseffekter som ibland rekommenderas i litteraturen är då Solomons
fyrfältsuppläggning. I denna kan man bedöma effekten av själva mätningen. Genom att se på
skillnaden mellan de två experimentgrupperna och skillnaden mellan de två kontrollgrupperna
kan vi få en uppfattning om storleken på vad vi kan tala som mäteffekten.
Figur 5: Solomons fyrfätsuppläggning
Typ av urval Mätning Åtgärd Mätning
Experimentgrupp Slumpmässigt O X O
Kontrollgrupp Slumpmässigt O O
Experimentgrupp Slumpmässigt X O
Kontrollgrupp Slumpmässigt O
19 Vedung framhåller här att det bör observeras att detta är något helt annat än ”random sampling” (2009:226).
20 Namnet kommer från ett fabrikskomplex i Illinois. Experimentet gällde bl.a. belysningen i fabrikslokalerna och
att produktiviteten förväntades öka om det blev ljusare, men produktiviteten ökade också när det blev mörkare.
Detta finns utförligt beskrivet i ett otal läroböcker.
HUR VÄL KAN VI DÅ TA REDA PÅ EFFEKTERNA? 51