Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

3. EFFEKTER OCH INTERVENTIONER 14
I det följande skall vi något mera diskutera vad som är de grundläggande förutsättningarna för
att mäta effekter av statlig verksamhet. De effekter vi talar om är s.k. yttre effekter.
Det finns en hel litteratur om att mäta sådana effekter. På ett mera konkret plan finns en mängd
olika metoder och tekniker. I denna PM skall inte upprepas vad som behandlas i dessa metodböcker.
I nästa kapitel skall dock diskuteras vilka möjligheter och svårigheter som finns med
några olika sätt att angripa problemet med effekter.
Innan dess skall vi i detta kapitel diskutera effektmätningens grundläggande problem och vad vi
egentligen talar om när vi pratar om effekter.
Kapitlet börjar med att det tidigare resonemanget utvecklas och några aspekter som är viktiga
vid diskussion om effektmätningar förs in. Därefter diskuteras det som kan ses som effektmätningens
objekt – den statliga verksamheten, programmet, insatsen eller vad vi väljer att kalla det.
I kapitlets sista del behandlas olika slag av sidoeffekter.
Det grundläggande problemet
I kapitel 2 konstaterade vi att ordet effekter inte har någon rumslig knytning. Men det vi i här
kommer att diskutera är det som vi mera vardagligt talar om som yttre effekter och som alltså är
något som inträffar ”ute i samhället” till följd av det staten gör. Och det staten gör kan vara att
t.ex. förbjuda eller påbjuda något, med ekonomiska styrmedel stimulera eller motverka något,
skapa institutioner etc.
Så fort vi talar om effekter av det staten gör talar vi alltså om skillnaden mellan det som faktiskt
hänt och det som skulle ha hänt utan den statliga interventionen eller verksamheten.
14 En viss möda har lagts ned redan i det föregående kapitlet på att definiera effekter. Ansträngningarna fortsätter också
i detta kapitel. Motsvarande möda har dock inte här lagts ned på att definiera begreppet interventioner. I amerikanskt
språkbruk talas ofta om program. I Sverige, och många europeiska länder, kan vi dock inte tala om program på det
sätt som sker i USA, vilket bl.a. Peter Dahler Larsen pekat på (Larsen, 2009). Den amerikanska synen på program
bygger också på andra grundläggande föreställningar än de som präglar europeisk politik. Verksamhet är ibland
många gånger därför ett bättre ord än program. Jag har valt att oftast använda termen intervention men växlar också
mellan detta och andra termer – ofta utan särskilt djupgående avsikter.
EFFEKTER OCH INTERVENTIONER 35