Hälsoeffekter av tv- och datorspelande - Statens folkhälsoinstitut

Hälsoeffekter av 

tv- och datorspelande 

En systematisk genomgång av 

vetenskapliga studier 

Anton Lager och Sven Bremberg 

statens folkhälsoinstitut 

www.fhi.se

Hälsoeffekter av 

tv- och datorspelande 

En systematisk genomgång av 

vetenskapliga studier 

Anton Lager och Sven Bremberg 

statens folkhälsoinstitut 

www.fhi.se

© statens folkhälsoinstitut r 2005:18 

issn: 1651-8624 

isbn: 91-7257-348-1 

författare: anton lager och sven bremberg 

omslagsfotografi: niclas albinsson, tiofoto

Innehåll 

Sammanfattning________________________________________________________5 

Abstract ______________________________________________________________6 

Bakgrund och syfte______________________________________________________7 

Metod ________________________________________________________________8 

Utformning av studier __________________________________________________8 

Steg ett: litteratursökningar ______________________________________________9 

Steg två: gränsdragning mot två närliggande forskningsområden ________________9 

Steg tre: behandling av studier __________________________________________10 

Resultat ______________________________________________________________11 

Spatiala förmågor och reaktionstid ________________________________________11 

Aggressiv lek __________________________________________________________12 

Aggressiva känslor, tankar respektive beteenden ____________________________13 

Övervikt ____________________________________________________________13 

Diskussion __________________________________________________________14 

Jämförelse med andra sammanställningar __________________________________15 

Medverkande ________________________________________________________16 

Referenser ____________________________________________________________17 

Bilaga ______________________________________________________________20

Sammanfattning 

hälsoeffekter av tv- och datorspelande 5 

Bakgrund: En stor andel barn och ungdomar spelar regelbundet tv- eller datorspel. Syftet 

med arbetet var att klargöra hälsoeffekterna av spelandet med hjälp av en systematisk 

genomgång av vetenskapliga studier. 

Metod: Analysen begränsades till randomiserade kontrollerade experiment, kontrollerade 

experiment och prospektiva longitudinella studier. Litteratursökningarna genomfördes 

utan på förhand bestämda hälsoutfall. Åtta databaser genomsöktes. 

Resultat: Totalt identifierades 30 studier, varav 26 experiment och 4 prospektiva longitudinella 

studier. Följande sex utfall var studerade i minst tre experiment: spatiala förmågor, 

reaktionstid, aggressiv lek, aggressiva tankar/tolkningar, aggressiva känslor och aggressivt 

beteende. Studierna av spatiala förmågor respektive reaktionstid var av hög kvalitet 

och pekade genomgående på positiva effekter. Bland aggressivitetsstudierna varierade 

kvaliteten och effekter påvisades bara i studier som inte uppfyllde alla kriterier. En effekt 

hade stöd i två studier som delvis uppfyllde kvalitetskriterierna: ökat val av aggressiva 

leksaker. Ett utfall – övervikt – var studerat i två prospektiva longitudinella studier men 

några tydliga effekter påvisades inte. 

Diskussion: Genomgången ger starkt stöd för att datorspelande ger positiva effekter på 

spatiala förmågor och på reaktionstid. De spatiala förmågorna betraktas traditionellt som 

en av de viktigaste delarna i vår intelligens. Studierna ger begränsat stöd för att spelande 

leder till val av aggressiva leksaker men det är oklart hur detta bäst tolkas eftersom studierna 

inte ger något stöd för samband mellan spelande och aggressiva känslor, tankar eller 

beteenden trots att dessa utfall är väl studerade. De två longitudinella studierna av datorspelandets 

effekter på övervikt ger inte stöd för ett sådant samband.

6 hälsoeffekter av tv- och datorspelande 

Abstract 

Background: A large proportion of children and young people play video or computer 

games regularly. The aim of this study was to clarify the health effects of playing through a 

systematic review of scientific studies. 

Method: The analysis was limited to randomised controlled experiments, controlled 

experiments and prospective longitudinal studies. The literature searches were conducted 

without pre-defined health outcomes. Eight databases were searched. 

Results: 30 studies were identified, 26 of them experiments and 4 prospective longitudinal 

studies. The following six outcomes were studied in at least three experiments: spatial 

abilities, reaction time, aggressive play, aggressive thoughts/interpretations, aggressive 

feelings, and aggressive behaviour. The studies of spatial abilities and reaction time were 

of high quality and consistently showed positive effects. The studies of aggressiveness 

varied in quality. Effects were only shown in studies that did not meet all quality criteria. 

One effect was shown in two studies that partly met the criteria: increased choices of 

aggressive toys. One outcome – overweight – was studied in two prospective longitudinal 

studies but no clear effects were shown. 

Discussion: The review gives strong support for video game playing giving positive 

effects on spatial abilities and reaction time. Spatial abilities are considered to be one of 

the most important parts of intelligence. The studies give limited support for video game 

playing causing children to choose aggressive toys, but it is unclear how this is to be best 

interpreted since the studies give no support for a link between video game playing and 

aggressive feelings, thoughts or behaviours despite that these outcomes are well studied. 

The two longitudinal studies of video game playing and overweight do not support a link.

Bakgrund och syfte 

En stor andel barn och ungdomar i Sverige spelar regelbundet tv- eller datorspel. I en 

undersökning av spelandet bland 3-8-åriga barn 1998-99 var det 66 procent av pojkarna 

respektive 52 procent av flickorna som använde en dator varje vecka till spel (1). Pojkars 

spelande tycks förekomma i samma storleksordning också i äldre åldrar, se figur 1. 

Flickors spelande har avtagit fram till 16-17 års ålder men bland 10-12-åriga flickor är det 

fortfarande en regelbunden aktivitet bland nästan hälften av flickorna. 

Procent 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 


10-12 år 16-17 år 

Flickor Pojkar 

Figur 1. Andel som spelar tv- eller datorspel flera gånger per vecka, 2000-01. Källa: Upp till 18, 2004 (2). 

Eftersom tv- och datorspelande är en sådan viktig del i många barns och ungdomars liv är 

det motiverat att reflektera över effekterna. När man söker svar på sådana frågor är det 

en fördel att förlita sig på studier snarare än på teorier och idéer om vad som är lämpliga 

beteenden för barn. 

Syftet med föreliggande arbete var därför att klargöra hälsoeffekterna av tv- och datorspelande 

genom en systematisk genomgång av vetenskapliga studier. I rapporten används 

uttrycket ”datorspelande” omväxlande med ”tv- och datorspelande” med samma innebörd. 

Hälsa uppfattas brett och inkluderar både psykiska, fysiska och sociala aspekter.


Metod 

Utformning av studier 

Några aspekter av tv- och datorspelande är möjliga att studera i experiment, det vill säga 

studier där forskare aktivt går in och manipulerar någon eller några faktorer (3). Det säkraste 

experimentet är utformat som ett randomiserat kontrollerat experiment, randomised 

controlled trial (RCT), där deltagare fördelas slumpvis till experimentoch kontrollgrupper. 

En förmätning av båda grupperna genomförs och experimentgruppen utsätts för den 

exponering som man vill undersöka effekterna av, till exempel datorspelande. I övrigt 

behandlas experimentoch kontrollgruppen helt lika. Om grupperna skiljer sig åt efter försöket, 

men inte gjorde det innan, är det troligt att dessa skillnader beror på exponeringen. 

Ibland uppfyller en studie inte kvalitetskriterierna om randomisering respektive förmätning. 

Tillförlitligheten i sådana studier blir något lägre. I experiment helt utan kontrollgrupper 

kan man aldrig utesluta att förändringar hos deltagarna beror på något annat än 

exponeringen. Experiment av den typen är inte tillräckligt tillförlitliga som underlag för 

slutsatser om samband. 

Vissa aspekter av datorspelande är inte möjliga att studera i experiment. Det vetenskapliga 

underlaget består då istället av tvärsnittsstudier eller longitudinella studier. En tvärsnittsstudie 

undersöker samtidig förekomst av ett fenomen, till exempel aggressivitet, med 

förekomst av den faktor som man tror orsakar fenomenet, till exempel datorspelande. Man 

kan utifrån dessa studier inte uttala sig om orsaker. 

I longitudinella studier finns en viss kontroll på sambandets riktning eftersom exponeringen 

föregår utfallet i tid. Dessa studiers tillförlitlighet ökar om de är prospektiva, det vill 

säga genomförda så att exponeringen undersöks vid en tidpunkt och utfallet vid en senare 

tidpunkt. Det finns en risk att en tredje okänd faktor, en så kallad confounder, förklarar 

både det som definierats som exponering respektive utfall. För att tillförlitligheten ska bli 

tillfredställande krävs det att studien kontrollerar för tänkbara sådana confounders. 

Av de anledningar som har diskuterats begränsades denna genomgång till randomiserade 

kontrollerade experiment, kontrollerade experiment och prospektiva longitudinella studier.

Steg ett: litteratursökningar 

Litteratursökningarna genomfördes brett, det vill säga utan att begränsas till på förhand 

bestämda hälsoutfall. Detta innebär att alla hälsoutfall som finns studerade föll ut i sökningarna. 

Följande databaser genomsöktes fram till 30 juni 2004: MedLine, PsychInfo, Science 

Citation Index Expanded, Social Sciences Citation Index, Arts & Humanities Citation 

Index, ERIC, Social Services Abstracts och Sociological Abstracts. 

Litteratursökningarna baserades på söksträngen (gaming OR computer game* OR 

video game* OR videogame* OR ((internet OR web OR on-line) AND (game*))). En 

asterix innebär här att ordets alla möjliga ändelser inkluderas. Sökningarna utfördes med 

den ursprungliga söksträngen och tilläggen (AND random*), (AND control*) respektive 

(AND (cohort* OR longitudinal* OR prospective*)) samt, i MedLine, med tillägget 

(AND cohort studies [mesh]) där ”cohort studies” omfattade alla termer längre ned i 

MESH-trädet, det vill säga MedLines hierarki av nyckelord. I MedLine genomfördes 

också kompletterande sökningar med den ursprungliga söksträngen och ”randomised 

controlled trial” respektive ”controlled clinical trial” som begränsning (limit). I PsychInfo 

kompletterades sökningen efter prospektiva kohortstudier med en sökning med den 

ursprungliga söksträngen och longitudinella eller prospektiva studier som begränsning. 

Kompletterande sökningar efter ytterligare studier genomfördes i de redan identifierade 

studiernas texter. 

För inklusion gällde följande fyra krav: 1) studien var publicerad på engelska i en 

vetenskaplig tidskrift där sakkunniga forskare har granskat arbetet före publicering, 

2) studien behandlade tv- eller datorspelande som exponering alternativt utvärderade en 

intervention som syftade till att minska tv- eller datorspelande, 3) studien var utformad så 

att effekten av tv- eller datorspelande var möjlig att särskilja från effekter av andra aktiviteter, 

och 4) studien var genomförd som ett randomiserat kontrollerat experiment, ett kontrollerat 

experiment, alternativt som en prospektiv longitudinell studie. 

Steg två: gränsdragning mot 

två närliggande forskningsområden 


Två forskningsområden uteslöts därför att resultaten inte var generaliserbara till tv- och 

datorspelandet i stort. Det första området gällde spel i behandlings-, habiliterings- eller 

rehabiliteringssyfte och studierna rörde därmed endast små grupper med en viss sjukdom 

(19 studier). Det andra området gällde spel som syftade till att komplettera utbildningen i 

specifika ämnen i skolan (8 studier).


Steg tre: behandling av studier 

I steg tre behandlades studierna inom de sju återstående områdena. Tabeller skapades med 

utgångspunkt från kriterier för urval av studier och kvalitetsbedömning i Källeståls och 

Hedins handbok för kunskapsöversikter på folkhälsoområdet (4). 

Till tabellerna som beskriver experiment hämtades uppgifter om studietyp (huruvida 

slumpmässig fördelning och huruvida det fanns förmätningar), bortfall och typ av urval, 

antal försökspersoner (FP), ålder, och andel flickor/kvinnor, betingelserna (experimentoch 

kontrollgrupper), tv- eller datorspelens titel, speltid och miljö, undersökta utfall och 

uppföljningstid, samt resultat. 

Om forskarna inte alls diskuterar huruvida fördelningen till experimentoch kontrollgrupp 

har varit slumpmässig eller inte har den antagits vara icke slumpmässig. De kontrollerade 

studierna är små och genomförda under en och samma dag eller över några veckor. 

Om bortfall inte alls diskuteras i en studie har det därför antagits bero på att inget bortfall 

förelåg. 

När studien redovisar skillnader mellan experimentoch kontrollgrupp med statistiskt 

säkerställd effekt på 5-%-nivån, rapporteras det som ”effekt” i tabellerna. Om experimentet 

innehöll fler än två betingelser (experimentoch kontrollgrupper) rapporteras vilken jämförelse 

effekten gäller inom parentes. Om effekter bara finns för det ena könet rapporteras 

det som ”bara effekt för”. Om effekter bara uppnåtts efter att en variabel skapats i efterhand 

rapporteras det som ”ingen effekt”. 

För den typ av psykologiska utfall som har studeras i de identifierade experimenten har 

den enskilda forskargruppen oftast konstruerat instrumenten själva. Det innebär att man 

inte helt kan utesluta att instrument som antas mäta samma sak egentligen mäter olika 

underliggande fenomen och att den samlade bedömningen av studierna därigenom blir 

missvisande. Risken för detta minskar ju fler studier som har studerat samma utfall. I föreliggande 

arbete har den samlade analysen och syntesen av experimentella studier därför 

begränsats till utfall som förekommer i minst tre försök. 

Till tabellen som beskriver de fyra prospektiva longitudinella studierna hämtades uppgifter 

om antal deltagare och bortfall, bortfallets fördelning, typ av urval, ålder, och andel 

flickor/kvinnor, variabel för tv- eller datorspelande, undersökta utfall och uppföljningstid, 

resultat samt kontrollvariabler. Ett utfall är studerat i två av de fyra studierna och behandlas 

i resultatdelen.

Resultat 

Totalt identifierades 30 studier, varav 26 experiment och 4 prospektiva longitudinella studier. 

Sex utfall var studerade i minst tre experiment: spatiala förmågor, reaktionstid, 

aggressiv lek, aggressiva tankar/tolkningar, aggressiva känslor, och aggressivt beteende 

utöver lek. Ett utfall – övervikt – var studerat i två prospektiva longitudinella studier. 

Resultaten i studier av dessa sju utfall sammanfattas i tabell 1. Underlagen är tillgängliga i 

bilagans tabeller I-VII. De övriga experimentella studier som inte berörts i någon av dessa 

tabeller är samlade i bilagans tabell VIII. I det följande beskrivs resultaten för de olika 

utfallen separat. 

Tabell 1. Effekter av tv- eller datorspelande på utfall som studerats i minst tre experiment eller två prospektiva 

longitudinella studier. 

Antal studier med påvisat förväntat utfall/totalt antal studier, efter utformning 

Kontrollerade Kontrollerade Bilage- 

RCT: för- försök: för- RCT: för- försök: Prospektiva tabell 

och efter- och efter mätningar förmätningar longitudinella med 

Förväntat utfall mätningar mätningar saknas saknas studier studierna 

Bättre spatiala förmågor 4/4 1/1 I 

Bättre reaktionstid 2/2 1/1 II 

Mer aggressiv lek 0/1 2/2 1/1 III 

Mer aggressiva känslor 0/1 0/2 1/1 IV 

Mer aggressiva tankar 0/2 1/1 1/2 V 

Mer aggressivt beteende 0/1 0/1 1/3 1/1 VI 

Ökad förekomst av övervikt 0/2 VII 

Spatiala förmågor och reaktionstid 


Positiva effekter av tv- och datorspelandet på spatiala förmågor, det vill säga rumsuppfattning 

samt förmåga att tankemässigt hantera former och mönster, påvisades i fem av fem 

studier, se tabell 1 och bilagans tabell I. Fyra av studierna var randomiserade kontrollerade 

med förmätningar. En av studierna var kontrollerad med förmätning. 

Experimentgrupperna har spelat datorspel som krävde spatiala förmågor i totalt mellan 

en timme och drygt fem timmar utspritt under några veckor. Kontrollgrupperna har antingen 

spelat datorspel som inte krävde spatiala förmågor eller inget spel alls. I studien med de 

yngsta försökspersonerna var barnen i genomsnitt 5 år gamla, i studien med de äldsta i


genomsnitt 22 år gamla. Alla studier redovisar positiva effekter på de spatiala förmågorna. 

Utfallet har studerats direkt efteråt eller en till tre dagar efter insatsen med hjälp av standardiserade 

test. I tre av studierna har man specifikt undersökt utfallet på den spatiala förmågan 

till mental rotation, genom uppgifter liknande den i figur 2. 

A B C D E 

Figur 2. Skissat exempel på hur mental rotation kan testas. Försökspersonens uppgift skulle i det här fallet vara att 

svara på vilka av figurerna B-E som är en roterad version av A (rätt svar B och D). 

Positiva effekter av datorspelandet på reaktionstid påvisades i tre av tre studier, se tabell 1 

och bilagans tabell II. Två av studierna var randomiserade kontrollerade med förmätningar. 

En av studierna var kontrollerad med förmätning. Experimentgrupperna spelade datorspel 

i totalt 14, 25 respektive 33 timmar under några månader och utfallet undersöktes direkt 

efter insatsen. I alla studier var försökspersonerna äldre. 

Aggressiv lek 

Förekomst av aggressivitet i barns lek efter tv- och datorspelande har analyserats i fyra studier, 

se tabell 1 och bilagans tabell III. I tre av studierna påvisas ökad aggressivitet. Några 

förmätningar har inte genomförts i dessa tre studier. Två av dem var dock randomiserade. 

I dessa två studier har forskarna studerat barnens val av leksak i ett rum där de haft tillgång 

till olika leksaker. Barnen har först spelat datorspel i fem till tio minuter och därefter har 

man observerat dem. 

I den ena studien spelade barnen, som var cirka nio till tio år gamla, antingen ett aggressivt 

datorspel, ett icke aggressivt datorspel eller ett icke aggressivt brädspel (5). För flickor 

ledde det aggressiva datorspelet till mer lek med en krigardocka. 

I den andra studien var barnen fem till sju år gamla (6). Där lekte barnen som hade 

spelat karatespelet ”Karateka” mer med en karatedocka. Barnen som hade spelat djungelspelet 

”Jungle Hunt” i samma studie lekte mer med lianer.

Aggressiva känslor, tankar respektive beteenden 

Utöver aggressivitet i lek har tre olika typer av aggressivitetsutfall studerats: aggressiva 

känslor, aggressiva tankar och aggressiva beteenden. I studierna har vanligen experimentgruppen 

spelar ett våldsamt datorspel på ett laboratorium under 10-45 minuter och därefter 

har deltagarna fått svara på frågor i standardiserade enkäter alternativt placerats i en 

situation där forskarna kunnat studera deras beteende gentemot en annan person. I en vanligt 

förekommande situation har försökspersonerna fått straffa den andre, till exempel 

genom att spela upp höga oljud i dennes hörlurar. 

Gemensamt för dessa studier är att förväntade effekter endast påvisats i studier där förmätningar 

saknas, se tabell 1 samt bilagans tabeller IV-VI. För aggressiva tankar har en 

motsatt effekt påvisats, det vill säga minskad förekomst av aggressiva tankar i den grupp 

som spelat datorspel, se bilagans tabell V. 

Övervikt 


Två prospektiva longitudinella studier av effekter på övervikt identifierades, se tabell 1 

och bilagans tabell VII. I den ena studien påvisades ökad förekomst av övervikt bland 

datorspelade flickor efter ett år. Denna effekt hade dock försvunnit efter två år och på 

pojkar påvisades ingen effekt vare sig efter ett eller två år. I den andra studien sågs inga 

effekter av datorspelande.


Diskussion 

Genomgången ger starkt stöd för att datorspelande ger positiva effekter på spatiala förmågor 

och på reaktionstid. Bedömningen följer den praxis för systematiska litteraturgenomgångar 

som innebär att två studier som helt uppfyller kvalitetskriterierna ger starkt stöd för ett 

påstående (7). Effekterna på reaktionstid har endast studerats med äldre försökspersoner. 

Studierna av spatiala förmågor har dock inkluderat så väl förskolebarn, 8-11-åriga barn 

som unga vuxna. 

De spatiala förmågorna är viktiga vid problemlösning i allmänhet (8) och särskilt 

i vissa tekniska samt konstnärliga sammanhang. De betraktas traditionellt som en av de 

viktigaste delarna i vår intelligens. De mest spridda intelligenstesten undersöker spatiala, 

verbala och matematiska förmågor (9). Under de senaste decennierna har den genomsnittliga 

intelligensen mätt med intelligenstest höjts. Några forskare sätter denna utveckling i 

samband med barns ökade tv- och datorspelande (10). 

Effekter på barns val av aggressiva leksaker har påvisats i två studier som delvis uppfyller 

kvalitetskriterierna och enligt praxis för systematiska litteraturgenomgångar ger 

detta begränsat stöd för ett påstående (7). Vad gäller den övriga aggressiviteten så visar 

ingen av studierna med förmätningar på effekt och i de studier som uppfyller kriteriet om 

randomisering har effekter bara påvisats i enstaka studier. Motsatsen, mindre aggressiva 

tankar, har också påvisats. 

Detta innebär sammantaget begränsat stöd för att tv- och datorspelande leder till att 

barnen efteråt väljer mer aggressiva leksaker – men inte något stöd för samband mellan 

datorspelande och aggressiva känslor, tankar eller beteenden trots att dessa utfall är 

väl studerade. Att valet av leksaker påverkas pekar på att spelens innehåll inte passerar 

obemärkt för barnen, men huruvida valet av leksaker i studierna främst skall tolkas som ett 

uttryck för aggressivitet kan i ljuset av de andra studierna kanske diskuteras. 

De två longitudinella studier som har presenterats om datorspelandets effekter på övervikt 

ger inte stöd för ett sådant samband, trots att det går att visa att tv-tittande ger dessa 

effekter (11). En förklaring kan vara att tv-tittandet i tid har varit betydligt med omfattande 

än datorspelandet. I en undersökning spelade svenska barn tv- eller datorspel i genomsnitt 

omkring 40 minuter per dag medan de ägnade omkring 2 timmar och 40 minuter åt 

tv/video, 1997 (12).

Jämförelse med andra sammanställningar 


Subrahmanyam med kollegor har gjort en sammanställning över studier av datorspelandets 

effekter på barns eller ungas utveckling (13). De inkluderar studier med varierande 

kvalitet och finner positiva effekter på spatiala förmågor men inte några säkerställda 

effekter på aggressivitet. Fynden är således liknande som de som framkommer i denna 

sammanställning. 

Fem översikter analyserar datorspelandet effekt på aggressivitet (14-18). Slutsatserna i 

de fem översikterna är olika. I tre av översikterna drar man slutsatsen att datorspel leder till 

aggressivitet (14-16). I dessa tre översikter skiljer dock författarna inte mellan studier med 

olika utformning eller mellan olika utfall. Istället behandlas allt samlat vilket innebär att 

studier med låg kvalitet får större betydelse för slutsatsen än vad som är berättigat. I de 

återstående två översikterna anger författarna att forskningen ger stöd för att leken hos 

små barn påverkas men inte för några effekter på aggressivitet för övrigt (17, 18). I dessa 

två översikter skiljer forskarna mellan studier med hög och låg kvalitet. De behandlar 

också olika utfall var för sig och finner effekter på barns lek men inte på andra utfall. 

Fynden är således liknande som de som framkommer i denna sammanställning. 

I en aktuell översikt har författarna analyserat sambandet mellan datorspelande och 

övervikt (19). Den sammanlagda effekten var inte statistiskt signifikant vilket stämmer 

med slutsatsen i denna sammanställning.


Medverkande 

Anton Lager, Statens folkhälsoinstitut, har gjort litteratursökningarna samt haft huvudansvar 

för utformning av texten. Sven Bremberg, Statens folkhälsoinstitut, har varit ansvarig 

för studien samt medverkat i utformning av texten. Mia Danielson, Statens folkhälsoinstitut, 

och Ann-Margret Rydell, Institutionen för psykologi, Uppsala universitet, har granskat 

texten samt givit värdefulla synpunkter.

Referenser 


1. Nordström Å, red. Upp till 18: fakta om barn och ungdom. Stockholm; Örebro: 

Barnombudsmannen; Statistiska centralbyrån; 2001. 

2. Nordström Å, red. Upp till 18: fakta om barn och ungdom. Stockholm; Örebro: 

Barnombudsmannen; Statistiska centralbyrån; 2004. 

3. Rothman KJ, Greenland S. Modern epidemiology. 2:a uppl. Philadelphia: Lippincott- 

Raven; 1998. 

4. Källestål C, Hedin A. Kunskapsbaserat folkhälsoarbete del 2. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 

2004. 

5. Cooper J, Mackie D. Video games and aggression in children. Journal of Applied 

Social Psychology 1986;16(8):726-744. 

6. Schutte NS, Malouff JM, Post-Gorden JC, Rodasta AL. Effects of playing videogames 

on children’s aggressive and other behaviors. Journal of Applied Social Psychology 

1988;18(5):454-460. 

7. Britton M. Evidenbaserad medicin. Så graderas en studies vetenskapliga bevisvärde 

och slutsatsernas styrka. Läkartidningen 2000;97:4414-5. 

8. De Lisi R, McGillicuddy-De Lisi A. Sex differences in mathematical abilities and 

achievement. I: McGillicuddy-De Lisi A, De Lisi R, red. Biology, society, and behavior: 

the development of sex differences in cognition. Westport, Conn. ; London: Ablex Pub; 

2001. 

9. Cianciolo AT, Sternberg RJ. Intelligence : a brief history. 1:a uppl. Oxford, UK ; 

Malden, MA: Blackwell Pub.; 2004. 

10. Greenfield PM. The cultural evolution of IQ. I: Neisser U, red. The rising curve: longterm 

gains in IQ and related measures. Washington, DC: American Psychological 

Association; 1998. 

11. Rydell A-M, Bremberg S. TV-konsumtion och barns hälsa och anpassning: en systematisk 

kunskapsöversikt. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2004. 

12. Johnsson-Smaragdi U, d’Haenens L, Krotz F, Hasebrink U. Patterns of Old and New 

Media Use among Young People in Flanders, Germany and Sweden. European Journal 

of Communication 1998;13(4):479 - 501. 

13. Subrahmanyam K, Greenfield P, Kraut R, Gross E. The impact of computer use on 

children’s and adolescents’ development. Journal of Applied Developmental Psychology 

2001;22(1):7-30. 

14. Anderson CA. An update on the effects of playing violent video games. J Adolesc 

2004;27(1):113-22. 

15. Sherry JL. The effects of violent video games on aggression: A meta-analysis. Human 

Communication Research 2001;27(3):409-431. 

16. Dill KE, Dill JC. Video game violence: A review of the empirical literature. Aggression 

& Violent Behavior 1998;3(4):407-428.


17. Bensley L, Van Eenwyk J. Video games and real-life aggression: review of the literature. 

J Adolesc Health 2001;29(4):244-57. 

18. Griffiths M. Violent video games and aggression: A review of the literature. 

Aggression & Violent Behavior 1999;4(2):203-212. 

19. Marshall SJ, Biddle SJ, Gorely T, Cameron N, Murdey I. Relationships between media 

use, body fatness and physical activity in children and youth: a meta-analysis. 

Int J Obes Relat Metab Disord 2004;28(10):1238-46. 

20. De Lisi R, Wolford JL. Improving children’s mental rotation accuracy with computer 

game playing. J Genet Psychol 2002;163(3):272-82. 

21. Subrahmanyam K, Greenfield PM. Effect of video game practice on spatial skills in 

girls and boys. Journal of Applied Developmental Psychology 1994;15(1):13-32. 

22. Perzov A, Kozminsky E. The Effect of Computer Games Practice on the Development 

of Visual Perception Skills in Kindergarten Children. Computers in the Schools 

1989;6(3-4):113-22. 

23. Dorval M, Pepin M. Effect of playing a video game on a measure of spatial visualization. 

Perceptual & Motor Skills 1986;62(1):159-162. 

24. De Lisi R, Cammarano DM. Computer experience and gender differences in undergraduate 

mental rotation performance. Computers in Human Behavior 1996;12(3): 

351-361. 

25. Goldstein JH, Cajko L, Oosterbroek M, Michielsen M, van Houten O, Salverda F. 

Video games and the elderly. Social Behavior & Personality 1997;25(4):345-352. 

26. Dustman RE, Emmerson RY, Steinhaus LA, Shearer DE, Dustman TJ. The effects of 

videogame playing on neuropsychological performance of elderly individuals. 

J Gerontol 1992;47(3):P168-71. 

27. Clark JE, Lanphear AK, Riddick CC. The effects of videogame playing on the response 

selection processing of elderly adults. J Gerontol 1987;42(1):82-5. 

28. Silvern SB, Williamson PA. The effects of video game play on young children’s 

aggression, fantasy, and prosocial behavior. Journal of Applied Developmental 

Psychology 1987;8(4):453-462. 

29. Irwin AR, Gross AM. Cognitive tempo, violent video games, and aggressive behavior 

in young boys. Journal of Family Violence 1995;10(3):337-350. 

30. Calvert SL, Tan S-L. Impact of virtual reality on young adults’ physiological arousal 

and aggressive thoughts: Interaction versus observation. Journal of Applied 

Developmental Psychology 1994;15(1):125-139. 

31. Anderson CA, Dill KE. Video games and aggressive thoughts, feelings, and behavior 

in the laboratory and in life. Journal of Personality & Social Psychology 2000;78(4): 

772-790. 

32. Scott D. The effect of video games on feelings of aggression. Journal of Psychology 

1995;129(2):121-132. 

33. Anderson CA, Ford CM. Affect of the game player: Short-term effects of highly and 

mildly aggressive video games. Personality & Social Psychology Bulletin 1986;12(4): 

390-402.


34. Graybill D, Kirsch JR, Esselman ED. Effects of playing violent versus nonviolent 

video games on the aggressive ideation of aggressive and nonaggressive children. 

Child Study Journal 1985;15(3):199-205. 

35. Kirsh SJ. Seeing the world through Mortal Kombat-colored glasses: Violent video 

games and the development of a short-term hostile attribution bias. Childhood 

1998;5(2):177-184. 

36. Uhlmann E, Swanson J. Exposure to violent video games increases automatic 

aggressiveness. J Adolesc 2004;27(1):41-52. 

37. Graybill D, Strawniak M, Hunter T, O’Leary M. Effects of playing versus observing 

violent versus nonviolent video games on children’s aggression. Psychology – a 

Quarterly Journal of Human Behavior 1987;24(3):1-8. 

38. Winkel M, Novak DM, Hopson H. Personality factors, subject gender, and the effects 

of aggressive video games on aggression in adolescents. Journal of Research in 

Personality 1987;21(2):211-223. 

39. Bartholow BD, Anderson CA. Effects of violent video games on aggressive behavior: 

Potential sex differences. Journal of Experimental Social Psychology 2002;38(3): 

283-290. 

40. Ballard ME, Lineberger R. Video game violence and confederate gender: Effects on 

reward and punishment given by college males. Sex Roles 1999;41(7-8):541-558. 

41. Gordon-Larsen P, Adair LS, Popkin BM. Ethnic differences in physical activity and 

inactivity patterns and overweight status. Obes Res 2002;10(3):141-9. 

42. O’Loughlin J, Gray-Donald K, Paradis G, Meshefedjian G. One- and two-year 

predictors of excess weight gain among elementary schoolchildren in multiethnic, 

low-income, inner-city neighborhoods. Am J Epidemiol 2000;152(8):739-46. 

43. Perez CE. Children who become active. Health Rep 2003;14 Suppl:17-28. 

44. Robinson TN, Chen HL, Killen JD. Television and music video exposure and risk of 

adolescent alcohol use. Pediatrics 1998;102(5):E54. 

45. Deselms JL, Altman JD. Immediate and Prolonged Effects of Videogame Violence. 

Journal of Applied Social Psychology 2003;33(8):1553-1563. 

46. Chambers JH, Ascione FR. The effects of prosocial and aggressive videogames on 

children’s donating and helping. J Genet Psychol 1987;148(4):499-505.


Bilaga 

Tabell I. Experiment där forskare undersökt effekter av tv- eller datorspelande på spatiala förmågor eller den mer specifika förmågan till mental rotation (fet stil i tabellen). 

Resultat 

Betingelserna och datorspelens titel Undersökta utfall 

och uppföljningstid 

Antal betingelser, speltid 

och miljö 

Typ av urval, ålder 

och andel 

flickor/kvinnor 

Studietyp, antal 

FP och bortfall 

Försteförfattare, 

årtal, referens och 

land 

Effekt 

Mental rotation, 

1–3 dagar efter det 

sista speltillfället 

1. Spel som krävde mental rotation: 

”Tetris” 2. Spel som inte krävde 

mental rotation: ”Carmen Sandiego” 

Två betingelser, totalt 

330 min (11 gånger 

under en månad), 

i skolan 

Alla i årskurs tre i en 

offentlig skola, 

8-9 år, 49% flickor 

RCT, för- och 

eftermätning, 

47 FP, inget 

bortfall 



61 FP, 8 % i 

bortfall 

De Lisi, 2002 (20), 

USA 

Effekt 

Spatiala förmågor, 

direkt efter 

1. Spel som krävde spatiala förmågor: 

”Marble Madness” 2. Spel som inte 

krävde spatiala förmågor: ”Conjecture” 


135 min (3x45 min med 

1 dag till 1 vecka 

emellan), laboratorium 

Bekvämlighetsurval 

från privatskola, 

10,5-11,5 år, 

54% flickor 

Subrahmanyam, 

1994, (21), USA 

Effekt (1 vs 3, 1 vs 

4, 2 vs 3, & 2 vs 4) 

Ingen effekt 

Spatiala förmågor, 

direkt efter 

Planeringsförmåga, 

direkt efter 

1. Spel som krävde spatial förmåga: 

”Pac Man” 2. Spel som krävde spatial 

förmåga: ”Dodge ’em” 3. Spel som 

inte krävde spatial förmåga: ”Horse race”. 

4. Inget spel 

Fyra betingelser, totalt 

110 min (10 min/dag 

i 11 dagar), på förskolan 


från fyra förskoleklasser,medelålder 

5 år, andel 

flickor oklar 



68 FP, inget 

bortfall 

Perzov, 1989, (22), 

Israel 

Effekt 


direkt efter 

1. Spel som krävde spatiala förmågor: 

”Zaxxon” 2. Inget spel 

Två betingelser, total 

speltid oklar (8 tillfällen 

à 5 ”spel”, 1-2 gånger 

i veckan i 4-6 veckor), 

laboratorium 


från högskola, 

medelålder 22 år, 

47% kvinnor 



70 FP, inget 

bortfall 

Dorval, 1986, (23), 

Canada 

Effekt 


direkt efter 

1. Spel som krävde mental rotation: 

”Blockout” 2. Spel som inte krävde 

mental rotation: ”Solitaire” 


60 min (2x30 min med 

en vecka emellan), 

laboratorium 


från högskola, 

18-42 år, medelålder 

21 år, 75% kvinnor 

Kontrollerat 

experiment, föroch 


110 FP, inget 

bortfall 

De Lisi, 1996, (24), 

USA

Tabell II. Experiment där forskare undersökt effekter av tv- eller datorspelande på reaktionstid (fet stil i tabellen). 

Resultat 

Undersökta utfall 


Betingelserna och 

datorspelens titel 

Antal betingelser, 

speltid och miljö 


och andel kvinnor 

Studietyp, antal FP 

och bortfall 


årtal, referens 

och land 

Effekt 

Ingen effekt 

Reaktionstid, direkt efter 

Kognitiv förmåga, 

direkt efter 

Känslomässigt 

välbefinnande, direkt efter 

1. Spel: ”Super Tetris” 

2. inget spel 

Två betingelser, 

totalt 25 timmar 

(5 h / vecka i 

5 veckor), i hemmet 


av friska i 

bostadshus för 

äldre, 69-90 år, 

91% kvinnor 

RCT, för- och eftermätning, 

22 FP, 

inget bortfall 

Goldstein, 1997, 

(25), Nederländerna 

Effekt 

Effekt (1 vs 2 & 1 vs 3) 

Ingen effekt 

Reaktionstid, direkt efter 

Kognitiva förmågor, 

direkt efter 

Visuell känslighet, 

direkt efter 

Känslor, direkt efter 

1. Spel: FP valde mellan 

12 tillgängliga spel 

2. Videofilm 

3. Ingetdera 

Tre betingelser, 

totalt ca 33 timmar 

(3h/vecka i 

ca 11 veckor), 

på laboratorium 


av friska äldre på 

en ort, 60-79 år, 

62% kvinnor 


60 FP, 


Dustman, 1992, 

(26), USA 

Ingen effekt 

Ingen effekt 

Reaktionstid, direkt efter Effekt 

1. Två spel: ”Pac Man” och 

”Donkey Kong” 

2. Inget spel 


från ett äldrecenter, 

57-83 år, 57% kvinnor 

Kontrollerat 

experiment, föroch 


14 FP, inget bortfall 

Clark, 1987, 

(27), USA 



totalt minst 14 

timmar (minst 2 h/ 

veckan x 7 veckor), 

på äldrecentret


Tabell III. Experiment där forskare undersökt effekter av tv- eller datorspelande på någon aspekt av aggressivitet i lek (fet stil i tabellen). 

Resultat 






speltid 

och miljö 

Typ av urval, 

ålder och 

andel flickor 






Ingen effekt 

Ingen effekt 

Ingen effekt 

Aggressiv lek 

Fantasi 

Prosocialt beteende 

1. Aggressivt spel: ”Space Invaders”, 

FP delades in i par där den ena spelade 

och den andra observerade 

2. Aggressiv teknad film: ”Road 

Runner” 


6 min, 

i laboratorium 

Bekvämlighets 

urval från en 

skola, 4-6 år, 

50% flickor 

Kontrollerat 

experiment, förocheftermätning, 

28 FP, 


Silvern, 1987, 

(28), USA 

Effekt 

Effekt 

Val av aggressiv leksak 

Val av icke aggressiv 

leksak 

1. Aggressivt spel: ”Karateka” 

2. Icke våldsamt spel: ”Jungle hunt” 


5 min spel & 

5 observation, 

i förskola 


urval från en 

förskola, 5-7 år, 

52% flickor 

RCT, bara eftermätning, 

31FP, 


Schutte, 1988, 

(6), USA 

Bara effekt för flickor (1 vs 2+3 samlat) 

Val av aggressiv leksak, 

direkt efter 

Val av ”aktiv ” leksak 

Val av ”skicklighetsleksak” 

Val av ”tyst” leksak 

Aggressivt beteende 

Belöningsbeteende 

FP delades in i par där den ena 

spelade och den andra observerade: 

1. Aggressivt spel: ”Missile 

Command” 

2. Ickeaggressivt spel: ”Pac-Man” 

3. icke-aggressivt brädspel 


8 minuter 

+ 2 minuter 

introduktion 

vid behov, 



från skolor, 

årskurs 4 och 

5 (ca 9-10 år), 

48% flickor 


84 FP, 


Cooper, 1986, 

(5), USA 

Ingen effekt 

Effekt för flickor (1 och 2 samlat vs 3) 

och pojkar (1 vs 2 och 3 samlat) 

Bara effekt för flickor (1 vs 2 och 1 vs 3) 

Ingen effekt 

Ingen effekt 

Effekt på 4 av 6 delmått 

Fysisk och verbal 

aggressivitet i lek 

Val av aggressiv leksak 

1. Aggressivt spel: ”Double Dragon” 

2. icke aggressivt spel: ”Excitebike” 

Efteråt deltog FP:a i tävling avsedd 

att frustrera 


20 minuter, 



urval från två 

skolor, 7-8 år, 

0% flickor 

Kontrollerat 

experiment, 

bara eftermätning, 

60 FP, 

10 FP föll bort 

innan 

Irwin, 1995, 

(29), USA 

Ingen effekt

Tabell IV. Experiment där forskare undersökt effekter av tv- eller datorspelande på aggressiva känslor (fet stil i tabellen). 

Resultat 








och andel kvinnor 



Försteförfattare, årtal, 

referens och land 

Ingen effekt 

Aggressiva känslor, 

direkt efter 

Illamående, direkt efter 

Antal aggressiva ord, 

direkt efteråt 

1. Aggressivt virtual 

realityspel: ”Dactyl 

Nightmare” 

2. observation av FP 

som spelade 

3. Inget spel men 

samma rörelser 


4 min, på marknad 


från privat högskola, 

medelålder 20,5 år, 

50% kvinnor 


36 FP, 


Calvert, 1994, (30), 

USA 


Effekt (1 vs 2 och 1 vs 3) 

Ingen effekt 

Aggressiva känslor, direkt 

efter de första 15 min 

Aggressiva tankar, 

direkt efter de andra 15 min 

Aggressivt beteende, 

direkt efter de sista 15 min 

1. Aggressivt spel: 

”Wolfenstein 3D” 

2. Icke aggressivt 

spel: ”Myst” 


totalt 45 min (15 + 

15 min + 15 min 

en vecka senare), 



från högskola, ålder 

oklar, 50% kvinnor 

Kontrollerat experiment, 

för- och eftermätning, 

210 FP, 

5% i bortfall 

Anderson, 2000, (31), 

USA 

Ingen effekt 

Ingen effekt 

Ingen effekt 


direkt efter 

Scott, 1995, (32), 

Skottland 


1. Mycket aggressivt 

spel: ”Fatal Fury” 


”Overkill” 

3. icke aggressivt 

datorspel: ”Tetrisc” 


10 minuter, 

laboratorium 





för- och eftermätning, 

117 FP, 

3 % i bortfall 

Effekt (1 och 2 samlat 

vs 3) 


Ingen effekt 


direkt efter 

Ångestkänslor, direkt efter 

Depressiva känslor, 

direkt efter 

1. Mycket aggressivt 

spel: ”Zaxxon” 


”Centipide” 

3. Inget spel 


20 minuter, 

laboratorium 



oklar, oklar andel 

kvinnor 


60 FP, 


Anderson, 1986, (33), 

USA


Tabell V. Experiment där forskare undersökt effekter av tv- eller datorspelande på aggressiva tankar, tolkningar eller självbild (fet stil i tabellen). 

Resultat 

Undersökta utfall och 

uppföljningstid 

Betingelserna och datorspelens 

titel 



Typ av urval, ålder och 

andel flickor/kvinnor 





Ingen effekt 


direkt efter de första 

15 min 

Aggressiva tankar, 

direkt efter de andra 

15 min 


direkt efter de sista 

15 min 

1. Aggressivt spel: ”Wolfenstein 

3D” 2. Icke aggressivt spel: 

”Myst” 


totalt 45 min 

(15 + 15 min 

+ 15 min en 

vecka senare), 





Kontrollerat 

experiment, för- och 

eftermätning, 210 FP, 

5% i 

bortfall 

Anderson, 2000, 

(31), USA 

Ingen effekt 

Ingen effekt 

Motsatt effekt på 

1 av 6 delmått 

Aggressiva tolkningar, 

direkt efter 

1. Aggressivt spel: ”Activision 

boxing” 2. Icke aggressivt spel: 

”Atari basketball” 


8 min, 



från skola med universitetskoppling, 

åk 2, 

4 och 6 (ca 7, 9 och 

11 år), oklar andel 

flickor 

Kontrollerat 

experiment, för- och 

eftermätning, 116 FP, 


Graybill, 1985, 

(34), USA 

Effekt på 3 av 6 

delmått 


direkt efter 

1. Aggressivt spel: ”Mortal 

Kombat II” 2. Icke aggressivt 

spel: ”NBA JAM:TE” 


13 min + två 

minuter intro, 



från ort om 150 000, 



52 FP, inget 

bortfall 

Kirsh, 1998, 

(35), USA 

Effekt 

Aggressiv självbild, 

direkt efter 

1. Aggressivt spel: ”Doom” 

2. Icke aggressivt spel: 

”Mahjongg” 


10 min, 


Bekvämlighetsurval av 

psykologistuderande, 

18 år ”eller lite äldre”, 

55% kvinnor 



121 FP, bortfallets 

storlek okl oklar 

Uhlmann, 2004, 

(36), USA 

Ingen effekt 


direkt efter 

Hjälpsamhet, direkt 

efter 


direkt efter 

FP:na delades in i par där en 

spelade en observerade 

1. Två aggressiva spel av: 

”Berzerk”, ”Gangster Alley” eller 

”Boxing” 2. två icke aggressiva 

spel av: ”Fast Food”, ”Basketball” 

eller ”Frog and Flies” 


14 min + 4 min 

introduktion 

& övning, 



från skola, från åk 2 

till 6 (ca 7-11 år), oklar 

andel flickor 



146 FP, inget 

bortfall 


(37), USA 

Ingen effekt 

Ingen effekt

Tabell VI. Experiment där forskare undersökt effekter av tv- eller datorspelande på aggressivt beteende (fet stil i tabellen). 

Resultat 













Ingen effekt 

Ingen effekt 

Hjärtfrekvens, direkt efter 


direkt efter 

1. Mycket aggressivt spel 

2. aggressivt spel 3. icke 

aggressivt spel 4. inget spel 

Fyra betingelser, 

speltid oklar, 



från en skola, åk 8 

(ca 13 år), 50% flickor 


efter mätning, 56 

FP, inget bortfall 

Winkel, 1987, 

(38), USA 

Ingen effekt 

Aggressiva känslor, direkt 

efter de första 15 min 

Aggressiva tankar, direkt 

efter de andra 15 min 


direkt efter de sista 15 min 


”Wolfenstein 3D” 

2. Icke aggressivt spel: ”Myst” 


totalt 45 min 

(15 + 15 min 

+ 15 min en vecka 

senare), i laboratorium 




Kontrollerat 

experiment, förocheftermätning, 

210 FP, 

5% i bortfall 

Anderson, 2000, 

(31), USA 

Ingen effekt 

Ingen effekt 

Bara effekt på män 


direkt efter 


Kombat” 2. Icke aggressivt 

spel: ”PGA Tournament Golf” 


10 min, i laboratorium 


från universitet, 

18-23 år, 49 % kvinnor 


43 FP, 


Bartholow, 2002, 

(39), USA 


Ingen effekt 


direkt efter 

Hjälpsamhet, direkt efter 


direkt efter 

FP:na delades in i par där en 

spelade en observerade 1. Två 

aggressiva spel av: ”Berzerk”, 

”Gangster Alley” eller ”Boxing” 

2. två icke aggressiva spel av: 

”Fast Food”, ”Basketball” eller 

”Frog and Flies” 


14 min + 4 min 

introduktion och 

övning, i laboratorium 


från skola, åk 2-6 

(ca 7-11 år), oklar 

andel flickor 


146 FP, 



(37), USA 

Ingen effekt 

Ingen effekt 

Tabellen fortsätter på sid. 26


Tabell VI. forts. 

Resultat 













Bara effekt för flickor 

(1 vs 2+3 samlat) 

Ingen effekt 

Val av aggressiv leksak, 

direkt efter 

Val av ”aktiv ” leksak, 

direkt efter 

Val av ”skicklighetsleksak”, 

direkt efter 

FP delades in i par där den 

ena spelade och den andra 

observerade: 1. Aggressivt spel: 

”Missile Command” 

2. Ickeaggressivt spel: 

”Pac-Man” 3. icke-aggressivt 

brädspel 


8 minuter 

+ 2 minuter 

introduktion 

vid behov, 


Bekvämlig-hetsurval 

från skolor, årskurs 4 

och 5 (ca 9-10 år), 

48% flickor 


84 FP, 


Cooper, 1986, 

(5), USA 

Effekt för flickor och 

pojkar separat (1 vs 2+3 

samlat), inte tillsammans 

Bara effekt för flickor 

(1 vs 2, & 2 vs 3) 

Ingen effekt 

Ingen effekt 

Val av ”tyst” leksak, 

direkt efter 


direkt efter 

Belöningsbeteende, 

direkt efter 

Effekt (1 vs 4, 2 vs 4, 

& 3 vs 4) 

Effekt (1 vs 4) 

Belöningsbeteende, 

direkt efter 


direkt efter 

1. Mycket aggressivt spel: 

”Mortal Kombat II” 

2. Aggressivt spel med blod: 

”Mortal Kombat” 3. Aggressivt 

spel utan blod: ”Mortal Kombat” 

4. Icke aggressivt spel: ”NBA 

Jam” 

Fyra betingelser, 

speltid oklar, i 

laboratorium 


från högskola, medelålder 

21 år, 0% kvinnor 

Kontrollerat 

experiment, bara 

eftermätning, 119 

FP, inget bortfall 

Ballard, 1999, (40), 

USA

Tabell VII. Prospektiva longitudinella studier om tv- eller datorspelande som riskfaktor för olika hälsoproblem. Övervikt är studerat i två studier (fet stil i tabellen). 

Resultat Kontrollvariabler 



Variabel för 

TV- eller 

datorspelande 


vid T1, och andel 


vid T2 och T3 

Bortfallets 

fördelning 

Antal deltagare 





Kontrollerat för ålder, 

total hushållsinkomst, 

föräldrars utbildningsnivå, 

bostadsort, rökning, 

civilstånd men ej för 

BMI vid T1 

Inga effekter för 

pojkar eller flickor 

totalt. 

Inga effekter över 

kön för vita, svarta, 

eller latinamerikaner 

(minskad risk 

för asiatiska pojkar, 

ökad risk för asiatiska 

flickor) 

Övervikt: BMI ≥ 

95:e percentilen, 

ett år senare 

Datorspelande 

≥ 4 h / 

vecka 

Nationellt representativt 

urval, 11-19 år, 

51% flickor 

Hur bortfallet var 

fördelat är oklart 

Vid T1 var antalet deltagare 

20 747. Analysen baseras 

på de 14 438 som 

skulle gått i high school 

ett år senare (T2). 

Förutom bortfall pga 

avhopp från high school 

uteslöts rörelsehindrade, 

personer över 19 år och 

infödda amerikaner. 

Totalt kvarstod 12 759 

Gordon-Larsen, 

2002, (41), USA 

Redovisas stratifierat för 

kön och etnicitet 

Kontrollerat för BMI 

vid T1, ”sociodemografi”, 

fysisk aktivitet, TV-tittande, 

diet, och skola. 

O’loughlin, 

2000, (42), 

Canada 


Ingen effekt vid T3. 

Ingen effekt för 

hela populationen 

vid T2. Effekt för 

flickor vid T2 men 

inte för pojkar 

Övervikt: ”Kraftig” 

ökning av BMI 

(≥ 90:e percentilen 

i ökning för samma 

kön och ålder) 

(dikotom), ett (T2) 

respektive två (T3) 

år senare 

Datorspelande 

varje dag 

Alla i åk 4 och 5 

i 16 skolor i multietniskalåginkomstbostadsområden, 


vid T2 och 50% 

flickor vid T3 

Deltagare i bortfallet 

var äldre, från 

större hushåll, mer 

sällan från familjer 

med europeiskt 

ursprung, och mer 

sällan anställda 

föräldrar 

Vid T1 var antalet deltagare 

4 016, ett år senare 

(T2) 2 318 och efter ytterligare 

ett år (T3) 633. 

Vid T3 borde det ha 

funnits 1051 deltagare 

Redovisas stratifierat 

för kön 

Tabellen fortsätter på sid. 28


Tabell VII. forts. 

Resultat Kontrollvariabler 



Variabel för 

TV- eller 

datorspelande 


vid T1, och andel 


vid T2 och T3 

Bortfallets 

fördelning 

Antal deltagare 





Ingen effekt Kontroll för fysisk aktivitet 

vid T1 genom stratifieringen. 

Kontroll för BMI, kön, 

ålder, hushållsinkomst, 

hälsotillstånd, rörelsehinder, 

astma, självförtroende, 

deltagande i organiserad 

& oorganiserad 

idrott, läkarkonsultationer, 

föräldrars utbildning, 

föräldars rörelsehinder, 

rökning, närhet till grönområden, 

säkerhet i 

bostadsområdet 

Inititering av fysiskt 

aktiv livsstil mellan 

T1 och T2 (två år 

senare) och kvarhållande 

av denna 

till T3 (ytterligare 

två år senare) 

Datorspelande 

några 

gånger 

i veckan 

eller mer 

Nationellt, representativt 

urval, 

4-11 år, exakt andel 

flickor oklar 

Hur bortfallet var 

fördelat är oklart 

Vid T1 fanns 15 579 hushåll 

(oklart antal barn). 

Efter bortfall återstod 

16903 barn. Barn yngre än 

4 år uteslöts. 14 226 kvarstod. 

Av dessa fanns all 

data från både T2 och T3 

för 8 387. 3 354 av dessa 

var sådana som var inaktiva 

vid T1 och som antingen 

fortsatte att vara det 

vid både T2 och T3 alternativt 

blev aktiva mellan 

T1 och T2 och fortfarande 

var det vid T3 

Perez, 2003, 

(43), Canada 

Kontroll för alkoholdebut 

vid T1 (genom stratifieringen). 

Kontroll för ålder, kön 

etnicitet och annan medianvändning 

Ingen effekt 

Alkoholdebut, mellan 

T1 och T2 (18 

månader senare) 

Ihållande alkoholbruk, 

drack vid T1, 

hade ökad livstidskonsumtion 

samt 

druckit ≥ en enhet 

sista månaden 

Datorspelande 

mer än 7 h 

/ vecka 

Alla i åk 9 i sex 

offentliga skolor, 

medelålder 14, 

6 år, 50% flickor 

Bortfallet oftare 

pojkar, äldre, 

”Latino”, ”African- 

American” och 

övriga 

Vid T1 3194 i totalpop. 

Elever i särklasser och 

barn som inte var behöriga 

i engelska uteslöts 

och 2 777 borde deltagit. 

Av dessa deltog 2609. 

Vid T2 fanns det data 

för 1 533 deltagare 

Robinson, 1998, 

(44), USA 

Ingen effekt

Tabell VIII. De experiment där man enbart undersökt udda utfall. 

Resultat 








och andel flickor 





Bara effekt för män 

Känslighet för våld, 

direkt efter 




Kombat” 


”NBA Jam” 


30 min. + 10 min. 

introduktion, 





50% kvinnor 


92 FP, 

9% i bortfall 

Deselms, 2003, 

(45), USA 

Förväntad effekt för 

män, motsatt effekt 

för kvinnor 

Känslighet för våld, 

direkt efter samt 

1 h efter 




”NBA Jam” 


30 min. + 10 min. 

introduktion, 





47% kvinnor 


59 FP, 

5% i bortfall 

Deselms, 2003, 

(45), USA 

Effekt (1 vs 4, & 2 vs 4) 

Prosocialt beteende, 

direkt efter 

Hjälpsamhet, 

direkt efter 

Fem betingelser, 

10 min, i skolan 


från offentliga skolor, 

8-10 samt 12-15 år, 

50% flickor 


160 FP, 


Chambers, 1987, 

(46), USA 

Ingen effekt 


FP i par: 1. Aggressivt spel 

mot en annan FP: ”Boxing” 

2. Aggressivt spel mot datorn: 

”Boxing” 3. Prosocialt spel 

med en annan FP: ”Smurfs” 

4. Prosocialt spel ensam: 

”Smurfs” 5. inget datorspel

Många barn och ungdomar spelar regelbundet tv- eller datorspel 

och det är motiverat att reflektera över effekterna. När man söker 

svar på sådana frågor är det en fördel att förlita sig på studier 

snarare än på teorier och idéer om vad som är lämpliga beteenden 

för barn. Därför genomfördes en systematisk sammanställning av 

de studier som finns tillgängliga. 

Sammanställningen visar att det finns starkt vetenskapligt stöd för 

att tv- och datorspelande ger positiva effekter på spatiala förmågor 

och reaktiontid. De spatiala förmågorna betraktas traditionellt 

som en av de viktigaste delarna i vår intelligens. Det finns begränsat 

stöd för att spelande leder till val av aggressiva leksaker men 

det är oklart hur detta bäst tolkas eftersom studierna inte ger 

något stöd för samband mellan spelande och aggressiva känslor, 

tankar eller beteenden trots att dessa utfall är väl studerade. De 

två longitudinella studierna av datorspelandets effekter på övervikt 

ger inte stöd för ett sådant samband. 

Statens folkhälsoinstitut 

Distributionstjänst 

120 88 Stockholm 

Fax 08-449 88 11 

E-post fhi@strd.se 

Internet www.fhi.se 

Rapport R 2005:18 

ISSN 1651-8624 

ISBN 91-7257-348-1

Hälsoeffekter av tv- och datorspelande - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?