Det är aldrig för sent! - Statens folkhälsoinstitut

Det är aldrig för sent! 

Ett utbildningsmaterial 

om hälsosamt åldrande med fokus 

på möten, mat och aktivitet

© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 

FOTO: PHOTOS.COM 

GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM 

TRYCK: RYDHEIMS TRYCKERI AB, JÖNKÖPING

Till dig som ska inspirera 

eller utbilda personal 

Denna pärm har tagits fram för att ge inspiration och öka kunskapen 

om vad som kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Utgångspunkten 

är att äldre personer är en resurs i samhället – en resurs som bör tas 

tillvara på bästa sätt. 

Materialet är tänkt att fungera för dig som ska inspirera och utbilda 

personer som är i färd med att starta nya sociala mötesplatser för äldre. 

Men det kan även användas som idébank för redan befintliga mötesplatser 

eller i andra sammanhang där kunskapen om ett hälsosamt åldrande 

bör öka. Målet med det här utbildningsmaterialet är att det ska ge dig 

ökad kunskap men också utgöra ett stöd när du själv agerar i utbildningssituationer. 

Utbildningsmaterialet ger dig kunskaper om hur man 

kan främja äldres hälsa genom möten, mat och aktivitet. Men vikten 

ligger på att skapa dialog mellan deltagarna genom frågeställningar för 

att på så sätt ta tillvara på deltagarnas kunskap och erfarenhet. 

Utbildningsmaterialet innehåller tre huvudavsnitt som är uppbyggda 

kring följande frågor: 

1. Varför är det viktigt att satsa på hälsosamt åldrande? 

Här får du en teoretisk bakgrund till olika definitioner som är kopplade 

till hälsa och några viktiga argument för att satsa på äldres hälsa. 

2. Vad kan en mötesplats erbjuda för att främja ett hälsosamt åldrande? 

Här diskuteras betydelsen av sociala mötesplatser för äldre och 

viktiga områden som bidrar till ökad hälsa, med fokus på social 

gemenskap, fysisk aktivitet och goda matvanor. 

3. Hur kan man bedriva ett utvecklingsarbete på en mötesplats? 

Det kan vara lättare sagt än gjort att få igång en väl fungerande 

social mötesplats, oavsett om det handlar om en nystartad verksamhet 

eller om att utveckla en redan befintlig. Här presenteras några 

konkreta modeller som kan vara till hjälp i olika faser av arbetet. 

Varje avsnitt inleds med en kortare teoridel och avslutas med ett antal 

frågor att samtala kring. Därefter ger vi tips om fördjupning i form av 

rapporter och hemsidor. Under de sista flikarna i pärmen finns det plats 

att fylla på med förslagsvis egna lärande exempel och övrig information 

som kan vara värdefull att ta tillvara. Kompletterande studiematerial 

är skrifterna ”Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten, 

mat och aktivitet” samt ”Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande 

- en förutsättning för hälsosamt åldrande”. Vi hoppas att innehållet 

ska bidra till inspiration, eftertanke och många givande diskussioner 

– och självklart till att fler äldre runt om i Sverige får möjlighet 

att delta i en social gemenskap på någon ny eller befintlig mötesplats! 

Lycka till! 

3

4 

Förord 

I takt med att välfärden har utvecklats i Sverige har medellivslängden 

ökat med fyra år för män och tre år för kvinnor de senaste 20 åren. 

År 2008 var medellivslängden 83 år för kvinnor och 79 år för män. 

Den utvecklingen kommer troligtvis att fortsätta, samtidigt som allt 

fler lever till riktigt hög ålder. Detta är självklart positivt, men det 

innebär också att samhällets kostnader för äldreomsorg och sjukvård 

stiger. 

För att minska trycket på äldreomsorgen och på hälso- och sjukvården 

måste vi därför hitta vägar som inte enbart handlar om att 

vårda och bota. Här är ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande 

arbete centralt, eftersom det både ökar livskvaliteten för de 

äldre och minskar kostnaderna för samhället. 

Statens folkhälsoinstitut har som en av sina uppgifter att främja 

äldres hälsa, och som ett led i det arbetet satsar vi bland annat på att 

höja kunskapen inom området. Det här utbildningsmaterialet är ett 

exempel på detta. Här får du reda på mer om sociala mötesplatser 

och hur dessa kan underlätta möten mellan människor, locka till 

fysisk aktivitet och bidra till goda matvanor. 

Materialet riktar sig till dig som har en nyckelroll inom kommunens 

arbete när det gäller främjandet av äldres hälsa. Du får tips och 

råd om vad man bör tänka på om man vill starta eller utveckla någon 

form av social mötesplats för äldre. 

Materialet har tagits fram inom ramen för ett regeringsuppdrag 

kring äldres hälsa – ”En kartläggning av lärande exempel på sociala 

mötesplatser med fokus på främjande av fysisk aktivitet och goda 

matvanor, samt förslag till insatser och strategi för spridning i kommuner 

och landsting/regioner” 

Författare är Therese Räftegård Färggren och Suzanne Nilsson, 

båda utredare vid Statens folkhälsoinstitut. Extern granskning av 

materialet har utförts av Jan Linde vid Svensk förening för folkhälsoarbete 

(SFFF) samt folkhälsokonsult Margareta Persson. 

Värdefulla synpunkter på materialet har lämnats av Anna Bessö, 

Karin Guldbrandsson, Ewa Jonsson och Emmy Nilsson vid Statens 

folkhälsoinstitut 

Vi hoppas att du ska bli inspirerad av materialet och att du också 

ska kunna inspirera andra till att delta i arbetet med vårt gemensamma 

mål: bästa möjliga förutsättningar för ett hälsosamt åldrande. 

Det går att påverka äldres hälsa – det är aldrig för sent! 

Östersund, mars 2010 

Sarah Wamala 

Generaldirektör

DEL 1 

DEL 2 

DEL 3 

DEL 4 

DEL 5 

Innehållsförteckning 

Varför är det viktigt att satsa på ett hälsosamt åldrande? 7 

Tre argument för att främja äldres hälsa 8 

Antalet äldre ökar 8 

Hälsan är ojämnt fördelad 8 

Det är aldrig för sent att satsa på äldres hälsa 9 

Hälsofrämjande arbete – att flytta fokus 10 

Vad är hälsa? 10 

Salutogenes – hälsans ursprung 11 

Vad påverkar människors hälsa? 11 

Att främja hälsa och förebygga ohälsa 12 

Hälsosamt åldrande 14 

Vad är viktigt för ett hälsosamt åldrande? 15 

Att samtala om 16 

För dig som vill veta mer 17 

Referenser 18 

Vad kan en mötesplats erbjuda för att främja ett hälsosamt åldrande? 19 

Mötesplatsen – en plats för alla? 20 

Social gemenskap ger friskare äldre 21 

Socialt deltagande gör skillnad 22 


Levnadsvanor 24 

Fysisk aktivitet 24 

En metod för att främja fysisk aktivitet – Fysisk aktivitet på recept 25 

Goda matvanor 26 

Matskola för äldre 26 


Samverkan med ideella sektorn ger mer! 30 



Referenser 34 

Hur kan man bedriva ett utvecklingsarbete på en mötesplats? 35 

Lättare sagt än gjort? 36 

Det måste finnas ett tydligt behov 36 

Genomförandet är minst lika viktigt 36 

Kunskap ger insikt att förändra 40 



Referenser 44 

Egna lärande exempel 45 

Övrigt 45

Varför är det viktigt 

att satsa på ett hälsosamt åldrande? 

DEL 1

DEL 1 

8 

I det här avsnittet beskriver vi åldersutvecklingen i Sverige och ger några 

viktiga argument till varför det är viktigt att investera i äldres hälsa. Därefter 

beskrivs några vanligt förekommande defi nitioner som är kopplade till hälsobegreppet: 

Är det till exempel någon skillnad mellan ett hälsofrämjande 

och ett förebyggande arbete? Vad får det i så fall för konsekvenser för det 

praktiska arbetet? 

Tre argument för att främja 

äldres hälsa 

Antalet äldre ökar 

Europas, och så även Sveriges, befolkning 

åldras. Antalet invånare 65 år och äldre var 

relativt konstant i Sverige fram till 2009, 

men nu sker en kraftig ökning – inte minst 

beroende på de stora ålderskullarna födda 

1944–1948. Beräkningar visar att andelen 

65 år och äldre kommer att öka från 18,6 

procent 2010 till 22,6 procent 2030. 

Dessutom ökar medellivslängden för 

både män och kvinnor. År 2008 var den 

79 år för män och 83 år för kvinnor, och 

fram till år 2060 kommer den att öka 

till 85 år för män och 87 år för kvinnor, 

År 

95+ 

85–94 

75–84 

65–74 

55–64 

45–54 

35–44 

25–34 

15–24 

5–14 

0–4 

enligt Statistiska centralbyrån (SCB), se 

fi gur 1. En åldrande befolkning är både en 

utmaning och en möjlighet för samhällets 

ekonomiska och sociala utveckling. 

Hälsan är ojämnt fördelad 

–800 000 –600 000 –400 000 –200 000 0 200 000 400 000 600 000 800 000 

Men samtidigt som allt fl er blir äldre är 

hälsan ojämnt fördelad. Denna ojämlikhet 

börjar tidigt i livet och fortsätter in i ålderdomen. 

Socialstyrelsen konstaterade i en 

rapport 2009 att hälsan är ojämnt fördelad 

över olika sociala grupper och kön samt 

att det också fi nns regionala skillnader. 

Kvinnor har inte samma positiva ålderutveckling 

som män; männen blir äldre 

oavsett klasstillhörighet. Den främsta 

orsaken är att allt färre insjuknar i hjärt- 

och kärlsjukdomar, och bland dem som 

2009 Kvinnor 

2060 Kvinnor 

2009 Män 

2060 Män 

Fig. 1. Antal invånare 2009 och 2060 fördelat på ålder och kön. (Källa: Statistik framtagen av Statistiska 

Centralbyrån (SCB) på beställning av Statens folkhälsoinstitut)

F A K TA R U TA 

• Medellivslängden i Sverige har ökat med fem år för män (till 79 år) och med tre år för kvinnor till 

82 år) mellan 1988 och 2008. 

• Sverige har störst andel ålderspensionärer i världen. De senaste 30 åren har antalet personer 

över 85 år har fördubblats och antalet personer över 95 år tredubblats. 

Källa: www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=36068. 

insjuknar dör långt färre. De högutbildade 

kvinnorna blir dessutom allt äldre medan 

de lågutbildade slutar sina liv vid samma 

ålder som på 1980-talet. Det är framförallt 

sociala skillnader i cancerdödlighet som 

ökar bland kvinnorna. 

Det är aldrig för sent 

att satsa på äldres hälsa 

Att bli äldre behöver inte innebära försämrad 

hälsa och livskvalitet; genom hälsofrämjande 

och förebyggande insatser går 

det att både förlänga människors liv och 

förbättra deras livskvalitet. Satsningar på 

äldres hälsa bör därför ses som en investering 

som bidrar till samhällets välstånd och 

människors välbefinnande. Det är aldrig för 

sent. Däremot är det viktigt att börja i tid. 

Hälsoförändringar under åldrandet kan 

bero på beteenden, vanor och ovanor som 

grundlagts under ett långt liv. Utöver att 

olika levnadsvanor påverkar hälsan så har 

vardagslivets villkor utifrån exempelvis 

utbildning, etnisk tillhörighet, ekonomiska 

villkor samt förutsättningar för socialt 

deltagande stor betydelse för olika grupper 

i samhället. Att vara delaktig i samhället 

betyder mycket för det materiella, psykosociala 

och politiska medinflytandet, vilket 

i sin tur är grunden för social välfärd och 

jämlik hälsa. 

En strategi att möta detta kan vara att 

erbjuda olika former av sociala mötesplatser 

där äldres behov kan tillgodoses och 

besökarna kan känna att de behövs, att de 

är delaktiga och att de får ingå i ett socialt 

sammanhang. 

DEL 1 

9

DEL 1 

10 

Hälsofrämjande arbete 

– att flytta fokus 

Vad är hälsa? 

Begreppen hälsa och hälsofrämjande 

förekommer allt vanligare i olika måldokument 

på lokal, regional, nationell och 

internationell nivå. Men det är sällan som 

begreppen definieras vilket kan skapa en 

osäkerhet och förvirring kring vad som 

egentligen avses i olika sammanhang. Är 

hälsa motsatsen till sjukdom? Eller finns 

det andra sätt att betrakta hälsa? 

Världshälsoorganisationen (WHO), som 

är FN:s organ för hälsofrågor, formulerade 

sin hälsodefinition redan 1948: 

Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, 

psykiskt och socialt välbefinnande, och 

icke enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet.” 

(WHO, 1948). 

Människan är enligt denna definition 

inte bara en biologisk utan även en mental 

och social varelse och samtliga dessa tre 

aspekter i en persons liv tas med i definitionen 

av vad hälsa är. 

En annan definition beskriver hälsa som 

en resurs ur flera dimensioner: ”Hälsa är att 

må bra samt att ha tillräckligt med resurser 

för att klara vardagens krav och för att 

kunna förverkliga sina personliga mål.” 

(Nordenfelt, 1989) 

En grundtanke i den senare definitionen 

är att en person har hälsa om det finns en 

balans mellan personens handlingsförmåga

och målet för handlingen, där den viktigaste 

drivkraften för att bevara god hälsa 

är känsla av meningsfullhet. 

Det så kallade hälsokorset (se figur 2) 

visar på ett liknande sätt olika dimensioner 

av hälsa utifrån en helhetssyn vad gäller 

psykisk, fysisk, social och existentiell hälsa. 

Ett förenklat sätt att beskriva de olika 

dimensionerna är att skilja på kroppslig 

och upplevd hälsa. Den kroppsliga hälsan 

beskrivs med tillstånden sjuk och frisk. 

Begreppet må bra omfattar mer än så och 

kan definieras som till exempel upplevelsen 

av att känna livsglädje, ha framtidstro, ha 

förmåga att hantera vardagens krav, ha ett 

arbete, känna sig trygg eller ha bra relationer 

till sina medmänniskor. 

Är sjuk och 

mår bra 

MÅR BRA 

SJUK FRISK 

Är sjuk och 

mår dåligt 

MÅR DÅLIGT 

Är frisk och 

mår bra 

Är frisk och 

mår dåligt 

Figur 2: Hälsokorset visar att hälsa är något mer än 

att vara antingen sjuk eller frisk. Att må bra, trots 

belastning eller funktionsnedsättning, är fullt möjligt 

– på samma sätt som man kan må dåligt trots 

att man är frisk. Källa: Winroth, J. & Rydqvist, L-G 

(1993). Idrott, friskvård och hälsa. 

Salutogenes – hälsans ursprung 

Salutogenes kommer från latinets salus, 

som betyder hälsa och från det grekiska 

ordet genesis som betyder ursprung eller 

uppkomst. Aaron Antonovsky, professor 

i medicinsk sociologi, introducerade 

det salutogena perspektivet som innebär 

att man lägger tonvikten på hälsobringande 

faktorer, där intresset är mer fokuserat 

på så kallade ”friskfaktorer” än på 

”riskfaktorer”. Antonovsky utgår från 

att tillvaron är full av påfrestningar och 

svårigheter, vilka individen måste lära sig 

hantera. Denna förmåga brukar benämnas 

copingförmåga efter det engelska ordet 

coping (hantera). Copingförmågan är 

beroende av individen förmåga att skapa 

och se sammanhang i sin tillvaro – Känsla 

av sammanhang (KASAM). Antonovsky 

utvecklade ett sätt att mäta känslan av 

sammanhang (KASAM) och menade att ju 

högre KASAM en person har desto större 

chans är det att personen håller sig frisk. 

Att ha en hög känsla av sammanhang 

(KASAM) betyder att man upplever att tillvaron 

är meningsfull, begriplig och hanterbar 

vilket har visat sig vara en grundläggande 

förutsättning för att kunna bevara 

psykisk hälsa och en god livskvalitet. 


Salutogent synsätt 

• Kontinuumsynsätt* 

(kontinuum = oavbruten följd). 

• Kunskap om hälsan och friskfaktorer. 

• Ser människan och hennes sammanhang. 

• Bevarar och främjar hälsa. 

Patogent synsätt 

• Dikotomt synsätt (antingen eller, t ex frisk 

eller sjuk). 

• Kunskap om sjukdomen, dess riskfaktorer 

och orsaker. 

• Ser symptomet och den sjuka delen 

av människan. 

• Botar, behandlar och förebygger ohälsa. 

Källa: Fritt efter Hansson, A. (2004). Hälsopromotion i 

arbetslivet. 

DEL 1 

11

DEL 1 

12 

Arbetsmiljö 

Boende 

Arbetslöshet 

Tobak 

Vad påverkar människors hälsa? 

Hälsan bestäms av en rad faktorer som 

samspelar med varandra och som påverkar 

hälsan i positiv eller negativ riktning (se bild 

ovan). Arv, kön och ålder är några faktorer 

som vi själva inte kan påverka. 

Andra faktorer rör olika strukturella 

företeelser i samhället, exempelvis samhällsekonomi, 

fysisk och social miljö 

samt politiska beslut som i sin tur påverkar 

lokalsamhället och därmed boende, 

arbete, trafik, utbildning med mera. Några 

faktorer som delvis kan påverkas genom 

egna beslut kan kopplas till människors 

levnadsvanor. Exempel på dessa kan vara 

mat, sömn, alkohol, och fysisk aktivitet. 

Att främja hälsa 

och förebygga ohälsa 

Trafik 

Alkohol 

Utbilning 

Att bli äldre behöver inte innebära försämrad 

hälsa och livskvalitet. Däremot är det 

viktigt att försöka påverka hälsan genom 

Miljö 

Samhällsekonomiska strategier 

Narkotika 

Matvanor 

Socialt 

stöd 

Jordbruk 

Livsmedel Fritid & 

kultur 

Sociala 

nätverk 

Sex och 

samlevnad 

Individ 

Familj 

Ålder Kön Arv 

Socialförsäkring 

Fysisk 

aktivitet 

Socialtjänst 

Sömnvanor 

Barns 

vuxen- 

m.m. 

kontakter 

Hälso-, sjukoch 

tandvård 

Källa: Fritt efter Haglund, B. & Svanström, L. (1995). Samhällsmedicin – en introduktion. 

m.m. 

hela livet med olika hälsofrämjande och 

förebyggande insatser. Vinsterna är många, 

både för människan och för samhället, 

och en god hälsa är viktig för ekonomisk 

tillväxt och konkurrenskraft. Men vad 

innebär det i praktiken att arbeta med 

hälsofrämjande jämfört med sjukdomsförebyggande 

insatser? 

Ett hälsofrämjande arbete utgår från det 

friska och de faktorer som bevarar och förbättrar 

individens välbefinnande i positiv 

riktning. Detta definieras i Ottawa Charter 

(1986) som ”den process som ger människor 

möjlighet att öka kontrollen över sin 

hälsa och förbättra den”. 

Ett hälsofrämjande arbete fokuserar 

på att skapa stödjande miljöer för hälsa. 

Mötesplatser för äldre är ett exempel 

på en miljö som kan bidra både till 

goda sociala nätverk och till att människor 

känner en mening i tillvaron. 

Utgångspunkten bör alltid vara det friska, 

och det gäller att stimulera besökarna att 

hitta rätt i vilka aktiviteter som känns

meningsfulla för just dem. Vad de äldre 

uppfattar som meningsfullt varierar givetvis 

från person till person. 

Ett sjukdomsförebyggande arbete har 

som mål att förhindra sjukdom och minimera 

risker. Arbetet riktas ofta mot en viss 

riskgrupp eller en viss person och har till 

syfte att minska ohälsan. Att förebygga 

orsaker till ohälsa är självklart betydelse- 

fullt, men det är också viktigt att ta reda 

på genom vad och hur hälsan kan bevaras 

och förbättras. 

Modellen nedan tydliggör skillnaderna 

mellan begreppen. Det är dock viktigt att 

komma ihåg att det ena arbetssättet inte 

utesluter det andra – hälsofrämjande och 

sjukdomsförebyggande arbete kompletterar 

varandra. 

Hälsofrämjande Sjukdomsförebyggande 

Vem? Utanför hälso- och sjukvården. Inom hälso- och sjukvården. 

Vad? Stärka kroppens motståndskraft mot 

angrepp på hälsan. 

Påverkan Förbättra hälsan, där hälsan ses som 

individens subjektiva upplevelse och 

någon annat än sjukdom. 

Förhindra att sjukdom och olyckor uppkommer 

genom att undanröja orsaker. 

Förhindra sjukdom, där sjukdom är ett professionellt 

identifierat tillstånd med en diagnos. 

Målgrupp Befolkningen i allmänhet. Speciella riskgrupper och utsatta personer. 

Källa: Janlert, U. (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon. 

DEL 1 

13

DEL 1 

14 

Hälsosamt åldrande 

Vissa begrepp förknippas ofta med varandra 

– ung och frisk samt gammal och sjuk 

är några sådana uttryck, och när vi pratar 

om åldrandet menar vi vanligen tidsperioden 

från vuxen ålder fram till döden. 

Under livet förändras människor på olika 

sätt, både psykiskt och fysiskt, beroende 

på vilka påfrestningar man utsätts för. 

Det är ofrånkomligt att det biologiska 

åldrandet medför en del negativa effekter, 

och ibland kan det vara svårt att avgöra 

vad som är sjukdom och vad som är 

normala ålderskrämpor. Det viktiga är 

att tänka på att det är möjligt att bevara 

och förbättra det friska åldrandet genom 

livsmiljö och levnadsvanor. 

EN DEFINITION PÅ HÄLSOSAMT 

ÅLDRANDE 

”…en process där möjligheterna till fysisk, 

social och psykisk hälsa optimeras så att 

äldre människor kan ta aktiv del i samhället 

och åtnjuta ett självständigt liv med god 

livskvalitet utan att diskrimineras på grund 

av ålder”. 

Källa: Healthy Ageing – en utmaning för Europa. 

En kortversion av Healthy Ageing- projektets huvudrapport. 

S2007:02. Huskvarna: Statens folkhälsoinstitut

Vad är viktigt för 

ett hälsosamt åldrande? 

Ett hälsosamt åldrande kan både förbättra 

Boende 

och förlänga Arbete livet. Forskning och familj visar att det 

främst är fyra områden som är viktiga i 

det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande 

arbetet för äldre. Dessa områden 

kallas de fyra hörnpelarna för ett gott 

åldrande och består av: 

• social gemenskap 

• meningsfullhet 

• fysisk aktivitet 

• goda matvanor. 

Förutom de fyra hörnpelarna fi nns det 

även andra viktiga faktorer som påverkar 

välbefi nnande när man blir äldre, 

till exempel de sociala förändringar som 

åldrandet innebär och de nya roller livet 

ger. Lite förenklat kan man säga att livet 

består av tre delar – arbete, boende/familj 

och fritid. Alla dessa påverkar hälsan. 

Arbete 

Fritid 

Fritid 

Boende 

och familj 

DEL 5 

Fritiden balanserar arbetet samt boende/ 

familj under den yrkesverksamma delen 

av livet, men vid pensioneringen faller 

arbetet bort, och då blir fritiden allt viktigare 

för välbefi nnandet. 

Boende 

och familj 

Som nybliven pensionär kanske år av ett 

inrutat liv vänds till något positivt i form 

av en tillvaro utan en fulltecknad almanacka. 

Man får tid över för annat och 

man kan ”göra saker” – resa, studera eller 

ägna tid till barnbarnen. Att få odla sina 

fritidsintressen medverkar för en del till 

att tillvaron känns mer meningsfull. Andra 

kanske upplever att arbetet har varit det 

som gett livet innehåll och att det är smärtfullt 

att förlora sin yrkesidentitet. 

Oavsett hur man upplever åldrandet 

och de sociala förändringar som åldrandet 

medför måste samhället ge de rätta förutsättningarna 

för att varje individ ska få 

åldras med god hälsa. Det kan till exempel 

handla om att ta tillvara det engagemang 

och den kapacitet många äldre har för 

samhällsfrågor och intressen. Fritid Det är dock 

viktigt att samhället samtidigt är fl exibelt 

till de olika behov som fi nns bland äldre. 

Boende 

och familj 

Fritid 

Arbete 

Arbete 

DEL 1 

15

DEL 1 

SWOT 

STRENGTHS 

Styrkor 

OPPORTUNITIES 

Möjligheter 

16 

Att samtala om 

1. Vad inbegrips i begreppet hälsosamt 

åldrande? Hur kan olika synsätt kring 

hälsa (ur ett salutogent respektive patogent 

perspektiv) påverka och inspirera 

innehållet på en mötesplats? 

2. På vilket sätt arbetar ni för att främja ett 

hälsosamt åldrande (i kommunen eller 

på mötesplatsen)? Hur kan det arbetet 

utvecklas? Fyll i listan nedan 

Det här gör vi idag: 

• 

• 

• 

• 

Det här THREATS vill vi utveckla: 

Hinder 

• 

• 

• 

• 

WEAKNESSES 

Svagheter 

3. Utgå från det som ni redogjort för i 

fråga 2 och beskriv de möjligheter och 

hinder respektive styrkor och svagheter 

som ni upplever i arbetet med att främja 

ett hälsosamt åldrande. Ta hjälp av planeringsverktyget 

SWOT=”Strengths”, 

”Weaknesses”, ”Opportunities” och 

”Threats”. 

4. Vad kan ni (i kommunen eller på 

mötesplatsen) göra för att kompensera 

äldre människors eventuella förluster av 

sociala kontakter från arbetsgemenskap 

och vardagsrutiner? 

5. Hur kan man få äldre människor att 

känna att de får vara med och påverka 

och bidra med sina kunskaper och erfarenheter? 

Vad gör ni i er kommun? 

SWOT 

Strengths 

Styrkor 

Opportunities 

Möjligheter 

Weaknesses 

Svagheter 

Threats 

Hinder

För dig som vill veta mer 

Var med och bestäm! Delaktighet och 

inflytande – en förutsättning för hälsosamt 

åldrande. (Rapport R2008:11). 

Östersund: Statens folkhälsoinstitut 

Här kan du läsa mer om hur man kan 

arbeta för att skapa ett mer omfattande 

hälsofrämjande arbete bland äldre utifrån 

äldres delaktighet och inflytande. I skriften 

finns bland annat exempel på samhällsplanerande 

insatser för att främja äldres 

delaktighet och inflytande på olika nivåer. 

Healthy Ageing – en utmaning för Europa. 

En kortversion av Healthy Ageing-projektets 

huvudrapport. S2007:02. Huskvarna: Statens 

folkhälsoinstitut 

Denna rapport beskriver kortfattat Healthy 

Ageing-projektet – ett EU-projekt som 

pågick mellan 2004 och 2007 med syftet att 

främja ett hälsosamt åldrande. I rapporten 

kan du läsa mer om vad som påverkar ett 

hälsosamt åldrande och få goda exempel på 

hur man arbetar i andra europeiska länder. 

Rapporten redovisar också de rekommendationer 

och prioriterade uppgifter 

som togs fram under projektet och som är 

riktade till Europeiska kommissionen samt 

till EU:s medlemsländer. 

DEL 1 

17

DEL 1 

18 

Referenser 

Det är aldrig för sent (R2009:18). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

Haglund, B. & Svanström, L. (1995). Samhällsmedicin – En introduktion. 

Studentlitteratur. 

Hansson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Studentlitteratur. Malmö. 

Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar. En kunskapssammanställning. 

(Rapport R2005:6). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Natur och Kultur. 

Nordenfelt, L. (1989). Om hälsa och värde – några reflektioner från ett filosofiskt 

perspektiv. I Uddenberg & Philipson (red.) Hälsa som livsmening. 

Natur och Kultur. 

Ottawa Charter for Health Promotion. First International Conference on Health 

Promotion Ottawa, 21 November 1986 - WHO/HPR/HEP/95.1 

World Health Organization. (1948). Konstitutionstext från www.who.int 

Norling I. & Larson E-L. (2007) Ett gott och friskare liv som äldre – för en aktiv 

livsstil i naturen och trädgård. Göteborgs Botaniska Trädgård. Sahlgrenska 

universitetssjukhuset, sektionen för vårdforskning. 

Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen Winroth, 

J. & Rydqvist, L-G. (1993). Idrott, friskvård och hälsa. SISU.

Vad kan en mötesplats erbjuda för 

att främja ett hälsosamt åldrande? 

DEL 2

DEL 2 

20 

I det här avsnittet beskrivs på vilket sätt en mötesplats kan främja äldres 

hälsa. Avsnittet tar också upp vikten av social gemenskap och deltagande 

samt de positiva effekter som fysisk aktivitet och bra matvanor har på äldres 

hälsa. Avslutningsvis diskuteras vikten av samverkan för att skapa ett större 

utbud som tilltalar fler äldre. 

Mötesplatsen – en plats 

för alla? 

Äldre definieras ofta från 55 år och uppåt, 

och eftersom människor lever länge innebär 

det att gruppen omfattar ett åldersintervall 

på uppåt 30–45 år! Man inser lätt 

att detta handlar om en mycket heterogen 

grupp med många olika behov, förutsättningar 

och intressen. 

Det folkhälsopolitiska mål som riksdagen 

har slagit fast innebär att det ska 

finnas möjligheter till en god hälsa för alla. 

Med tanke på den variation som finns 

inom gruppen äldre behövs olika typer av 

mötesplatser, för att så många som möjligt 

ska kunna engagera sig i sociala aktiviteter. 

Därför är det viktigt att noga tänka 

igenom vilka typer av mötesplatser som 

behövs och för vilka. 

EN DEFINITION AV EN MÖTESPLATS 

En träffpunkt med ett hälsofrämjande 

fokus som utgör en stödjande miljö för 

hälsa. Mötesplatsen kan vara en lokal 

inomhus men även en samlingsplats 

utomhus. IT-baserade eller virtuella mötesplatser 

omfattas också av begreppet. 

Källa: Statens folkhälsoinstitut. (2008) Redovisning av uppdraget 

Äldres hälsa – en kartläggning av lärande exempel på 

sociala mötesplatser med fokus på främjande av fysisk aktivitet 

och goda matvanor, samt förslag till insatser och strategi 

för spridning i kommuner och landsting/regioner. 

Det handlar inte bara om en mångfald av 

aktiviteter. Det är också viktigt att dessa är 

integrerade i samhället och finns på olika 

platser, till exempel i skolan, på bibliotek 

eller i idrottshallar. Det är minst lika viktigt 

att tänka på vilka initiativ och resurser 

som finns inom föreningsvärlden och den 

övriga ideella sektorn. Alla – oavsett om de 

är 55 eller 100 år – ska erbjudas möjlighet 

att hitta det som passar just dem för att de 

ska kunna vara en aktiv del av samhället. 


Lärdomar från olika mötesplatser 

• Erbjud planerade aktiviteter enligt program. 

• Erbjud ett varierat utbud av aktiviteter för 

att locka fler äldre till mötesplatserna. 

• Se både anställda samordnare och frivilliga 

som viktiga resurser för hållbara 

mötesplatser. 

• Tänk på mötesplatsens tillgänglighet. 

• Erbjud transport och ledsagare till och från 

mötesplatsen. 

• Uppmana hälso- och sjukvården att rekommendera 

mötesplatsen till sina patienter. 

• Se till att det finns en värd/värdinna som 

ser alla besökare och som får dem att 

känna sig välkomna. 

Källa: Statens folkhälsoinstitut. (2008). Redovisning av 

uppdraget Äldres hälsa – en kartläggning av lärande 

exempel på sociala mötesplatser med fokus på främjande 

av fysisk aktivitet och goda matvanor, samt förslag till 

insatser och strategi för spridning i kommuner och landsting/regioner.

Social gemenskap ger 

friskare äldre 

Gemenskap och sociala relationer har stor 

betydelse för hälsa och livskvalitet för de 

allra flesta. Det är också en viktig del av ett 

hälsosamt åldrande. Gemenskap uppstår 

mellan människor eller mellan grupper av 

människor och innebär att man har tillgång 

till sällskap, umgänge och samvaro. 

Att bli sedd och känna sig betydelsefull är 

grunden för att en gemenskap ska uppstå. 

Åldrandet kan dock innebära att man har 

färre sociala relationer än tidigare, och då 

kan mötesplatsen bli en viktig del av livet 

och inte minst en stödjande miljö för den 

äldres sociala deltagande och känsla av 

meningsfullhet. 

DEL 2 

21

DEL 2 

22 

Socialt deltagande gör skillnad 

Studier har visat att sociala aktiviteter som 

innebär ett aktivt engagemang från deltagarna 

har positiva effekter på välbefinnandet 

och den självupplevda hälsan. Även 

kulturaktiviteter av olika slag har visat sig 

vara bra för välbefinnandet. 

De som är dagligt aktiva lever längre 

och de som har ett fungerande socialt liv är 

piggare, friskare, gladare och löper mindre 

risk att drabbas av demenssjukdomar än 

S Å H Ä R G J O R D E V I 

Helsingborg inspirerar med gemenskap, mat och fysisk aktivitet 

mer ensamma och isolerade jämnåriga. 

Forskning tyder dessutom på att gruppverksamheter 

som inriktas mot utbildningsinsatser 

eller socialt stöd är det mest 

effektivta sättet att minska ensamhet bland 

socialt isolerade äldre. Det kan därför vara 

av stor betydelse att det finns möjligheter 

för alla att vara socialt aktiva oavsett ålder 

och hälsotillstånd. Socialt deltagande bör 

därmed ses som en viktig friskfaktor. 

Helsingborgs stad vill öka antalet besökare på kommunens befintliga träffpunkter, men man vill 

även nå äldre som i vanliga fall inte kommer dit. Detta gör man genom att erbjuda inspirationskurser 

med fokus på social gemenskap, mat och fysisk aktivitet vid träffpunkt Tågaborg. Kursen omfattar 

tre onsdagar i rad med aktiviteter i form av föreläsning om livet som nybliven pensionär, vikten 

av gemenskap vid måltider och bra mat för äldre, tips och provsmakning på nyttiga mellanmål 

samt stavgång med instruktör. Dagarna arrangeras i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. 

Responsen har varit mycket positiv. I dag är träffpunkten välbesökt, nya grupper av seniorer har hittat 

dit och det finns en väntelista med seniorer som vill delta vid nästa inspirationskurs. En positiv 

effekt är att fler har anmält sig till att vara frivilligarbetare på träffpunkten.


EN FALLBESKRIVNING 

I Solköpings kommun har man skapat 

en mötesplats för att utveckla det sociala 

innehållet i de äldres vardag. Syftet är 

att äldre ska kunna känna trygghet och 

komma till ett ställe där det finns andra 

äldre att umgås med och där man kan 

aktivera sig på olika sätt. Mötesplatsen är 

förlagd på ett nedlagt servicehus och alla 

pensionärer är välkomna, oavsett om de 

är beroende av större omsorgsinsatser eller 

klarar sig själva. 

Man har arbetat mycket med att få till 

ett stort och varierat aktivitetsutbud 

1. I Solköping har man arbetat med att ta 

fram ett stort och varierat aktivitetsutbud 

och alla pensionärer är välkomna. 

Men når man alla? Diskutera vilka som 

kan tänkas komma till mötesplatsen respektive 

vilka som eventuellt utelämnas. 

2. Många gånger är det kanske de äldre 

som redan har en bra hälsa som väljer 

att delta i de aktiviteter som erbjuds. 

Vilka för- respektive nackdelar finns det 

med att rikta speciella insatser till speciella 

grupper? 

3. Gör en lista över vad som kan känneteckna 

och främja social gemenskap på 

en mötesplats för äldre. 

CHECKLISTA 

Det här utgör en mötesplats för social 

gemenskap! 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

DEL 2 

23

DEL 2 

24 

Levnadsvanor 

Hur man mår som äldre beror dels på hur 

man lever i dag, dels på hur man levt tidigare. 

Hälsoförändringar under åldrandet 

beror till viss del på vanor och ovanor som 

grundlagts under lång tid, vilket kan påverka 

hälsan under ålderdomen både negativt och 

positivt. Att röra på sig regelbundet och äta 

bra mat är två av många exempel på levnadsvanor 

som påverkar hälsan. 

Fysisk aktivitet 

Kroppen är gjord för rörelse 

Människan är skapad för att vara i rörelse 

genom hela livet. Fysisk aktivitet gör oss 

friskare, det bevarar hälsan och det kan 

även bromsa många av de fysiska och psykiska 

förändringar som beror på åldrandet. 

Studier visar att hälsovinsterna av fysisk 

aktivitet i stort sett är desamma för äldre 

personer som för andra åldersgrupper. 

Personer som fortsätter att vara aktiva 

upp i åren har dessutom högre grad av 

livskvalitet, fler år utan funktionsnedsättning, 

mindre risk för depressioner och 

minskad risk för nedsatt kognitiv funktion. 

Dessutom har fysisk aktivitet positiva 

effekter på immunförsvaret, balansen blir 

bättre och möjligheterna till ett självständigt 

liv ökar. 

Anpassa aktiviteter efter ålder 

och förmåga 

Kroppen förändras ständigt, och man 

orkar helt enkelt inte lika mycket när man 

är 60 år som när man är 20 år. Men om 

den fysiska aktiviteten anpassas efter vad 

som händer i kroppen så klarar även de 

allra äldsta och svagaste att vara aktiva. 

Fysisk aktivitet behöver inte alltid vara 

ansträngande för att vara effektiv. En 

viktig aspekt för att aktiviteten ska bli en 

vana är att den uppfattas positivt. Därför 

kan kortare aktivitetsperioder vara att 

föredra – hellre dagligen och kort än sällan 

och längre. 

När det gäller aktiviteter på mötesplatsen 

bör man dels planera aktiviteter 

som alla trivs med, dels se till att det finns 

möjlighet till träning utifrån vars och ens 

individuella förutsättningar. Att motionera 

ska vara njutbart och roligt, oavsett hur 

gammal man är! Bra aktiviteter som bidrar 

till bibehållen rörlighet samtidigt som de 

tränar smidighet och styrka är till exempel 

styrketräning, qigong eller stavgång. 

EN DEFINITION AV FYSISK AKTIVITET 

All typ av rörelse som ger ökad energiomsättning, 

till exempel promenader, friluftsliv, 

hushålls- och trädgårdsarbete eller träning 

på gym. 

Källa: Cirkaspersen, CJ., Powell KE. & Christenson GM. 

(1985) Physicirkal activity, exercise and physicirkal fitness: 

definitions and distinctions for health-related research. 

Public Health Rep. 1985;100(2):126-31.

En metod för att främja fysisk 

aktivitet – Fysisk aktivitet på recept 

Fysisk aktivitet på recept (FaR ® )innebär att 

en person ordineras motion som ett komplement 

till eller en ersättning för läkemedel 

eller annan behandling. Receptet skrivs 

ut av legitimerad vårdpersonal. Personen 

får förslag på lämplig träning utifrån diagnos, 

personliga intressen och livssituation. 

FaR ® används främst av den svenska 

hälso- och sjukvården i samverkan med 

idrotts- och friluftsliv samt privata aktörer. 

Antingen genomförs aktiviteten på egen 

hand eller i grupp. Vissa mötesplatser 

har speciella FaR ® -ledare som leder olika 

aktiviteter. Dessa ledare är utbildade för 

att ta emot och stödja personer som blivit 

ordinerade fysisk aktivitet på recept. 

Konceptet har fått stor spridning i 

Sverige de senaste åren och följsamheten 

har visat sig vara minst lika god som vid 

läkemedelsanvändning. En studie av äldre 

överviktiga men i övrigt relativt friska 

svenska kvinnor och män visade att fysisk 

aktivitet på recept medförde tre gånger så 

hög fysisk aktivitet jämfört med vid vanlig 

behandling. 


Fysisk aktivitet och träning påverkar 

balans, koordination och rörlighet. 

Olika former av fysisk aktivitet 

• Konditionsträning förbättrar konditionen, 

vilket förebygger hjärt- och kärlsjukdomar. 

• Styrketräning leder till ökad muskelmassa 

och muskelstyrka, vilket påverkar funktionsförmågan 

positivt. 

Tips på fysiska aktiviteter som kan 

samordnas av kommunen 

eller mötesplatsen: 

• cykelgrupper med olika utflyktsmål 

• speciella simtider på badhus eller rabatterade 

simkort 

• tips på promenad- och löparstråk 

• promenad- och löpargrupper 

• promenad- och löparlopp 

• tillgång till seniorgym eller rabatterade 

gymkort på allmänna gym 

• tips på övningar med den egna kroppen 

som motstånd 

• träningsdagbok 

• gruppträning. 

Källa: FYSS 2008. Det är aldrig för sent. R2009:18. 


DEL 2 

25

DEL 2 

26 


Levandsvanor i fokus på friskvårdscentret i Hässelby–Vällingby 

Alla som har fyllt 60 år och som är bosatta i stadsdelen Hässelby–Vällingby i Stockholm har tillgång 

till Friskvårdscentrum – en mötesplats som syftar till att främja ett fysiskt och socialt aktivt liv och 

uppmuntra till bättre matvanor. Målgruppens önskemål och behov genomsyrar verksamheten. 

Bland annat kan deltagarna få rekommendationer på fysisk aktivitet baserat på FYSS (fysisk aktivitet 

i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling), och varje dag erbjuds flera fysiska gruppaktiviteter. 

Man kan även få sitt blodtryck och blodsocker kontrollerat. Flera gånger i veckan genomförs 

olika sociala aktiviteter som syftar till att stimulera minnesfunktioner och koncentrationsförmåga 

och som bidrar till att besökarna får ett socialt och kulturellt utbyte med varandra. Det finns också 

möjlighet till information om allmänt hållna kostråd som baseras på Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. 

För att verksamheten ska kunna utvecklas baseras mycket av utvecklingsarbetet 

på diskussioner i en referensgrupp. Representanterna kommer från från SPF, PRO, Röda Korset, 

Svenska kyrkan, öppen hemtjänst, rehabiliteringsenheten, äldregruppen i förvaltningen samt personer 

som tränar och deltar i de sociala aktiviteterna. 

Goda matvanor 

Måltidens betydelse 

Maten och måltiden berör oss alla och 

har en viktig funktion för hälsan och 

välbefinnandet. Doften av god mat, ett 

vackert dukat bord och samvaro med 

människor man trivs tillsammans med ger 

inte bara matlust utan också en känsla 

av välbefinnande i största allmänhet. 

Förutom att maten ska ge näring och 

energi ska själva måltiden ge tillfälle till 

glädje och gemenskap. 

Människor åldras i olika takt och därför 

är det inte åldern som ska avgöra vad och 

hur mycket var och en bör äta. I stället 

bör man utgå från hälsotillståndet. För en 

person som är frisk och fysiskt aktiv gäller 

samma råd som för befolkningen i stort, 

det vill säga att man bör äta regelbundet 

och varierat. Energibehovet minskar dock 

med åldern, vilket kan innebära att man 

kan behöva minska intaget av mättat 

fett samt av mat med högt energivärde. 

Däremot är behovet av viktiga näringsämnen 

lika stort för äldre som för yngre. 

Det gör att valet av livsmedel blir särskilt 

betydelsefullt för äldre. 

I många fall är måltidssituationen ett 

tillfälle till gemenskap, men med åldern 

minskar ofta det sociala nätverket. En 

påtvingad ensamhet är aldrig rolig, och det 

kan påverka ätandet till det sämre. En lösning 

kan vara att den äldre får möjlighet 

besöka någon form av social mötesplats. 

Det finns goda exempel på mötesplatser 

runt om i landet där besökarna både lagar 

och äter mat tillsammans. 


Vinster med fysisk aktivitet 

och goda matvanor 

• Välbefinnandet och den allmänna hälsan 

ökar. 

• Den sociala gemenskapen främjas. 

• Benskörhet förebyggs. 

• Övervikt och fetma förebyggs. 

• Risken för högt blodtryck minskar. 

• Risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar. 

• Risken för typ-2 diabetes och tjocktarmscancer 

minskar. 

• Möjligheten till ett längre och friskare liv 

ökar. 

Källor: FYSS 2008. Äldres miljöer för fysisk aktivitet. 

Samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt 

åldrande, WHO. (2002). The world health report.

Matskola för äldre 

Ett sätt att öka den sociala gemenskapen 

för äldre är att de får möjlighet att laga mat 

för och tillsammans med andra. Detta ger 

också nya kunskaper om mat och matlagning. 

Matskola för äldre är ett utbildningsmaterial 

vars syfte är att öka möjligheten 

för i huvudsak friska hemmaboende äldre 

(65+) att få kunskap, strategier och redskap 

som underlättar matsituationen. Därmed 

ökar sannolikheten att de får behålla hälsa 

och välbefinnande under ålderdomen. 

Utbildningen genomförs vid fem tillfällen 

à fyra timmar och omfattar teori, 

matlagning och gemensamma måltider. 

Tyngdpunkten ligger på att stärka deltagarna 

när det gäller att de ska klara sin 

egen matsituation, det vill säga att handla, 

förbereda och laga mat på egen hand, så 

länge de orkar och har förmåga. 

Matskolan har genomförts som ett pilotprojekt, 

och resultatet från utvärderingen 

var positivt. Kunskapen bland deltagarna 

ökade och att de ändrade vissa tankar och 

rutiner kring mat till det bättre. 

T I P S 

Tips på mataktiviteter som kan samordnas 

av kommunen eller mötesplatsen: 

• information och föreläsningar om 

allmänt hållna kostråd 

• receptbank 

• matcirklar 

• gemensamma måltider, lunch i någon 

av kommunens lokaler, till exempel 

skolmatsalar. 

Källa: FYSS 2008, Det är aldrig för sent. R2009:18. 


DEL 2 

27

DEL 2 

28 


1. Variationen inom äldregruppen är stor 

och olika metoder och insatser måste alltid 

ta hänsyn till bland annat personens ålder, 

behov, intresse, hälsotillstånd och livssituation. 

Hur kan ni erbjuda olika former 

av aktiviteter som tar hänsyn till denna 

stora variation? Utgå förslagsvis från de 

levnadsvanor som beskrivs i detta avsnitt 

– fysisk aktivitet och goda matvanor. 

Egna anteckningar: 

2. Fysisk aktivitet på recept (FaR ® ) är en 

metod som kan användas för att främja 

fysisk aktivitet för äldre. På vilket sätt 

skulle ni kunna organisera er mötesplats, 

så att fler kan använda sitt recept 

på fysisk aktivitet på er mötesplats? 

3. Vanligtvis erbjuder mötesplatser 

antingen måltider till en lägre kostnad 

eller att man lagar mat och äter tillsammans. 

Vilka andra alternativ finns för 

att uppmuntra gemensamma måltider 

bland äldre? 

4. Maten påverkar även miljön och klimatet. 

Hur kan ni på er mötesplats lyfta 

kopplingen mellan mat och miljö?

Samverkan med ideella 

sektorn ger mer! 

Äldre är en stor och heterogen grupp. Det 

innebär att det behöver finnas ett brett 

utbud av aktiviteter för att tillmötesgå alla 

de olika behov som finns. I samtliga kommuner 

finns någon form av föreningsliv, 

och trots att ideella insatser inte ersätter 

kommunens ansvar kan de ge ett mervärde 

i både den kommunala verksamheten och 

för den enskilde. 

En viktig del i det hälsofrämjande arbetet 

är samverkan. Genom samverkan går det 

att nå resultat som inte skulle kunna nås 

om man agerar ensam. I ett samverkansarbete 

är det viktigt att det finns en fungerade 

dialog kring bland annat ansvar, mål, syfte 

och resurser. Genom att kommuner och 

den ideella sektorn samverkar skapas goda 

förutsättningar för många olika idéer och 

konkreta lösningar kring det utbud och den 

efterfrågan som finns. Det är dock viktigt att 


Bred ideell samverkan för drift 

av Brålanda väntjänst 

Det gamla stationshuset i Brålanda har 

förvandlats till en mötesplats. Brålanda 

väntjänst som är ett brett nätverk av ideella 

krafter ligger bakom tillkomsten. Målet med 

verksamheten är att erbjuda aktiviteter som 

bidrar till att exempelvis äldre i eget boende, 

anhörigvårdare och personer med funktionsnedsättning 

känner gemenskap, trygghet 

och stimulans i det dagliga livet. Detta kan i 

sin tur långsiktigt leda till ett piggare, friskare 

och mer positivt åldrande. Brålanda väntjänst 

är en fristående paraplyorganisation 

som består av 31 organisationer i Brålanda. 

Verksamheten finansieras dels av bidrag från 

Vänersborgs kommun, vilka täcker hyreskostnaden, 

dels genom kulturbidrag från 

Studieförbundet Vuxenskolan och inkomster 

från kaffeförsäljning och uthyrning av lokaler. 

det finns en tydlig ansvars- och rollfördelning 

mellan kommunen och de olika aktörerna. 

År 2008 togs en överrenskommelse fram 

mellan regeringen, de idéburna organisationerna 

och Sveriges Kommuner och 

Landsting (SKL). Den tydliggör den ideella 

sektorns roll inom det sociala området. 

Där står bland annat att huvudmålet är 

att stärka och stödja en utveckling som 

innebär att den ideella sektorn kan bidra 

med olika former av service och tjänster 

till allmänheten. Överrenskommelsen 

utgår från att huvudansvaret för samhällets 

välfärd ligger på den offentliga sektorn 

i form av stat, kommuner och landsting. 

Samtidigt understryks att ett fungerande 

samspel mellan offentlig och ideell sektor 

är mycket viktig för en fortsatt positiv 

samhällsutveckling. 

En god samverkan med tydliga villkor 

och tydlig ansvarsfördelning, kan stimulera 

till fler aktiviteter för äldre och dessutom 

vara ett sätt att äldre själva får delta 

mer aktivt i olika sammanhang. 


Samverkan kan ge: 

• ett ökat utbud av aktiviteter som tilltalar fler 

• fler idéer och initiativ 

• långsiktighet och stabilitet 

• besparingar 

• ökad mångfald 

• ökad kunskap hos aktörerna 

• bättre resultat. 

Källa: FYSS, 2008. Det är aldrig för sent. (R2009:18). 


DEL 2 

29

DEL 2 

30 


EN FALLBESKRIVNING 

Mötesplatsen Solgården har ett brett 

utbud av aktiviteter för att möta olika 

behov hos besökarna utifrån deras ålder 

och intresse. En lösning har varit att 

samarbeta med olika lokala föreningar. 

Schemat visar veckoplaneringen. 

10.00–11.00 motionsgympa 

11.00–12.00 Solköpings 

konstklubb 

12.00–13.00 

1. Vilka tänkbara samarbetspartners och 

aktiviteter ser ni som möjliga på er 

mötesplats? 

2. En del äldre kan uppleva helgerna som 

trista och händelselösa. Trots det har 

många mötesplatser av olika anledningar 

inte öppet då. Hur skulle man 

kunna lösa detta? 

3. Vilka hinder respektive möjligheter 

finns det för samverkan mellan kommunens 

mötesplatser och de ideella 

föreningarna? 

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 

motionsgympa 

stavgång boule 

vattengympa 

13.00–14.00 stavgång boule PRO motionsgympa 

14.00–15.00 vattengympa 


Lunch 

Aktivitet som hålls av mötesplatsen 

Möjlighet att boka in frivillig aktivitet 

Stängt


Det är aldrig för sent. (R2009:18). 

Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

I skriften ges kunskap om och inspiration 

till hur man kan arbeta med mötesplatser 

som främjar social gemenskap, fysisk 

aktivitet och goda matvanor bland äldre. 

Skriften innehåller både teori och ett antal 

lärande exempel på mötesplatser i kommuner, 

landsting och den ideella sektorn. 

• I kapitlet ” Mötesplatser för social 

gemenskap” kan du exempelvis läsa 

mer om varför det är viktigt med social 

gemenskap och om lärdomar från de 

mötesplatser som finns idag. 

• I kapitlen kring ”Fysisk aktivitet och 

matvanor bland äldre – en fördjupning” 

och ”Hur kan man främja fysisk aktivitet 

och goda matvanor?” kan du läsa 

mer om varför detta är viktigt bland 

äldre och hur man kan främja de båda 

på mötesplatser. 

Var med och bestäm! Delaktighet och 

inflytande – en förutsättning för hälsosamt 

åldrande. (R2008:11). Östersund: Statens 

folkhälsoinstitut. 

Här finns mer att läsa om framgångsfaktorer 

för samverkan. Skriften innehåller 

bland annat exempel på olika typer av 

samverkansformer. 

Fysisk aktivitet 

Äldres miljöer för fysisk aktivitet – samhällsplanering 

för ökad fysisk aktivitet och ett 

hälsosamt åldrande. (R2008:35). Östersund: 

Statens folkhälsoinstitut. 

Denna skrift ger exempel på hur man kan 

arbeta med olika faktorer i närmiljön som 

främjar fysisk aktivitet och social samvaro 

för äldre, till exempel social sammanhållning 

i bostadsområden, att omgivningen är 

promenadvänlig och att det finns tillgång 

till nära natur. Skriften tar även upp ett 

antal lärande exempel på sådant som är 

praktiskt möjligt att åstadkomma med rätt 

resurser och prioriteringar. 

Motiverande samtal för att uppmuntra fysisk 

aktivitet. Manual. (2009). ISBN: 978-91-7257- 

621-6. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

Syftet med manualen är att underlätta för 

motiverande samtal. Manualen kan också 

ses som en inspirations- och kunskapskälla 

till hur motiverande samtal kan uppmuntra 

till fysisk aktivitet. 

Satsa på friskt spel 

av Helena Tobiasson, 2010 

Rapporten beskriver på vilket sätt man 

kan ha användning av TV-spel av typen 

Nintendo Wii Sports/Wii FIT för att ta 

tillvara på det friska hos individen och 

stimulera till rörelseglädje. Att använda 

TV-spel är ett sätt att utöka aktivitetsutbudet 

på exempelvis en mötesplats. 

Mat 

Hur man äter S.M.A.R.T. Bättre hälsa, bättre 

miljö och pengar över. 2:a reviderade upplagan. 

Statens folkhälsoinstitut, Östersund 

2009 ISBN: 978-91-7257-630-8 

Denna skrift visar hur man kan äta för 

bättre hälsa och miljö. Innehållet bygger 

på utbildningspaketet Ät S.M.A.R.T från 

Stockholms läns landsting samt rapporten 

Vad kostar hållbara matvanor? Bättre 

hälsa, bättre miljö och pengar över från 


DEL 2 

31

DEL 2 

32 

Vad kostar hållbara matvanor? Bättre hälsa, 

bättre miljö och pengar över. (R2009:16). 

Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

Rapporten visar hur konsumenternas matkostnader 

kan förändras vid en övergång 

till mer hållbara matvanor, det vill säga 

matvanor som är bra för både hälsan och 

miljön. 

Matskola för äldre 

Mer att läsa om projektet Matskola för 

äldre finns på Vårdalsinstitutets hemsida – 

www.vardalsinstitutet.net, under rubriken 

Tematiska rum 

Samverkan 

Idéburen tillväxt. Satsa idéburet, få tillväxt 

på köpet. Linde J. (2008). Studiematerial 

om social ekonomi. Västra Götalands 

Bildningsförbund med stöd av Västra 

Götalandsregionen. 

Detta studiematerial handlar om hur det 

svenska förenings- och organisationslivet 

kan få en tydligare roll i samhället. 

Övrigt 

Att som äldre använda Internet – en studie 

om delaktighet och personligt databaserat 

aktivitetsstöd. Av Ingeborg Nilsson 

Denna studie har undersökt potentialen av 

internet-baserade aktiviteter som hälsofrämjande 

insats bland äldre som inte har 

någon erfarenhet av internet. 

Seniorer i centrum – behov och möjligheter 

för ett anpassat internetcafé. Av Ingeborg 

Nilsson, Umeå Universitet 

Rapporten beskriver bland annat vilket 

behov äldre har av anpassade internet 

caféer som mötesplats och möjligheterna 

till att starta sådana verksamheter. 

Webbplatser på Internet 

Det finns mycket information att hämta på 

Internet. Ett par bra webbsidor är följande: 

www.fhi.se/far. 

Här kan du läsa mer om fysisk aktivitet på 

recept och vad det innebär att arbeta med 

metoden. 

www.foodinlaterlife.org. 

Här kan du läsa mer om på vilket sätt mat 

och matvanor påverkar äldres hälsa och 

välbefinnande och dess betydelse i relation 

till sociala nätverk.

Referenser 

Bergman Stamblewski A. Äldres miljöer för fysisk aktivitet. Samhällsplanering 

för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande. (R2008:35). Östersund: 


Cattan. (2005). Preventing social isolation and loneliness among older people: 

A systematic review of health promotion interventions. Ageing and society 

25 (1): 41-67. 

Cirkaspersen CJ., Powell KE. & Christenson GM. Physicirkal activity, exercise, 

and physicirkal fitness: definitions and distinctions for health-related 

research. Public Health Rep. 1985;100(2):126-31). 

Det är aldrig för sent. (R2009:18). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Stockholm: 

Statens folkhälsoinstitut. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA); 

2008. 

Greaves, C.J. (2006). Effects of creative and social activity on health and wellbeing 

of socially isolated older people: Outcomes from a multi-method 

observational study. Journal of The Royal Society for the Promotion of 

Health. 

Heuvelen, M.J. (2005). Differences between participants and non-participants in 

an RCT on Ageing clinical and experimental research 17(3):236. 

Nydahl M. (2006). Matskola för friska hemmaboende äldre. Socialstyrelsen. 

Regeringskansliet. (2008). Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer 

inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting 

Skr. 2008/09:207 

Statens folkhälsoinstitut. (2008). Redovisning av uppdraget Äldres hälsa – en 

kartläggning av lärande exempel på sociala mötesplatser med fokus på 

främjande av fysisk aktivitet och goda matvanor samt förslag till insatser och 

strategi för spridning i kommuner och landsting/regioner. 

The world health report 2002. Reducing risks, promoting healthy life. World 

Health Organization: Geneva. 

Svensson, L. (2006). Mötesplatser på landsbygden – om äldre människor, gemenskaper 

och aktiviteter. Västra Frölunda: Docusys AB. 

Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande – en förutsättning för hälsosamt 

åldrande. (R2008:11). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

DEL 2 

33

Hur kan man bedriva ett 

utvecklingsarbete på en mötesplats? 

DEL 3

DEL 3 

36 

Det här avsnittet beskriver hur man kan öka chanserna att framgångsrikt 

arbeta med att införa nya metoder eller strategier i en befintlig verksamhet. 

Lättare sagt än gjort? 

Implementering betyder ”att införa och 

sätta nya idéer i bruk” (Janlert 2003). Att 

införa ett nytt arbetssätt som exempelvis en 

ny metod eller en ny strategi inom en verksamhet 

är inte så enkelt och det finns många 

exempel på hur något som till en början 

verkat som en bra idé runnit ut i sanden. 

Ett implementeringsarbete kan delas 

upp i två delar – dels metoden i sig och dels 

själva implementeringsprocessen. För att få 

till ett långsiktigt och hållbart arbete krävs 

dessutom resurser, intresse och en vilja till 

förändring, och det finns därtill ett antal 

tillvägagångssätt och metoder som underlättar 

arbetet. 

Det måste finnas ett tydligt behov 

Ett grundläggande krav när man arbetar 

med implementering är att det uppfyller ett 

tydligt behov. Finns behovet ökar chansen 

att själva genomförandet lyckas. Dessutom 

behöver den nya metoden vara relevant 

och ha synliga fördelar för verksamheten 

i fråga. Den ska stämma med rådande 

värderingar, vara enkel att använda och 

kunna testas i liten skala. Det är alltså 

viktigt att det man önskar göra passar in i 

rådande sammanhang.

Genomförandet är minst lika viktigt 

Men det handlar inte bara om att introducera 

en ny metod som kan fylla uttryckliga 

behov. Det handlar också om hur man 

faktiskt genomför implementeringen av 

den nya metoden. 

Vid all slags implementering bör man ha 

följande fyra punkter i åtanke: 

1. Kombinera flera insatser. Möjligheterna 

för ett lyckat implementeringsarbete ökar 

om man kombinerar flera insatser. Det 

kan till exempel handla om att utarbeta 

nya riktlinjer för rutiner samtidigt som 

man genomför utbildning, coachning och 

aktiv återkoppling mellan kollegor. 

2. Involvera nyckelpersoner tidigt. Det är 

viktigt att redan i planeringsstadiet 

involvera olika nyckelpersoner, till 

exempel beslutsfattare eller de som ska 

stå för själva genomförandet. Genom 

att involvera dessa i ett tidigt skede kan 

problem eller farhågor diskuteras och 

hanteras i tid. 

3. Avsätt tillräckliga resurser. Både organisatoriska, 

personella och ekonomiska 

resurser behövs för lyckad implementering. 

Är resurstilldelningen långsiktig 

ökar dessutom chanserna att lyckas. 

4. Återkoppla. För att stötta och underhålla 

redan påbörjade processer behöver 

relevant information kontinuerligt sammanställas 

och återföras. 

DEL 3 

37

DEL 3 

38 

Checklista för genomförande 

Det finns ett klart definierat behov m ja m nej m vet ej 

Behov: 

Den nya insatsen kan möta det identifierade behovet m ja m nej m vet ej 

Hur: 

Idén/insatsen består av följande: 

Dessa nyckelpersoner bör involveras: 

Dessa effekter förväntas:

Kriterier för genomförande 

Användarna har involverats i ett tidigt skede m ja m nej m vet ej 

Alla berörda har kunskap om idén och 

tillgång till fortlöpande stöd i det vardagliga arbetet m ja m nej m vet ej 

Det finns resurser i form av tid, pengar och personal m ja m nej m vet ej 

Det finns en adekvat och långsiktig budget m ja m nej m vet ej 

Det finns system för uppföljning och återkoppling m ja m nej m vet ej 

Det finns en planering för överlämnade 

till ordinarie verksamhet m ja m nej m vet ej 

Genomförandet sker enligt följande: 

Tagen och fritt tolkad från Guldbrandsson. Från nyhet till vardagsnytta (2007). 

DEL 3 

39

DEL 3 

40 

Kunskap ger insikt att förändra 

En verksamhet kanske inte alltid är redo 

för en förändring och det påverkar självfallet 

hur väl man lyckas att införa en 

ny metod. Har till exempel alla berörda 

personer de kunskaper som krävs? Har de 

över huvud taget något intresse för förändring? 

Dessa faktorer kan vara avgörande 

för hur och när man planerar att introducera 

något nytt men också för att kunna få 

till ett långsiktigt arbete. 

Ett sätt att bedöma en verksamhets 

beredskap för förändring är att ta hjälp av 

Community Readiness Model. Modellen 

beskriver i nio steg hur medveten och redo 

en verksamhet och dess ledande aktörer är 

att börja arbeta med ett specifikt område. 

Modellen går att använda dels när man 

ska påbörja något nytt, dels under själva 

processen som ett sätt att underhålla och 

skapa långsiktighet i det påbörjade arbetet.

Community Readiness Model 

– nio steg av förändringsbenägenhet samt förslag på strategier. 

Steg Grad av förändringsbenägenhet Strategi 

1 Ingen medvetenhet om ett specifikt 

ämnesområde. 

2 Förnekelse, enstaka personer är medvetna 

om ämnesområdet. 

3 Låg medvetenhet, allt fler är medvetna 

om ämnesområdet, men motivationen 

för att göra något saknas. 

4 Förplanering, en grupp påtalar ämnesområdet. 

5 Förberedelse, personer arbetar med 

ämnesområdet med visst stöd från ledningen. 

6 Igångsättande, här finns tillräckligt med 

kunskap för att initiera aktiviteter. 

7 Stabilisering, en eller två stabila aktiviteter 

är igång och det finns utbildad personal 

i ämnet. 

8 Fastställelse, insatser är utvärderade, 

arbetet med ämnesområdet stöds av 

ledningen. 

9 Hög nivå av delaktighet från hela organisationen 

och arbetet flyter på inom 

ämnesområdet. 

Skapa medvetenhet om problemet genom personliga 

möten med nyckelpersoner och kontakt 

med potentiella supportrar. 

Skapa medvetenhet om att problemet uppträder 

i organisationen genom personliga möten med 

nyckelpersoner. 

Öka medvetenheten om att problemet uppträder 

i organisationen och framhåll att problemet går 

att lösa. 

Ge konkreta idéer om hur problemet kan lösas. 

Samla information om lokala förhållanden av 

betydelse för hur strategin ska läggas upp. 

Erbjud specifik information, träning och stöd till 

praktiker, sök finansiering. 

Planera för vidmakthållning genom till exempel 

utvärdering, anpassning av metoden och nätverksarbete. 

Förstärk och utvidga metoden genom att till 

exempel formalisera nätverk. 

Underhåll metoden genom till exempel stöd till 

varierad finansiering och extern utvärdering. 

Tagen och fritt tolkad från Bästa listan (2008) samt Guldbrandsson Från nyhet till vardagsnytta 

(2007). 

DEL 3 

41

DEL 3 

42 



1. Utgå från listan som ni gjorde under 

fråga 2 på sidan 16. 

• Prioritera vad som är viktigast. 

• Ta hjälp av checklistan och Community 

Readiness Model för att planera hur 

kan ni gå vidare för att förverkliga just 

era idéer och mål? 

2. Hur kan ni etablera ett samarbete med 

lokala föreningar? Lägg upp en strategi 

med hjälp av Checklista för ett lyckat 

genomförande.


Bästa listan 2008, Stockholms läns landsting 

Bästa Listan 2008 innehåller tips på metoder 

och arbetssätt som används inom olika 

typer av folkhälsoarbete. 

Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens 

mödosamma konst. En forskningssammanställning 

av Karin Guldbrandsson, 


Syftet med rapporten är att underlätta 

arbetet för personer som ställs inför 

utmaningen att sprida och genomföra nya 

metoder inom folkhälsoarbetet. Rapporten 

presenterar hur nya metoder introduceras, 

realiseras och sprids. 

DEL 3 

43

DEL 3 

44 

Referenser 

Bästa listan 2008, Stockholms läns landsting. 

Edwards, RW., Jumper-Thurman, P., Plested, BA., Oetting, ER. & Swanson. L. 

Community readiness: Research to practice. J Community Psychology 2000; 

28(3) 291-307. 

Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens mödosamma konst. 

En forskningssammanställning av Karin Guldbrandsson. 2007:20 Statens 

folkhälsoinstitut.

Det är aldrig för sent! - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?