Det är aldrig för sent! - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

DEL 2 26 S Å H Ä R G J O R D E V I Levandsvanor i fokus på friskvårdscentret i Hässelby–Vällingby Alla som har fyllt 60 år och som är bosatta i stadsdelen Hässelby–Vällingby i Stockholm har tillgång till Friskvårdscentrum – en mötesplats som syftar till att främja ett fysiskt och socialt aktivt liv och uppmuntra till bättre matvanor. Målgruppens önskemål och behov genomsyrar verksamheten. Bland annat kan deltagarna få rekommendationer på fysisk aktivitet baserat på FYSS (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling), och varje dag erbjuds flera fysiska gruppaktiviteter. Man kan även få sitt blodtryck och blodsocker kontrollerat. Flera gånger i veckan genomförs olika sociala aktiviteter som syftar till att stimulera minnesfunktioner och koncentrationsförmåga och som bidrar till att besökarna får ett socialt och kulturellt utbyte med varandra. Det finns också möjlighet till information om allmänt hållna kostråd som baseras på Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. För att verksamheten ska kunna utvecklas baseras mycket av utvecklingsarbetet på diskussioner i en referensgrupp. Representanterna kommer från från SPF, PRO, Röda Korset, Svenska kyrkan, öppen hemtjänst, rehabiliteringsenheten, äldregruppen i förvaltningen samt personer som tränar och deltar i de sociala aktiviteterna. Goda matvanor Måltidens betydelse Maten och måltiden berör oss alla och har en viktig funktion för hälsan och välbefinnandet. Doften av god mat, ett vackert dukat bord och samvaro med människor man trivs tillsammans med ger inte bara matlust utan också en känsla av välbefinnande i största allmänhet. Förutom att maten ska ge näring och energi ska själva måltiden ge tillfälle till glädje och gemenskap. Människor åldras i olika takt och därför är det inte åldern som ska avgöra vad och hur mycket var och en bör äta. I stället bör man utgå från hälsotillståndet. För en person som är frisk och fysiskt aktiv gäller samma råd som för befolkningen i stort, det vill säga att man bör äta regelbundet och varierat. Energibehovet minskar dock med åldern, vilket kan innebära att man kan behöva minska intaget av mättat fett samt av mat med högt energivärde. Däremot är behovet av viktiga näringsämnen lika stort för äldre som för yngre. Det gör att valet av livsmedel blir särskilt betydelsefullt för äldre. I många fall är måltidssituationen ett tillfälle till gemenskap, men med åldern minskar ofta det sociala nätverket. En påtvingad ensamhet är aldrig rolig, och det kan påverka ätandet till det sämre. En lösning kan vara att den äldre får möjlighet besöka någon form av social mötesplats. Det finns goda exempel på mötesplatser runt om i landet där besökarna både lagar och äter mat tillsammans. F A K TA R U TA Vinster med fysisk aktivitet och goda matvanor • Välbefinnandet och den allmänna hälsan ökar. • Den sociala gemenskapen främjas. • Benskörhet förebyggs. • Övervikt och fetma förebyggs. • Risken för högt blodtryck minskar. • Risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar. • Risken för typ-2 diabetes och tjocktarmscancer minskar. • Möjligheten till ett längre och friskare liv ökar. Källor: FYSS 2008. Äldres miljöer för fysisk aktivitet. Samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande, WHO. (2002). The world health report.
Matskola för äldre Ett sätt att öka den sociala gemenskapen för äldre är att de får möjlighet att laga mat för och tillsammans med andra. Detta ger också nya kunskaper om mat och matlagning. Matskola för äldre är ett utbildningsmaterial vars syfte är att öka möjligheten för i huvudsak friska hemmaboende äldre (65+) att få kunskap, strategier och redskap som underlättar matsituationen. Därmed ökar sannolikheten att de får behålla hälsa och välbefinnande under ålderdomen. Utbildningen genomförs vid fem tillfällen à fyra timmar och omfattar teori, matlagning och gemensamma måltider. Tyngdpunkten ligger på att stärka deltagarna när det gäller att de ska klara sin egen matsituation, det vill säga att handla, förbereda och laga mat på egen hand, så länge de orkar och har förmåga. Matskolan har genomförts som ett pilotprojekt, och resultatet från utvärderingen var positivt. Kunskapen bland deltagarna ökade och att de ändrade vissa tankar och rutiner kring mat till det bättre. T I P S Tips på mataktiviteter som kan samordnas av kommunen eller mötesplatsen: • information och föreläsningar om allmänt hållna kostråd • receptbank • matcirklar • gemensamma måltider, lunch i någon av kommunens lokaler, till exempel skolmatsalar. Källa: FYSS 2008, Det är aldrig för sent. R2009:18. Östersund: Statens folkhälsoinstitut DEL 2 27
Page 1 and 2: Det är aldrig för sent! Ett utbil
Page 3 and 4: Till dig som ska inspirera eller ut
Page 5: DEL 1 DEL 2 DEL 3 DEL 4 DEL 5 Inneh
Page 8 and 9: DEL 1 8 I det här avsnittet beskri
Page 10 and 11: DEL 1 10 Hälsofrämjande arbete -
Page 12 and 13: DEL 1 12 Arbetsmiljö Boende Arbets
Page 14 and 15: DEL 1 14 Hälsosamt åldrande Vissa
Page 16 and 17: DEL 1 SWOT STRENGTHS Styrkor OPPORT
Page 18 and 19: DEL 1 18 Referenser Det är aldrig
Page 20 and 21: DEL 2 20 I det här avsnittet beskr
Page 22 and 23: DEL 2 22 Socialt deltagande gör sk
Page 24 and 25: DEL 2 24 Levnadsvanor Hur man mår
Page 28 and 29: DEL 2 28 Att samtala om 1. Variatio
Page 30 and 31: DEL 2 30 Att samtala om EN FALLBESK
Page 32 and 33: DEL 2 32 Vad kostar hållbara matva
Page 35 and 36: Hur kan man bedriva ett utvecklings
Page 37 and 38: Genomförandet är minst lika vikti
Page 39 and 40: Kriterier för genomförande Använ
Page 41 and 42: Community Readiness Model - nio ste
Page 43 and 44: För dig som vill veta mer Bästa l

Det är aldrig för sent! - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?