Det är aldrig för sent! - Statens folkhälsoinstitut
Det är aldrig för sent! - Statens folkhälsoinstitut
Det är aldrig för sent! - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Det</strong> <strong>är</strong> <strong>aldrig</strong> <strong>för</strong> <strong>sent</strong>!<br />
Ett utbildningsmaterial<br />
om hälsosamt åldrande med fokus<br />
på möten, mat och aktivitet
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010<br />
FOTO: PHOTOS.COM<br />
GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM<br />
TRYCK: RYDHEIMS TRYCKERI AB, JÖNKÖPING
Till dig som ska inspirera<br />
eller utbilda personal<br />
Denna p<strong>är</strong>m har tagits fram <strong>för</strong> att ge inspiration och öka kunskapen<br />
om vad som kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Utgångspunkten<br />
<strong>är</strong> att äldre personer <strong>är</strong> en resurs i samhället – en resurs som bör tas<br />
tillvara på bästa sätt.<br />
Materialet <strong>är</strong> tänkt att fungera <strong>för</strong> dig som ska inspirera och utbilda<br />
personer som <strong>är</strong> i f<strong>är</strong>d med att starta nya sociala mötesplatser <strong>för</strong> äldre.<br />
Men det kan även användas som idébank <strong>för</strong> redan befintliga mötesplatser<br />
eller i andra sammanhang d<strong>är</strong> kunskapen om ett hälsosamt åldrande<br />
bör öka. Målet med det h<strong>är</strong> utbildningsmaterialet <strong>är</strong> att det ska ge dig<br />
ökad kunskap men också utgöra ett stöd n<strong>är</strong> du själv agerar i utbildningssituationer.<br />
Utbildningsmaterialet ger dig kunskaper om hur man<br />
kan främja äldres hälsa genom möten, mat och aktivitet. Men vikten<br />
ligger på att skapa dialog mellan deltagarna genom frågeställningar <strong>för</strong><br />
att på så sätt ta tillvara på deltagarnas kunskap och erfarenhet.<br />
Utbildningsmaterialet innehåller tre huvudavsnitt som <strong>är</strong> uppbyggda<br />
kring följande frågor:<br />
1. Var<strong>för</strong> <strong>är</strong> det viktigt att satsa på hälsosamt åldrande?<br />
H<strong>är</strong> får du en teoretisk bakgrund till olika definitioner som <strong>är</strong> kopplade<br />
till hälsa och några viktiga argument <strong>för</strong> att satsa på äldres hälsa.<br />
2. Vad kan en mötesplats erbjuda <strong>för</strong> att främja ett hälsosamt åldrande?<br />
H<strong>är</strong> diskuteras betydelsen av sociala mötesplatser <strong>för</strong> äldre och<br />
viktiga områden som bidrar till ökad hälsa, med fokus på social<br />
gemenskap, fysisk aktivitet och goda matvanor.<br />
3. Hur kan man bedriva ett utvecklingsarbete på en mötesplats?<br />
<strong>Det</strong> kan vara lättare sagt än gjort att få igång en väl fungerande<br />
social mötesplats, oavsett om det handlar om en nystartad verksamhet<br />
eller om att utveckla en redan befintlig. H<strong>är</strong> pre<strong>sent</strong>eras några<br />
konkreta modeller som kan vara till hjälp i olika faser av arbetet.<br />
Varje avsnitt inleds med en kortare teoridel och avslutas med ett antal<br />
frågor att samtala kring. D<strong>är</strong>efter ger vi tips om <strong>för</strong>djupning i form av<br />
rapporter och hemsidor. Under de sista flikarna i p<strong>är</strong>men finns det plats<br />
att fylla på med <strong>för</strong>slagsvis egna l<strong>är</strong>ande exempel och övrig information<br />
som kan vara v<strong>är</strong>defull att ta tillvara. Kompletterande studiematerial<br />
<strong>är</strong> skrifterna ”<strong>Det</strong> <strong>är</strong> <strong>aldrig</strong> <strong>för</strong> <strong>sent</strong>! Förbättra äldres hälsa med möten,<br />
mat och aktivitet” samt ”Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande<br />
- en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> hälsosamt åldrande”. Vi hoppas att innehållet<br />
ska bidra till inspiration, eftertanke och många givande diskussioner<br />
– och självklart till att fler äldre runt om i Sverige får möjlighet<br />
att delta i en social gemenskap på någon ny eller befintlig mötesplats!<br />
Lycka till!<br />
3
4<br />
Förord<br />
I takt med att välf<strong>är</strong>den har utvecklats i Sverige har medellivslängden<br />
ökat med fyra år <strong>för</strong> män och tre år <strong>för</strong> kvinnor de senaste 20 åren.<br />
År 2008 var medellivslängden 83 år <strong>för</strong> kvinnor och 79 år <strong>för</strong> män.<br />
Den utvecklingen kommer troligtvis att fortsätta, samtidigt som allt<br />
fler lever till riktigt hög ålder. <strong>Det</strong>ta <strong>är</strong> självklart positivt, men det<br />
inneb<strong>är</strong> också att samhällets kostnader <strong>för</strong> äldreomsorg och sjukvård<br />
stiger.<br />
För att minska trycket på äldreomsorgen och på hälso- och sjukvården<br />
måste vi d<strong>är</strong><strong>för</strong> hitta vägar som inte enbart handlar om att<br />
vårda och bota. H<strong>är</strong> <strong>är</strong> ett hälsofrämjande och sjukdoms<strong>för</strong>ebyggande<br />
arbete centralt, eftersom det både ökar livskvaliteten <strong>för</strong> de<br />
äldre och minskar kostnaderna <strong>för</strong> samhället.<br />
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong> har som en av sina uppgifter att främja<br />
äldres hälsa, och som ett led i det arbetet satsar vi bland annat på att<br />
höja kunskapen inom området. <strong>Det</strong> h<strong>är</strong> utbildningsmaterialet <strong>är</strong> ett<br />
exempel på detta. H<strong>är</strong> får du reda på mer om sociala mötesplatser<br />
och hur dessa kan underlätta möten mellan människor, locka till<br />
fysisk aktivitet och bidra till goda matvanor.<br />
Materialet riktar sig till dig som har en nyckelroll inom kommunens<br />
arbete n<strong>är</strong> det gäller främjandet av äldres hälsa. Du får tips och<br />
råd om vad man bör tänka på om man vill starta eller utveckla någon<br />
form av social mötesplats <strong>för</strong> äldre.<br />
Materialet har tagits fram inom ramen <strong>för</strong> ett regeringsuppdrag<br />
kring äldres hälsa – ”En kartläggning av l<strong>är</strong>ande exempel på sociala<br />
mötesplatser med fokus på främjande av fysisk aktivitet och goda<br />
matvanor, samt <strong>för</strong>slag till insatser och strategi <strong>för</strong> spridning i kommuner<br />
och landsting/regioner”<br />
Författare <strong>är</strong> Therese Räftegård F<strong>är</strong>ggren och Suzanne Nilsson,<br />
båda utredare vid <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>. Extern granskning av<br />
materialet har ut<strong>för</strong>ts av Jan Linde vid Svensk <strong>för</strong>ening <strong>för</strong> folkhälsoarbete<br />
(SFFF) samt folkhälsokonsult Margareta Persson.<br />
V<strong>är</strong>defulla synpunkter på materialet har lämnats av Anna Bessö,<br />
Karin Guldbrandsson, Ewa Jonsson och Emmy Nilsson vid <strong>Statens</strong><br />
<strong>folkhälsoinstitut</strong><br />
Vi hoppas att du ska bli inspirerad av materialet och att du också<br />
ska kunna inspirera andra till att delta i arbetet med vårt gemensamma<br />
mål: bästa möjliga <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> ett hälsosamt åldrande.<br />
<strong>Det</strong> går att påverka äldres hälsa – det <strong>är</strong> <strong>aldrig</strong> <strong>för</strong> <strong>sent</strong>!<br />
Östersund, mars 2010<br />
Sarah Wamala<br />
Generaldirektör
DEL 1<br />
DEL 2<br />
DEL 3<br />
DEL 4<br />
DEL 5<br />
Innehålls<strong>för</strong>teckning<br />
Var<strong>för</strong> <strong>är</strong> det viktigt att satsa på ett hälsosamt åldrande? 7<br />
Tre argument <strong>för</strong> att främja äldres hälsa 8<br />
Antalet äldre ökar 8<br />
Hälsan <strong>är</strong> ojämnt <strong>för</strong>delad 8<br />
<strong>Det</strong> <strong>är</strong> <strong>aldrig</strong> <strong>för</strong> <strong>sent</strong> att satsa på äldres hälsa 9<br />
Hälsofrämjande arbete – att flytta fokus 10<br />
Vad <strong>är</strong> hälsa? 10<br />
Salutogenes – hälsans ursprung 11<br />
Vad påverkar människors hälsa? 11<br />
Att främja hälsa och <strong>för</strong>ebygga ohälsa 12<br />
Hälsosamt åldrande 14<br />
Vad <strong>är</strong> viktigt <strong>för</strong> ett hälsosamt åldrande? 15<br />
Att samtala om 16<br />
För dig som vill veta mer 17<br />
Referenser 18<br />
Vad kan en mötesplats erbjuda <strong>för</strong> att främja ett hälsosamt åldrande? 19<br />
Mötesplatsen – en plats <strong>för</strong> alla? 20<br />
Social gemenskap ger friskare äldre 21<br />
Socialt deltagande gör skillnad 22<br />
Att samtala om 23<br />
Levnadsvanor 24<br />
Fysisk aktivitet 24<br />
En metod <strong>för</strong> att främja fysisk aktivitet – Fysisk aktivitet på recept 25<br />
Goda matvanor 26<br />
Matskola <strong>för</strong> äldre 26<br />
Att samtala om 29<br />
Samverkan med ideella sektorn ger mer! 30<br />
Att samtala om 31<br />
För dig som vill veta mer 32<br />
Referenser 34<br />
Hur kan man bedriva ett utvecklingsarbete på en mötesplats? 35<br />
Lättare sagt än gjort? 36<br />
<strong>Det</strong> måste finnas ett tydligt behov 36<br />
Genom<strong>för</strong>andet <strong>är</strong> minst lika viktigt 36<br />
Kunskap ger insikt att <strong>för</strong>ändra 40<br />
Att samtala om 42<br />
För dig som vill veta mer 43<br />
Referenser 44<br />
Egna l<strong>är</strong>ande exempel 45<br />
Övrigt 45
Var<strong>för</strong> <strong>är</strong> det viktigt<br />
att satsa på ett hälsosamt åldrande?<br />
DEL 1
DEL 1<br />
8<br />
I det h<strong>är</strong> avsnittet beskriver vi åldersutvecklingen i Sverige och ger några<br />
viktiga argument till var<strong>för</strong> det <strong>är</strong> viktigt att investera i äldres hälsa. D<strong>är</strong>efter<br />
beskrivs några vanligt <strong>för</strong>ekommande defi nitioner som <strong>är</strong> kopplade till hälsobegreppet:<br />
Är det till exempel någon skillnad mellan ett hälsofrämjande<br />
och ett <strong>för</strong>ebyggande arbete? Vad får det i så fall <strong>för</strong> konsekvenser <strong>för</strong> det<br />
praktiska arbetet?<br />
Tre argument <strong>för</strong> att främja<br />
äldres hälsa<br />
Antalet äldre ökar<br />
Europas, och så även Sveriges, befolkning<br />
åldras. Antalet invånare 65 år och äldre var<br />
relativt konstant i Sverige fram till 2009,<br />
men nu sker en kraftig ökning – inte minst<br />
beroende på de stora ålderskullarna födda<br />
1944–1948. Beräkningar visar att andelen<br />
65 år och äldre kommer att öka från 18,6<br />
procent 2010 till 22,6 procent 2030.<br />
Dessutom ökar medellivslängden <strong>för</strong><br />
både män och kvinnor. År 2008 var den<br />
79 år <strong>för</strong> män och 83 år <strong>för</strong> kvinnor, och<br />
fram till år 2060 kommer den att öka<br />
till 85 år <strong>för</strong> män och 87 år <strong>för</strong> kvinnor,<br />
År<br />
95+<br />
85–94<br />
75–84<br />
65–74<br />
55–64<br />
45–54<br />
35–44<br />
25–34<br />
15–24<br />
5–14<br />
0–4<br />
enligt Statistiska centralbyrån (SCB), se<br />
fi gur 1. En åldrande befolkning <strong>är</strong> både en<br />
utmaning och en möjlighet <strong>för</strong> samhällets<br />
ekonomiska och sociala utveckling.<br />
Hälsan <strong>är</strong> ojämnt <strong>för</strong>delad<br />
–800 000 –600 000 –400 000 –200 000 0 200 000 400 000 600 000 800 000<br />
Men samtidigt som allt fl er blir äldre <strong>är</strong><br />
hälsan ojämnt <strong>för</strong>delad. Denna ojämlikhet<br />
börjar tidigt i livet och fortsätter in i ålderdomen.<br />
Socialstyrelsen konstaterade i en<br />
rapport 2009 att hälsan <strong>är</strong> ojämnt <strong>för</strong>delad<br />
över olika sociala grupper och kön samt<br />
att det också fi nns regionala skillnader.<br />
Kvinnor har inte samma positiva ålderutveckling<br />
som män; männen blir äldre<br />
oavsett klasstillhörighet. Den främsta<br />
orsaken <strong>är</strong> att allt f<strong>är</strong>re insjuknar i hj<strong>är</strong>t-<br />
och k<strong>är</strong>lsjukdomar, och bland dem som<br />
2009 Kvinnor<br />
2060 Kvinnor<br />
2009 Män<br />
2060 Män<br />
Fig. 1. Antal invånare 2009 och 2060 <strong>för</strong>delat på ålder och kön. (Källa: Statistik framtagen av Statistiska<br />
Centralbyrån (SCB) på beställning av <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>)
F A K TA R U TA<br />
• Medellivslängden i Sverige har ökat med fem år <strong>för</strong> män (till 79 år) och med tre år <strong>för</strong> kvinnor till<br />
82 år) mellan 1988 och 2008.<br />
• Sverige har störst andel ålderspension<strong>är</strong>er i v<strong>är</strong>lden. De senaste 30 åren har antalet personer<br />
över 85 år har <strong>för</strong>dubblats och antalet personer över 95 år tredubblats.<br />
Källa: www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=36068.<br />
insjuknar dör långt f<strong>är</strong>re. De högutbildade<br />
kvinnorna blir dessutom allt äldre medan<br />
de lågutbildade slutar sina liv vid samma<br />
ålder som på 1980-talet. <strong>Det</strong> <strong>är</strong> fram<strong>för</strong>allt<br />
sociala skillnader i cancerdödlighet som<br />
ökar bland kvinnorna.<br />
<strong>Det</strong> <strong>är</strong> <strong>aldrig</strong> <strong>för</strong> <strong>sent</strong><br />
att satsa på äldres hälsa<br />
Att bli äldre behöver inte inneb<strong>är</strong>a <strong>för</strong>sämrad<br />
hälsa och livskvalitet; genom hälsofrämjande<br />
och <strong>för</strong>ebyggande insatser går<br />
det att både <strong>för</strong>länga människors liv och<br />
<strong>för</strong>bättra deras livskvalitet. Satsningar på<br />
äldres hälsa bör d<strong>är</strong><strong>för</strong> ses som en investering<br />
som bidrar till samhällets välstånd och<br />
människors välbefinnande. <strong>Det</strong> <strong>är</strong> <strong>aldrig</strong> <strong>för</strong><br />
<strong>sent</strong>. D<strong>är</strong>emot <strong>är</strong> det viktigt att börja i tid.<br />
Hälso<strong>för</strong>ändringar under åldrandet kan<br />
bero på beteenden, vanor och ovanor som<br />
grundlagts under ett långt liv. Utöver att<br />
olika levnadsvanor påverkar hälsan så har<br />
vardagslivets villkor utifrån exempelvis<br />
utbildning, etnisk tillhörighet, ekonomiska<br />
villkor samt <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> socialt<br />
deltagande stor betydelse <strong>för</strong> olika grupper<br />
i samhället. Att vara delaktig i samhället<br />
betyder mycket <strong>för</strong> det materiella, psykosociala<br />
och politiska medinflytandet, vilket<br />
i sin tur <strong>är</strong> grunden <strong>för</strong> social välf<strong>är</strong>d och<br />
jämlik hälsa.<br />
En strategi att möta detta kan vara att<br />
erbjuda olika former av sociala mötesplatser<br />
d<strong>är</strong> äldres behov kan tillgodoses och<br />
besökarna kan känna att de behövs, att de<br />
<strong>är</strong> delaktiga och att de får ingå i ett socialt<br />
sammanhang.<br />
DEL 1<br />
9
DEL 1<br />
10<br />
Hälsofrämjande arbete<br />
– att flytta fokus<br />
Vad <strong>är</strong> hälsa?<br />
Begreppen hälsa och hälsofrämjande<br />
<strong>för</strong>ekommer allt vanligare i olika måldokument<br />
på lokal, regional, nationell och<br />
internationell nivå. Men det <strong>är</strong> sällan som<br />
begreppen definieras vilket kan skapa en<br />
osäkerhet och <strong>för</strong>virring kring vad som<br />
egentligen avses i olika sammanhang. Är<br />
hälsa motsatsen till sjukdom? Eller finns<br />
det andra sätt att betrakta hälsa?<br />
V<strong>är</strong>ldshälsoorganisationen (WHO), som<br />
<strong>är</strong> FN:s organ <strong>för</strong> hälsofrågor, formulerade<br />
sin hälsodefinition redan 1948:<br />
Hälsa <strong>är</strong> ett tillstånd av fullständigt fysiskt,<br />
psykiskt och socialt välbefinnande, och<br />
icke enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet.”<br />
(WHO, 1948).<br />
Människan <strong>är</strong> enligt denna definition<br />
inte bara en biologisk utan även en mental<br />
och social varelse och samtliga dessa tre<br />
aspekter i en persons liv tas med i definitionen<br />
av vad hälsa <strong>är</strong>.<br />
En annan definition beskriver hälsa som<br />
en resurs ur flera dimensioner: ”Hälsa <strong>är</strong> att<br />
må bra samt att ha tillräckligt med resurser<br />
<strong>för</strong> att klara vardagens krav och <strong>för</strong> att<br />
kunna <strong>för</strong>verkliga sina personliga mål.”<br />
(Nordenfelt, 1989)<br />
En grundtanke i den senare definitionen<br />
<strong>är</strong> att en person har hälsa om det finns en<br />
balans mellan personens handlings<strong>för</strong>måga
och målet <strong>för</strong> handlingen, d<strong>är</strong> den viktigaste<br />
drivkraften <strong>för</strong> att bevara god hälsa<br />
<strong>är</strong> känsla av meningsfullhet.<br />
<strong>Det</strong> så kallade hälsokorset (se figur 2)<br />
visar på ett liknande sätt olika dimensioner<br />
av hälsa utifrån en helhetssyn vad gäller<br />
psykisk, fysisk, social och existentiell hälsa.<br />
Ett <strong>för</strong>enklat sätt att beskriva de olika<br />
dimensionerna <strong>är</strong> att skilja på kroppslig<br />
och upplevd hälsa. Den kroppsliga hälsan<br />
beskrivs med tillstånden sjuk och frisk.<br />
Begreppet må bra omfattar mer än så och<br />
kan definieras som till exempel upplevelsen<br />
av att känna livsglädje, ha framtidstro, ha<br />
<strong>för</strong>måga att hantera vardagens krav, ha ett<br />
arbete, känna sig trygg eller ha bra relationer<br />
till sina medmänniskor.<br />
Är sjuk och<br />
mår bra<br />
MÅR BRA<br />
SJUK FRISK<br />
Är sjuk och<br />
mår dåligt<br />
MÅR DÅLIGT<br />
Är frisk och<br />
mår bra<br />
Är frisk och<br />
mår dåligt<br />
Figur 2: Hälsokorset visar att hälsa <strong>är</strong> något mer än<br />
att vara antingen sjuk eller frisk. Att må bra, trots<br />
belastning eller funktionsnedsättning, <strong>är</strong> fullt möjligt<br />
– på samma sätt som man kan må dåligt trots<br />
att man <strong>är</strong> frisk. Källa: Winroth, J. & Rydqvist, L-G<br />
(1993). Idrott, friskvård och hälsa.<br />
Salutogenes – hälsans ursprung<br />
Salutogenes kommer från latinets salus,<br />
som betyder hälsa och från det grekiska<br />
ordet genesis som betyder ursprung eller<br />
uppkomst. Aaron Antonovsky, professor<br />
i medicinsk sociologi, introducerade<br />
det salutogena perspektivet som inneb<strong>är</strong><br />
att man lägger tonvikten på hälsobringande<br />
faktorer, d<strong>är</strong> intresset <strong>är</strong> mer fokuserat<br />
på så kallade ”friskfaktorer” än på<br />
”riskfaktorer”. Antonovsky utgår från<br />
att tillvaron <strong>är</strong> full av påfrestningar och<br />
svårigheter, vilka individen måste l<strong>är</strong>a sig<br />
hantera. Denna <strong>för</strong>måga brukar benämnas<br />
coping<strong>för</strong>måga efter det engelska ordet<br />
coping (hantera). Coping<strong>för</strong>mågan <strong>är</strong><br />
beroende av individen <strong>för</strong>måga att skapa<br />
och se sammanhang i sin tillvaro – Känsla<br />
av sammanhang (KASAM). Antonovsky<br />
utvecklade ett sätt att mäta känslan av<br />
sammanhang (KASAM) och menade att ju<br />
högre KASAM en person har desto större<br />
chans <strong>är</strong> det att personen håller sig frisk.<br />
Att ha en hög känsla av sammanhang<br />
(KASAM) betyder att man upplever att tillvaron<br />
<strong>är</strong> meningsfull, begriplig och hanterbar<br />
vilket har visat sig vara en grundläggande<br />
<strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att kunna bevara<br />
psykisk hälsa och en god livskvalitet.<br />
F A K TA R U TA<br />
Salutogent synsätt<br />
• Kontinuumsynsätt*<br />
(kontinuum = oavbruten följd).<br />
• Kunskap om hälsan och friskfaktorer.<br />
• Ser människan och hennes sammanhang.<br />
• Bevarar och främjar hälsa.<br />
Patogent synsätt<br />
• Dikotomt synsätt (antingen eller, t ex frisk<br />
eller sjuk).<br />
• Kunskap om sjukdomen, dess riskfaktorer<br />
och orsaker.<br />
• Ser symptomet och den sjuka delen<br />
av människan.<br />
• Botar, behandlar och <strong>för</strong>ebygger ohälsa.<br />
Källa: Fritt efter Hansson, A. (2004). Hälsopromotion i<br />
arbetslivet.<br />
DEL 1<br />
11
DEL 1<br />
12<br />
Arbetsmiljö<br />
Boende<br />
Arbetslöshet<br />
Tobak<br />
Vad påverkar människors hälsa?<br />
Hälsan bestäms av en rad faktorer som<br />
samspelar med varandra och som påverkar<br />
hälsan i positiv eller negativ riktning (se bild<br />
ovan). Arv, kön och ålder <strong>är</strong> några faktorer<br />
som vi själva inte kan påverka.<br />
Andra faktorer rör olika strukturella<br />
<strong>för</strong>eteelser i samhället, exempelvis samhällsekonomi,<br />
fysisk och social miljö<br />
samt politiska beslut som i sin tur påverkar<br />
lokalsamhället och d<strong>är</strong>med boende,<br />
arbete, trafik, utbildning med mera. Några<br />
faktorer som delvis kan påverkas genom<br />
egna beslut kan kopplas till människors<br />
levnadsvanor. Exempel på dessa kan vara<br />
mat, sömn, alkohol, och fysisk aktivitet.<br />
Att främja hälsa<br />
och <strong>för</strong>ebygga ohälsa<br />
Trafik<br />
Alkohol<br />
Utbilning<br />
Att bli äldre behöver inte inneb<strong>är</strong>a <strong>för</strong>sämrad<br />
hälsa och livskvalitet. D<strong>är</strong>emot <strong>är</strong> det<br />
viktigt att <strong>för</strong>söka påverka hälsan genom<br />
Miljö<br />
Samhällsekonomiska strategier<br />
Narkotika<br />
Matvanor<br />
Socialt<br />
stöd<br />
Jordbruk<br />
Livsmedel Fritid &<br />
kultur<br />
Sociala<br />
nätverk<br />
Sex och<br />
samlevnad<br />
Individ<br />
Familj<br />
Ålder Kön Arv<br />
Social<strong>för</strong>säkring<br />
Fysisk<br />
aktivitet<br />
Socialtjänst<br />
Sömnvanor<br />
Barns<br />
vuxen-<br />
m.m.<br />
kontakter<br />
Hälso-, sjukoch<br />
tandvård<br />
Källa: Fritt efter Haglund, B. & Svanström, L. (1995). Samhällsmedicin – en introduktion.<br />
m.m.<br />
hela livet med olika hälsofrämjande och<br />
<strong>för</strong>ebyggande insatser. Vinsterna <strong>är</strong> många,<br />
både <strong>för</strong> människan och <strong>för</strong> samhället,<br />
och en god hälsa <strong>är</strong> viktig <strong>för</strong> ekonomisk<br />
tillväxt och konkurrenskraft. Men vad<br />
inneb<strong>är</strong> det i praktiken att arbeta med<br />
hälsofrämjande jäm<strong>för</strong>t med sjukdoms<strong>för</strong>ebyggande<br />
insatser?<br />
Ett hälsofrämjande arbete utgår från det<br />
friska och de faktorer som bevarar och <strong>för</strong>bättrar<br />
individens välbefinnande i positiv<br />
riktning. <strong>Det</strong>ta definieras i Ottawa Charter<br />
(1986) som ”den process som ger människor<br />
möjlighet att öka kontrollen över sin<br />
hälsa och <strong>för</strong>bättra den”.<br />
Ett hälsofrämjande arbete fokuserar<br />
på att skapa stödjande miljöer <strong>för</strong> hälsa.<br />
Mötesplatser <strong>för</strong> äldre <strong>är</strong> ett exempel<br />
på en miljö som kan bidra både till<br />
goda sociala nätverk och till att människor<br />
känner en mening i tillvaron.<br />
Utgångspunkten bör alltid vara det friska,<br />
och det gäller att stimulera besökarna att<br />
hitta rätt i vilka aktiviteter som känns
meningsfulla <strong>för</strong> just dem. Vad de äldre<br />
uppfattar som meningsfullt varierar givetvis<br />
från person till person.<br />
Ett sjukdoms<strong>för</strong>ebyggande arbete har<br />
som mål att <strong>för</strong>hindra sjukdom och minimera<br />
risker. Arbetet riktas ofta mot en viss<br />
riskgrupp eller en viss person och har till<br />
syfte att minska ohälsan. Att <strong>för</strong>ebygga<br />
orsaker till ohälsa <strong>är</strong> självklart betydelse-<br />
fullt, men det <strong>är</strong> också viktigt att ta reda<br />
på genom vad och hur hälsan kan bevaras<br />
och <strong>för</strong>bättras.<br />
Modellen nedan tydliggör skillnaderna<br />
mellan begreppen. <strong>Det</strong> <strong>är</strong> dock viktigt att<br />
komma ihåg att det ena arbetssättet inte<br />
utesluter det andra – hälsofrämjande och<br />
sjukdoms<strong>för</strong>ebyggande arbete kompletterar<br />
varandra.<br />
Hälsofrämjande Sjukdoms<strong>för</strong>ebyggande<br />
Vem? Utan<strong>för</strong> hälso- och sjukvården. Inom hälso- och sjukvården.<br />
Vad? St<strong>är</strong>ka kroppens motståndskraft mot<br />
angrepp på hälsan.<br />
Påverkan Förbättra hälsan, d<strong>är</strong> hälsan ses som<br />
individens subjektiva upplevelse och<br />
någon annat än sjukdom.<br />
Förhindra att sjukdom och olyckor uppkommer<br />
genom att undanröja orsaker.<br />
Förhindra sjukdom, d<strong>är</strong> sjukdom <strong>är</strong> ett professionellt<br />
identifierat tillstånd med en diagnos.<br />
Målgrupp Befolkningen i allmänhet. Speciella riskgrupper och utsatta personer.<br />
Källa: Janlert, U. (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon.<br />
DEL 1<br />
13
DEL 1<br />
14<br />
Hälsosamt åldrande<br />
Vissa begrepp <strong>för</strong>knippas ofta med varandra<br />
– ung och frisk samt gammal och sjuk<br />
<strong>är</strong> några sådana uttryck, och n<strong>är</strong> vi pratar<br />
om åldrandet menar vi vanligen tidsperioden<br />
från vuxen ålder fram till döden.<br />
Under livet <strong>för</strong>ändras människor på olika<br />
sätt, både psykiskt och fysiskt, beroende<br />
på vilka påfrestningar man utsätts <strong>för</strong>.<br />
<strong>Det</strong> <strong>är</strong> ofrånkomligt att det biologiska<br />
åldrandet med<strong>för</strong> en del negativa effekter,<br />
och ibland kan det vara svårt att avgöra<br />
vad som <strong>är</strong> sjukdom och vad som <strong>är</strong><br />
normala ålderskrämpor. <strong>Det</strong> viktiga <strong>är</strong><br />
att tänka på att det <strong>är</strong> möjligt att bevara<br />
och <strong>för</strong>bättra det friska åldrandet genom<br />
livsmiljö och levnadsvanor.<br />
EN DEFINITION PÅ HÄLSOSAMT<br />
ÅLDRANDE<br />
”…en process d<strong>är</strong> möjligheterna till fysisk,<br />
social och psykisk hälsa optimeras så att<br />
äldre människor kan ta aktiv del i samhället<br />
och åtnjuta ett självständigt liv med god<br />
livskvalitet utan att diskrimineras på grund<br />
av ålder”.<br />
Källa: Healthy Ageing – en utmaning <strong>för</strong> Europa.<br />
En kortversion av Healthy Ageing- projektets huvudrapport.<br />
S2007:02. Huskvarna: <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>
Vad <strong>är</strong> viktigt <strong>för</strong><br />
ett hälsosamt åldrande?<br />
Ett hälsosamt åldrande kan både <strong>för</strong>bättra<br />
Boende<br />
och <strong>för</strong>länga Arbete livet. Forskning och familj visar att det<br />
främst <strong>är</strong> fyra områden som <strong>är</strong> viktiga i<br />
det sjukdoms<strong>för</strong>ebyggande och hälsofrämjande<br />
arbetet <strong>för</strong> äldre. Dessa områden<br />
kallas de fyra hörnpelarna <strong>för</strong> ett gott<br />
åldrande och består av:<br />
• social gemenskap<br />
• meningsfullhet<br />
• fysisk aktivitet<br />
• goda matvanor.<br />
Förutom de fyra hörnpelarna fi nns det<br />
även andra viktiga faktorer som påverkar<br />
välbefi nnande n<strong>är</strong> man blir äldre,<br />
till exempel de sociala <strong>för</strong>ändringar som<br />
åldrandet inneb<strong>är</strong> och de nya roller livet<br />
ger. Lite <strong>för</strong>enklat kan man säga att livet<br />
består av tre delar – arbete, boende/familj<br />
och fritid. Alla dessa påverkar hälsan.<br />
Arbete<br />
Fritid<br />
Fritid<br />
Boende<br />
och familj<br />
DEL 5<br />
Fritiden balanserar arbetet samt boende/<br />
familj under den yrkesverksamma delen<br />
av livet, men vid pensioneringen faller<br />
arbetet bort, och då blir fritiden allt viktigare<br />
<strong>för</strong> välbefi nnandet.<br />
Boende<br />
och familj<br />
Som nybliven pension<strong>är</strong> kanske år av ett<br />
inrutat liv vänds till något positivt i form<br />
av en tillvaro utan en fulltecknad almanacka.<br />
Man får tid över <strong>för</strong> annat och<br />
man kan ”göra saker” – resa, studera eller<br />
ägna tid till barnbarnen. Att få odla sina<br />
fritidsintressen medverkar <strong>för</strong> en del till<br />
att tillvaron känns mer meningsfull. Andra<br />
kanske upplever att arbetet har varit det<br />
som gett livet innehåll och att det <strong>är</strong> sm<strong>är</strong>tfullt<br />
att <strong>för</strong>lora sin yrkesidentitet.<br />
Oavsett hur man upplever åldrandet<br />
och de sociala <strong>för</strong>ändringar som åldrandet<br />
med<strong>för</strong> måste samhället ge de rätta <strong>för</strong>utsättningarna<br />
<strong>för</strong> att varje individ ska få<br />
åldras med god hälsa. <strong>Det</strong> kan till exempel<br />
handla om att ta tillvara det engagemang<br />
och den kapacitet många äldre har <strong>för</strong><br />
samhällsfrågor och intressen. Fritid <strong>Det</strong> <strong>är</strong> dock<br />
viktigt att samhället samtidigt <strong>är</strong> fl exibelt<br />
till de olika behov som fi nns bland äldre.<br />
Boende<br />
och familj<br />
Fritid<br />
Arbete<br />
Arbete<br />
DEL 1<br />
15
DEL 1<br />
SWOT<br />
STRENGTHS<br />
Styrkor<br />
OPPORTUNITIES<br />
Möjligheter<br />
16<br />
Att samtala om<br />
1. Vad inbegrips i begreppet hälsosamt<br />
åldrande? Hur kan olika synsätt kring<br />
hälsa (ur ett salutogent respektive patogent<br />
perspektiv) påverka och inspirera<br />
innehållet på en mötesplats?<br />
2. På vilket sätt arbetar ni <strong>för</strong> att främja ett<br />
hälsosamt åldrande (i kommunen eller<br />
på mötesplatsen)? Hur kan det arbetet<br />
utvecklas? Fyll i listan nedan<br />
<strong>Det</strong> h<strong>är</strong> gör vi idag:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
<strong>Det</strong> h<strong>är</strong> THREATS vill vi utveckla:<br />
Hinder<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
WEAKNESSES<br />
Svagheter<br />
3. Utgå från det som ni redogjort <strong>för</strong> i<br />
fråga 2 och beskriv de möjligheter och<br />
hinder respektive styrkor och svagheter<br />
som ni upplever i arbetet med att främja<br />
ett hälsosamt åldrande. Ta hjälp av planeringsverktyget<br />
SWOT=”Strengths”,<br />
”Weaknesses”, ”Opportunities” och<br />
”Threats”.<br />
4. Vad kan ni (i kommunen eller på<br />
mötesplatsen) göra <strong>för</strong> att kompensera<br />
äldre människors eventuella <strong>för</strong>luster av<br />
sociala kontakter från arbetsgemenskap<br />
och vardagsrutiner?<br />
5. Hur kan man få äldre människor att<br />
känna att de får vara med och påverka<br />
och bidra med sina kunskaper och erfarenheter?<br />
Vad gör ni i er kommun?<br />
SWOT<br />
Strengths<br />
Styrkor<br />
Opportunities<br />
Möjligheter<br />
Weaknesses<br />
Svagheter<br />
Threats<br />
Hinder
För dig som vill veta mer<br />
Var med och bestäm! Delaktighet och<br />
inflytande – en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> hälsosamt<br />
åldrande. (Rapport R2008:11).<br />
Östersund: <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong><br />
H<strong>är</strong> kan du läsa mer om hur man kan<br />
arbeta <strong>för</strong> att skapa ett mer omfattande<br />
hälsofrämjande arbete bland äldre utifrån<br />
äldres delaktighet och inflytande. I skriften<br />
finns bland annat exempel på samhällsplanerande<br />
insatser <strong>för</strong> att främja äldres<br />
delaktighet och inflytande på olika nivåer.<br />
Healthy Ageing – en utmaning <strong>för</strong> Europa.<br />
En kortversion av Healthy Ageing-projektets<br />
huvudrapport. S2007:02. Huskvarna: <strong>Statens</strong><br />
<strong>folkhälsoinstitut</strong><br />
Denna rapport beskriver kortfattat Healthy<br />
Ageing-projektet – ett EU-projekt som<br />
pågick mellan 2004 och 2007 med syftet att<br />
främja ett hälsosamt åldrande. I rapporten<br />
kan du läsa mer om vad som påverkar ett<br />
hälsosamt åldrande och få goda exempel på<br />
hur man arbetar i andra europeiska länder.<br />
Rapporten redovisar också de rekommendationer<br />
och prioriterade uppgifter<br />
som togs fram under projektet och som <strong>är</strong><br />
riktade till Europeiska kommissionen samt<br />
till EU:s medlemsländer.<br />
DEL 1<br />
17
DEL 1<br />
18<br />
Referenser<br />
<strong>Det</strong> <strong>är</strong> <strong>aldrig</strong> <strong>för</strong> <strong>sent</strong> (R2009:18). Östersund: <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>.<br />
Haglund, B. & Svanström, L. (1995). Samhällsmedicin – En introduktion.<br />
Studentlitteratur.<br />
Hansson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Studentlitteratur. Malmö.<br />
Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar. En kunskapssammanställning.<br />
(Rapport R2005:6). Östersund: <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>.<br />
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Natur och Kultur.<br />
Nordenfelt, L. (1989). Om hälsa och v<strong>är</strong>de – några reflektioner från ett filosofiskt<br />
perspektiv. I Uddenberg & Philipson (red.) Hälsa som livsmening.<br />
Natur och Kultur.<br />
Ottawa Charter for Health Promotion. First International Conference on Health<br />
Promotion Ottawa, 21 November 1986 - WHO/HPR/HEP/95.1<br />
World Health Organization. (1948). Konstitutionstext från www.who.int<br />
Norling I. & Larson E-L. (2007) Ett gott och friskare liv som äldre – <strong>för</strong> en aktiv<br />
livsstil i naturen och trädgård. Göteborgs Botaniska Trädgård. Sahlgrenska<br />
universitetssjukhuset, sektionen <strong>för</strong> vårdforskning.<br />
Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen Winroth,<br />
J. & Rydqvist, L-G. (1993). Idrott, friskvård och hälsa. SISU.
Vad kan en mötesplats erbjuda <strong>för</strong><br />
att främja ett hälsosamt åldrande?<br />
DEL 2
DEL 2<br />
20<br />
I det h<strong>är</strong> avsnittet beskrivs på vilket sätt en mötesplats kan främja äldres<br />
hälsa. Avsnittet tar också upp vikten av social gemenskap och deltagande<br />
samt de positiva effekter som fysisk aktivitet och bra matvanor har på äldres<br />
hälsa. Avslutningsvis diskuteras vikten av samverkan <strong>för</strong> att skapa ett större<br />
utbud som tilltalar fler äldre.<br />
Mötesplatsen – en plats<br />
<strong>för</strong> alla?<br />
Äldre definieras ofta från 55 år och uppåt,<br />
och eftersom människor lever länge inneb<strong>är</strong><br />
det att gruppen omfattar ett åldersintervall<br />
på uppåt 30–45 år! Man inser lätt<br />
att detta handlar om en mycket heterogen<br />
grupp med många olika behov, <strong>för</strong>utsättningar<br />
och intressen.<br />
<strong>Det</strong> folkhälsopolitiska mål som riksdagen<br />
har slagit fast inneb<strong>är</strong> att det ska<br />
finnas möjligheter till en god hälsa <strong>för</strong> alla.<br />
Med tanke på den variation som finns<br />
inom gruppen äldre behövs olika typer av<br />
mötesplatser, <strong>för</strong> att så många som möjligt<br />
ska kunna engagera sig i sociala aktiviteter.<br />
D<strong>är</strong><strong>för</strong> <strong>är</strong> det viktigt att noga tänka<br />
igenom vilka typer av mötesplatser som<br />
behövs och <strong>för</strong> vilka.<br />
EN DEFINITION AV EN MÖTESPLATS<br />
En träffpunkt med ett hälsofrämjande<br />
fokus som utgör en stödjande miljö <strong>för</strong><br />
hälsa. Mötesplatsen kan vara en lokal<br />
inomhus men även en samlingsplats<br />
utomhus. IT-baserade eller virtuella mötesplatser<br />
omfattas också av begreppet.<br />
Källa: <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>. (2008) Redovisning av uppdraget<br />
Äldres hälsa – en kartläggning av l<strong>är</strong>ande exempel på<br />
sociala mötesplatser med fokus på främjande av fysisk aktivitet<br />
och goda matvanor, samt <strong>för</strong>slag till insatser och strategi<br />
<strong>för</strong> spridning i kommuner och landsting/regioner.<br />
<strong>Det</strong> handlar inte bara om en mångfald av<br />
aktiviteter. <strong>Det</strong> <strong>är</strong> också viktigt att dessa <strong>är</strong><br />
integrerade i samhället och finns på olika<br />
platser, till exempel i skolan, på bibliotek<br />
eller i idrottshallar. <strong>Det</strong> <strong>är</strong> minst lika viktigt<br />
att tänka på vilka initiativ och resurser<br />
som finns inom <strong>för</strong>eningsv<strong>är</strong>lden och den<br />
övriga ideella sektorn. Alla – oavsett om de<br />
<strong>är</strong> 55 eller 100 år – ska erbjudas möjlighet<br />
att hitta det som passar just dem <strong>för</strong> att de<br />
ska kunna vara en aktiv del av samhället.<br />
F A K TA R U TA<br />
L<strong>är</strong>domar från olika mötesplatser<br />
• Erbjud planerade aktiviteter enligt program.<br />
• Erbjud ett varierat utbud av aktiviteter <strong>för</strong><br />
att locka fler äldre till mötesplatserna.<br />
• Se både anställda samordnare och frivilliga<br />
som viktiga resurser <strong>för</strong> hållbara<br />
mötesplatser.<br />
• Tänk på mötesplatsens tillgänglighet.<br />
• Erbjud transport och ledsagare till och från<br />
mötesplatsen.<br />
• Uppmana hälso- och sjukvården att rekommendera<br />
mötesplatsen till sina patienter.<br />
• Se till att det finns en v<strong>är</strong>d/v<strong>är</strong>dinna som<br />
ser alla besökare och som får dem att<br />
känna sig välkomna.<br />
Källa: <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>. (2008). Redovisning av<br />
uppdraget Äldres hälsa – en kartläggning av l<strong>är</strong>ande<br />
exempel på sociala mötesplatser med fokus på främjande<br />
av fysisk aktivitet och goda matvanor, samt <strong>för</strong>slag till<br />
insatser och strategi <strong>för</strong> spridning i kommuner och landsting/regioner.
Social gemenskap ger<br />
friskare äldre<br />
Gemenskap och sociala relationer har stor<br />
betydelse <strong>för</strong> hälsa och livskvalitet <strong>för</strong> de<br />
allra flesta. <strong>Det</strong> <strong>är</strong> också en viktig del av ett<br />
hälsosamt åldrande. Gemenskap uppstår<br />
mellan människor eller mellan grupper av<br />
människor och inneb<strong>är</strong> att man har tillgång<br />
till sällskap, umgänge och samvaro.<br />
Att bli sedd och känna sig betydelsefull <strong>är</strong><br />
grunden <strong>för</strong> att en gemenskap ska uppstå.<br />
Åldrandet kan dock inneb<strong>är</strong>a att man har<br />
f<strong>är</strong>re sociala relationer än tidigare, och då<br />
kan mötesplatsen bli en viktig del av livet<br />
och inte minst en stödjande miljö <strong>för</strong> den<br />
äldres sociala deltagande och känsla av<br />
meningsfullhet.<br />
DEL 2<br />
21
DEL 2<br />
22<br />
Socialt deltagande gör skillnad<br />
Studier har visat att sociala aktiviteter som<br />
inneb<strong>är</strong> ett aktivt engagemang från deltagarna<br />
har positiva effekter på välbefinnandet<br />
och den självupplevda hälsan. Även<br />
kulturaktiviteter av olika slag har visat sig<br />
vara bra <strong>för</strong> välbefinnandet.<br />
De som <strong>är</strong> dagligt aktiva lever längre<br />
och de som har ett fungerande socialt liv <strong>är</strong><br />
piggare, friskare, gladare och löper mindre<br />
risk att drabbas av demenssjukdomar än<br />
S Å H Ä R G J O R D E V I<br />
Helsingborg inspirerar med gemenskap, mat och fysisk aktivitet<br />
mer ensamma och isolerade jämnåriga.<br />
Forskning tyder dessutom på att gruppverksamheter<br />
som inriktas mot utbildningsinsatser<br />
eller socialt stöd <strong>är</strong> det mest<br />
effektivta sättet att minska ensamhet bland<br />
socialt isolerade äldre. <strong>Det</strong> kan d<strong>är</strong><strong>för</strong> vara<br />
av stor betydelse att det finns möjligheter<br />
<strong>för</strong> alla att vara socialt aktiva oavsett ålder<br />
och hälsotillstånd. Socialt deltagande bör<br />
d<strong>är</strong>med ses som en viktig friskfaktor.<br />
Helsingborgs stad vill öka antalet besökare på kommunens befintliga träffpunkter, men man vill<br />
även nå äldre som i vanliga fall inte kommer dit. <strong>Det</strong>ta gör man genom att erbjuda inspirationskurser<br />
med fokus på social gemenskap, mat och fysisk aktivitet vid träffpunkt Tågaborg. Kursen omfattar<br />
tre onsdagar i rad med aktiviteter i form av <strong>för</strong>eläsning om livet som nybliven pension<strong>är</strong>, vikten<br />
av gemenskap vid måltider och bra mat <strong>för</strong> äldre, tips och provsmakning på nyttiga mellanmål<br />
samt stavgång med instruktör. Dagarna arrangeras i samarbete med Studie<strong>för</strong>bundet Vuxenskolan.<br />
Responsen har varit mycket positiv. I dag <strong>är</strong> träffpunkten välbesökt, nya grupper av seniorer har hittat<br />
dit och det finns en väntelista med seniorer som vill delta vid nästa inspirationskurs. En positiv<br />
effekt <strong>är</strong> att fler har anmält sig till att vara frivilligarbetare på träffpunkten.
Att samtala om<br />
EN FALLBESKRIVNING<br />
I Solköpings kommun har man skapat<br />
en mötesplats <strong>för</strong> att utveckla det sociala<br />
innehållet i de äldres vardag. Syftet <strong>är</strong><br />
att äldre ska kunna känna trygghet och<br />
komma till ett ställe d<strong>är</strong> det finns andra<br />
äldre att umgås med och d<strong>är</strong> man kan<br />
aktivera sig på olika sätt. Mötesplatsen <strong>är</strong><br />
<strong>för</strong>lagd på ett nedlagt servicehus och alla<br />
pension<strong>är</strong>er <strong>är</strong> välkomna, oavsett om de<br />
<strong>är</strong> beroende av större omsorgsinsatser eller<br />
klarar sig själva.<br />
Man har arbetat mycket med att få till<br />
ett stort och varierat aktivitetsutbud<br />
1. I Solköping har man arbetat med att ta<br />
fram ett stort och varierat aktivitetsutbud<br />
och alla pension<strong>är</strong>er <strong>är</strong> välkomna.<br />
Men når man alla? Diskutera vilka som<br />
kan tänkas komma till mötesplatsen respektive<br />
vilka som eventuellt utelämnas.<br />
2. Många gånger <strong>är</strong> det kanske de äldre<br />
som redan har en bra hälsa som väljer<br />
att delta i de aktiviteter som erbjuds.<br />
Vilka <strong>för</strong>- respektive nackdelar finns det<br />
med att rikta speciella insatser till speciella<br />
grupper?<br />
3. Gör en lista över vad som kan känneteckna<br />
och främja social gemenskap på<br />
en mötesplats <strong>för</strong> äldre.<br />
CHECKLISTA<br />
<strong>Det</strong> h<strong>är</strong> utgör en mötesplats <strong>för</strong> social<br />
gemenskap!<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
DEL 2<br />
23
DEL 2<br />
24<br />
Levnadsvanor<br />
Hur man mår som äldre beror dels på hur<br />
man lever i dag, dels på hur man levt tidigare.<br />
Hälso<strong>för</strong>ändringar under åldrandet<br />
beror till viss del på vanor och ovanor som<br />
grundlagts under lång tid, vilket kan påverka<br />
hälsan under ålderdomen både negativt och<br />
positivt. Att röra på sig regelbundet och äta<br />
bra mat <strong>är</strong> två av många exempel på levnadsvanor<br />
som påverkar hälsan.<br />
Fysisk aktivitet<br />
Kroppen <strong>är</strong> gjord <strong>för</strong> rörelse<br />
Människan <strong>är</strong> skapad <strong>för</strong> att vara i rörelse<br />
genom hela livet. Fysisk aktivitet gör oss<br />
friskare, det bevarar hälsan och det kan<br />
även bromsa många av de fysiska och psykiska<br />
<strong>för</strong>ändringar som beror på åldrandet.<br />
Studier visar att hälsovinsterna av fysisk<br />
aktivitet i stort sett <strong>är</strong> desamma <strong>för</strong> äldre<br />
personer som <strong>för</strong> andra åldersgrupper.<br />
Personer som fortsätter att vara aktiva<br />
upp i åren har dessutom högre grad av<br />
livskvalitet, fler år utan funktionsnedsättning,<br />
mindre risk <strong>för</strong> depressioner och<br />
minskad risk <strong>för</strong> nedsatt kognitiv funktion.<br />
Dessutom har fysisk aktivitet positiva<br />
effekter på immun<strong>för</strong>svaret, balansen blir<br />
bättre och möjligheterna till ett självständigt<br />
liv ökar.<br />
Anpassa aktiviteter efter ålder<br />
och <strong>för</strong>måga<br />
Kroppen <strong>för</strong>ändras ständigt, och man<br />
orkar helt enkelt inte lika mycket n<strong>är</strong> man<br />
<strong>är</strong> 60 år som n<strong>är</strong> man <strong>är</strong> 20 år. Men om<br />
den fysiska aktiviteten anpassas efter vad<br />
som händer i kroppen så klarar även de<br />
allra äldsta och svagaste att vara aktiva.<br />
Fysisk aktivitet behöver inte alltid vara<br />
ansträngande <strong>för</strong> att vara effektiv. En<br />
viktig aspekt <strong>för</strong> att aktiviteten ska bli en<br />
vana <strong>är</strong> att den uppfattas positivt. D<strong>är</strong><strong>för</strong><br />
kan kortare aktivitetsperioder vara att<br />
<strong>för</strong>edra – hellre dagligen och kort än sällan<br />
och längre.<br />
N<strong>är</strong> det gäller aktiviteter på mötesplatsen<br />
bör man dels planera aktiviteter<br />
som alla trivs med, dels se till att det finns<br />
möjlighet till träning utifrån vars och ens<br />
individuella <strong>för</strong>utsättningar. Att motionera<br />
ska vara njutbart och roligt, oavsett hur<br />
gammal man <strong>är</strong>! Bra aktiviteter som bidrar<br />
till bibehållen rörlighet samtidigt som de<br />
tränar smidighet och styrka <strong>är</strong> till exempel<br />
styrketräning, qigong eller stavgång.<br />
EN DEFINITION AV FYSISK AKTIVITET<br />
All typ av rörelse som ger ökad energiomsättning,<br />
till exempel promenader, friluftsliv,<br />
hushålls- och trädgårdsarbete eller träning<br />
på gym.<br />
Källa: Cirkaspersen, CJ., Powell KE. & Christenson GM.<br />
(1985) Physicirkal activity, exercise and physicirkal fitness:<br />
definitions and distinctions for health-related research.<br />
Public Health Rep. 1985;100(2):126-31.
En metod <strong>för</strong> att främja fysisk<br />
aktivitet – Fysisk aktivitet på recept<br />
Fysisk aktivitet på recept (FaR ® )inneb<strong>är</strong> att<br />
en person ordineras motion som ett komplement<br />
till eller en ersättning <strong>för</strong> läkemedel<br />
eller annan behandling. Receptet skrivs<br />
ut av legitimerad vårdpersonal. Personen<br />
får <strong>för</strong>slag på lämplig träning utifrån diagnos,<br />
personliga intressen och livssituation.<br />
FaR ® används främst av den svenska<br />
hälso- och sjukvården i samverkan med<br />
idrotts- och friluftsliv samt privata aktörer.<br />
Antingen genom<strong>för</strong>s aktiviteten på egen<br />
hand eller i grupp. Vissa mötesplatser<br />
har speciella FaR ® -ledare som leder olika<br />
aktiviteter. Dessa ledare <strong>är</strong> utbildade <strong>för</strong><br />
att ta emot och stödja personer som blivit<br />
ordinerade fysisk aktivitet på recept.<br />
Konceptet har fått stor spridning i<br />
Sverige de senaste åren och följsamheten<br />
har visat sig vara minst lika god som vid<br />
läkemedelsanvändning. En studie av äldre<br />
överviktiga men i övrigt relativt friska<br />
svenska kvinnor och män visade att fysisk<br />
aktivitet på recept med<strong>för</strong>de tre gånger så<br />
hög fysisk aktivitet jäm<strong>för</strong>t med vid vanlig<br />
behandling.<br />
F A K TA R U TA<br />
Fysisk aktivitet och träning påverkar<br />
balans, koordination och rörlighet.<br />
Olika former av fysisk aktivitet<br />
• Konditionsträning <strong>för</strong>bättrar konditionen,<br />
vilket <strong>för</strong>ebygger hj<strong>är</strong>t- och k<strong>är</strong>lsjukdomar.<br />
• Styrketräning leder till ökad muskelmassa<br />
och muskelstyrka, vilket påverkar funktions<strong>för</strong>mågan<br />
positivt.<br />
Tips på fysiska aktiviteter som kan<br />
samordnas av kommunen<br />
eller mötesplatsen:<br />
• cykelgrupper med olika utflyktsmål<br />
• speciella simtider på badhus eller rabatterade<br />
simkort<br />
• tips på promenad- och löparstråk<br />
• promenad- och löpargrupper<br />
• promenad- och löparlopp<br />
• tillgång till seniorgym eller rabatterade<br />
gymkort på allmänna gym<br />
• tips på övningar med den egna kroppen<br />
som motstånd<br />
• träningsdagbok<br />
• gruppträning.<br />
Källa: FYSS 2008. <strong>Det</strong> <strong>är</strong> <strong>aldrig</strong> <strong>för</strong> <strong>sent</strong>. R2009:18.<br />
Östersund: <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong><br />
DEL 2<br />
25
DEL 2<br />
26<br />
S Å H Ä R G J O R D E V I<br />
Levandsvanor i fokus på friskvårdscentret i Hässelby–Vällingby<br />
Alla som har fyllt 60 år och som <strong>är</strong> bosatta i stadsdelen Hässelby–Vällingby i Stockholm har tillgång<br />
till Friskvårdscentrum – en mötesplats som syftar till att främja ett fysiskt och socialt aktivt liv och<br />
uppmuntra till bättre matvanor. Målgruppens önskemål och behov genomsyrar verksamheten.<br />
Bland annat kan deltagarna få rekommendationer på fysisk aktivitet baserat på FYSS (fysisk aktivitet<br />
i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling), och varje dag erbjuds flera fysiska gruppaktiviteter.<br />
Man kan även få sitt blodtryck och blodsocker kontrollerat. Flera gånger i veckan genom<strong>för</strong>s<br />
olika sociala aktiviteter som syftar till att stimulera minnesfunktioner och koncentrations<strong>för</strong>måga<br />
och som bidrar till att besökarna får ett socialt och kulturellt utbyte med varandra. <strong>Det</strong> finns också<br />
möjlighet till information om allmänt hållna kostråd som baseras på Livsmedelsverkets n<strong>är</strong>ingsrekommendationer.<br />
För att verksamheten ska kunna utvecklas baseras mycket av utvecklingsarbetet<br />
på diskussioner i en referensgrupp. Repre<strong>sent</strong>anterna kommer från från SPF, PRO, Röda Korset,<br />
Svenska kyrkan, öppen hemtjänst, rehabiliteringsenheten, äldregruppen i <strong>för</strong>valtningen samt personer<br />
som tränar och deltar i de sociala aktiviteterna.<br />
Goda matvanor<br />
Måltidens betydelse<br />
Maten och måltiden berör oss alla och<br />
har en viktig funktion <strong>för</strong> hälsan och<br />
välbefinnandet. Doften av god mat, ett<br />
vackert dukat bord och samvaro med<br />
människor man trivs tillsammans med ger<br />
inte bara matlust utan också en känsla<br />
av välbefinnande i största allmänhet.<br />
Förutom att maten ska ge n<strong>är</strong>ing och<br />
energi ska själva måltiden ge tillfälle till<br />
glädje och gemenskap.<br />
Människor åldras i olika takt och d<strong>är</strong><strong>för</strong><br />
<strong>är</strong> det inte åldern som ska avgöra vad och<br />
hur mycket var och en bör äta. I stället<br />
bör man utgå från hälsotillståndet. För en<br />
person som <strong>är</strong> frisk och fysiskt aktiv gäller<br />
samma råd som <strong>för</strong> befolkningen i stort,<br />
det vill säga att man bör äta regelbundet<br />
och varierat. Energibehovet minskar dock<br />
med åldern, vilket kan inneb<strong>är</strong>a att man<br />
kan behöva minska intaget av mättat<br />
fett samt av mat med högt energiv<strong>är</strong>de.<br />
D<strong>är</strong>emot <strong>är</strong> behovet av viktiga n<strong>är</strong>ingsämnen<br />
lika stort <strong>för</strong> äldre som <strong>för</strong> yngre.<br />
<strong>Det</strong> gör att valet av livsmedel blir s<strong>är</strong>skilt<br />
betydelsefullt <strong>för</strong> äldre.<br />
I många fall <strong>är</strong> måltidssituationen ett<br />
tillfälle till gemenskap, men med åldern<br />
minskar ofta det sociala nätverket. En<br />
påtvingad ensamhet <strong>är</strong> <strong>aldrig</strong> rolig, och det<br />
kan påverka ätandet till det sämre. En lösning<br />
kan vara att den äldre får möjlighet<br />
besöka någon form av social mötesplats.<br />
<strong>Det</strong> finns goda exempel på mötesplatser<br />
runt om i landet d<strong>är</strong> besökarna både lagar<br />
och äter mat tillsammans.<br />
F A K TA R U TA<br />
Vinster med fysisk aktivitet<br />
och goda matvanor<br />
• Välbefinnandet och den allmänna hälsan<br />
ökar.<br />
• Den sociala gemenskapen främjas.<br />
• Benskörhet <strong>för</strong>ebyggs.<br />
• Övervikt och fetma <strong>för</strong>ebyggs.<br />
• Risken <strong>för</strong> högt blodtryck minskar.<br />
• Risken <strong>för</strong> hj<strong>är</strong>t- och k<strong>är</strong>lsjukdom minskar.<br />
• Risken <strong>för</strong> typ-2 diabetes och tjocktarmscancer<br />
minskar.<br />
• Möjligheten till ett längre och friskare liv<br />
ökar.<br />
Källor: FYSS 2008. Äldres miljöer <strong>för</strong> fysisk aktivitet.<br />
Samhällsplanering <strong>för</strong> ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt<br />
åldrande, WHO. (2002). The world health report.
Matskola <strong>för</strong> äldre<br />
Ett sätt att öka den sociala gemenskapen<br />
<strong>för</strong> äldre <strong>är</strong> att de får möjlighet att laga mat<br />
<strong>för</strong> och tillsammans med andra. <strong>Det</strong>ta ger<br />
också nya kunskaper om mat och matlagning.<br />
Matskola <strong>för</strong> äldre <strong>är</strong> ett utbildningsmaterial<br />
vars syfte <strong>är</strong> att öka möjligheten<br />
<strong>för</strong> i huvudsak friska hemmaboende äldre<br />
(65+) att få kunskap, strategier och redskap<br />
som underlättar matsituationen. D<strong>är</strong>med<br />
ökar sannolikheten att de får behålla hälsa<br />
och välbefinnande under ålderdomen.<br />
Utbildningen genom<strong>för</strong>s vid fem tillfällen<br />
à fyra timmar och omfattar teori,<br />
matlagning och gemensamma måltider.<br />
Tyngdpunkten ligger på att st<strong>är</strong>ka deltagarna<br />
n<strong>är</strong> det gäller att de ska klara sin<br />
egen matsituation, det vill säga att handla,<br />
<strong>för</strong>bereda och laga mat på egen hand, så<br />
länge de orkar och har <strong>för</strong>måga.<br />
Matskolan har genom<strong>för</strong>ts som ett pilotprojekt,<br />
och resultatet från utv<strong>är</strong>deringen<br />
var positivt. Kunskapen bland deltagarna<br />
ökade och att de ändrade vissa tankar och<br />
rutiner kring mat till det bättre.<br />
T I P S<br />
Tips på mataktiviteter som kan samordnas<br />
av kommunen eller mötesplatsen:<br />
• information och <strong>för</strong>eläsningar om<br />
allmänt hållna kostråd<br />
• receptbank<br />
• matcirklar<br />
• gemensamma måltider, lunch i någon<br />
av kommunens lokaler, till exempel<br />
skolmatsalar.<br />
Källa: FYSS 2008, <strong>Det</strong> <strong>är</strong> <strong>aldrig</strong> <strong>för</strong> <strong>sent</strong>. R2009:18.<br />
Östersund: <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong><br />
DEL 2<br />
27
DEL 2<br />
28<br />
Att samtala om<br />
1. Variationen inom äldregruppen <strong>är</strong> stor<br />
och olika metoder och insatser måste alltid<br />
ta hänsyn till bland annat personens ålder,<br />
behov, intresse, hälsotillstånd och livssituation.<br />
Hur kan ni erbjuda olika former<br />
av aktiviteter som tar hänsyn till denna<br />
stora variation? Utgå <strong>för</strong>slagsvis från de<br />
levnadsvanor som beskrivs i detta avsnitt<br />
– fysisk aktivitet och goda matvanor.<br />
Egna anteckningar:<br />
2. Fysisk aktivitet på recept (FaR ® ) <strong>är</strong> en<br />
metod som kan användas <strong>för</strong> att främja<br />
fysisk aktivitet <strong>för</strong> äldre. På vilket sätt<br />
skulle ni kunna organisera er mötesplats,<br />
så att fler kan använda sitt recept<br />
på fysisk aktivitet på er mötesplats?<br />
3. Vanligtvis erbjuder mötesplatser<br />
antingen måltider till en lägre kostnad<br />
eller att man lagar mat och äter tillsammans.<br />
Vilka andra alternativ finns <strong>för</strong><br />
att uppmuntra gemensamma måltider<br />
bland äldre?<br />
4. Maten påverkar även miljön och klimatet.<br />
Hur kan ni på er mötesplats lyfta<br />
kopplingen mellan mat och miljö?
Samverkan med ideella<br />
sektorn ger mer!<br />
Äldre <strong>är</strong> en stor och heterogen grupp. <strong>Det</strong><br />
inneb<strong>är</strong> att det behöver finnas ett brett<br />
utbud av aktiviteter <strong>för</strong> att tillmötesgå alla<br />
de olika behov som finns. I samtliga kommuner<br />
finns någon form av <strong>för</strong>eningsliv,<br />
och trots att ideella insatser inte ersätter<br />
kommunens ansvar kan de ge ett merv<strong>är</strong>de<br />
i både den kommunala verksamheten och<br />
<strong>för</strong> den enskilde.<br />
En viktig del i det hälsofrämjande arbetet<br />
<strong>är</strong> samverkan. Genom samverkan går det<br />
att nå resultat som inte skulle kunna nås<br />
om man agerar ensam. I ett samverkansarbete<br />
<strong>är</strong> det viktigt att det finns en fungerade<br />
dialog kring bland annat ansvar, mål, syfte<br />
och resurser. Genom att kommuner och<br />
den ideella sektorn samverkar skapas goda<br />
<strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> många olika idéer och<br />
konkreta lösningar kring det utbud och den<br />
efterfrågan som finns. <strong>Det</strong> <strong>är</strong> dock viktigt att<br />
S Å H Ä R G J O R D E V I<br />
Bred ideell samverkan <strong>för</strong> drift<br />
av Brålanda väntjänst<br />
<strong>Det</strong> gamla stationshuset i Brålanda har<br />
<strong>för</strong>vandlats till en mötesplats. Brålanda<br />
väntjänst som <strong>är</strong> ett brett nätverk av ideella<br />
krafter ligger bakom tillkomsten. Målet med<br />
verksamheten <strong>är</strong> att erbjuda aktiviteter som<br />
bidrar till att exempelvis äldre i eget boende,<br />
anhörigvårdare och personer med funktionsnedsättning<br />
känner gemenskap, trygghet<br />
och stimulans i det dagliga livet. <strong>Det</strong>ta kan i<br />
sin tur långsiktigt leda till ett piggare, friskare<br />
och mer positivt åldrande. Brålanda väntjänst<br />
<strong>är</strong> en fristående paraplyorganisation<br />
som består av 31 organisationer i Brålanda.<br />
Verksamheten finansieras dels av bidrag från<br />
Vänersborgs kommun, vilka täcker hyreskostnaden,<br />
dels genom kulturbidrag från<br />
Studie<strong>för</strong>bundet Vuxenskolan och inkomster<br />
från kaffe<strong>för</strong>säljning och uthyrning av lokaler.<br />
det finns en tydlig ansvars- och roll<strong>för</strong>delning<br />
mellan kommunen och de olika aktörerna.<br />
År 2008 togs en överrenskommelse fram<br />
mellan regeringen, de idéburna organisationerna<br />
och Sveriges Kommuner och<br />
Landsting (SKL). Den tydliggör den ideella<br />
sektorns roll inom det sociala området.<br />
D<strong>är</strong> står bland annat att huvudmålet <strong>är</strong><br />
att st<strong>är</strong>ka och stödja en utveckling som<br />
inneb<strong>är</strong> att den ideella sektorn kan bidra<br />
med olika former av service och tjänster<br />
till allmänheten. Överrenskommelsen<br />
utgår från att huvudansvaret <strong>för</strong> samhällets<br />
välf<strong>är</strong>d ligger på den offentliga sektorn<br />
i form av stat, kommuner och landsting.<br />
Samtidigt understryks att ett fungerande<br />
samspel mellan offentlig och ideell sektor<br />
<strong>är</strong> mycket viktig <strong>för</strong> en fortsatt positiv<br />
samhällsutveckling.<br />
En god samverkan med tydliga villkor<br />
och tydlig ansvars<strong>för</strong>delning, kan stimulera<br />
till fler aktiviteter <strong>för</strong> äldre och dessutom<br />
vara ett sätt att äldre själva får delta<br />
mer aktivt i olika sammanhang.<br />
F A K TA R U TA<br />
Samverkan kan ge:<br />
• ett ökat utbud av aktiviteter som tilltalar fler<br />
• fler idéer och initiativ<br />
• långsiktighet och stabilitet<br />
• besparingar<br />
• ökad mångfald<br />
• ökad kunskap hos aktörerna<br />
• bättre resultat.<br />
Källa: FYSS, 2008. <strong>Det</strong> <strong>är</strong> <strong>aldrig</strong> <strong>för</strong> <strong>sent</strong>. (R2009:18).<br />
Östersund: <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong><br />
DEL 2<br />
29
DEL 2<br />
30<br />
Att samtala om<br />
EN FALLBESKRIVNING<br />
Mötesplatsen Solgården har ett brett<br />
utbud av aktiviteter <strong>för</strong> att möta olika<br />
behov hos besökarna utifrån deras ålder<br />
och intresse. En lösning har varit att<br />
samarbeta med olika lokala <strong>för</strong>eningar.<br />
Schemat visar veckoplaneringen.<br />
10.00–11.00 motionsgympa<br />
11.00–12.00 Solköpings<br />
konstklubb<br />
12.00–13.00<br />
1. Vilka tänkbara samarbetspartners och<br />
aktiviteter ser ni som möjliga på er<br />
mötesplats?<br />
2. En del äldre kan uppleva helgerna som<br />
trista och händelselösa. Trots det har<br />
många mötesplatser av olika anledningar<br />
inte öppet då. Hur skulle man<br />
kunna lösa detta?<br />
3. Vilka hinder respektive möjligheter<br />
finns det <strong>för</strong> samverkan mellan kommunens<br />
mötesplatser och de ideella<br />
<strong>för</strong>eningarna?<br />
Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag<br />
motionsgympa<br />
stavgång boule<br />
vattengympa<br />
13.00–14.00 stavgång boule PRO motionsgympa<br />
14.00–15.00 vattengympa<br />
Egna anteckningar:<br />
Lunch<br />
Aktivitet som hålls av mötesplatsen<br />
Möjlighet att boka in frivillig aktivitet<br />
Stängt
För dig som vill veta mer<br />
<strong>Det</strong> <strong>är</strong> <strong>aldrig</strong> <strong>för</strong> <strong>sent</strong>. (R2009:18).<br />
Östersund: <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>.<br />
I skriften ges kunskap om och inspiration<br />
till hur man kan arbeta med mötesplatser<br />
som främjar social gemenskap, fysisk<br />
aktivitet och goda matvanor bland äldre.<br />
Skriften innehåller både teori och ett antal<br />
l<strong>är</strong>ande exempel på mötesplatser i kommuner,<br />
landsting och den ideella sektorn.<br />
• I kapitlet ” Mötesplatser <strong>för</strong> social<br />
gemenskap” kan du exempelvis läsa<br />
mer om var<strong>för</strong> det <strong>är</strong> viktigt med social<br />
gemenskap och om l<strong>är</strong>domar från de<br />
mötesplatser som finns idag.<br />
• I kapitlen kring ”Fysisk aktivitet och<br />
matvanor bland äldre – en <strong>för</strong>djupning”<br />
och ”Hur kan man främja fysisk aktivitet<br />
och goda matvanor?” kan du läsa<br />
mer om var<strong>för</strong> detta <strong>är</strong> viktigt bland<br />
äldre och hur man kan främja de båda<br />
på mötesplatser.<br />
Var med och bestäm! Delaktighet och<br />
inflytande – en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> hälsosamt<br />
åldrande. (R2008:11). Östersund: <strong>Statens</strong><br />
<strong>folkhälsoinstitut</strong>.<br />
H<strong>är</strong> finns mer att läsa om framgångsfaktorer<br />
<strong>för</strong> samverkan. Skriften innehåller<br />
bland annat exempel på olika typer av<br />
samverkansformer.<br />
Fysisk aktivitet<br />
Äldres miljöer <strong>för</strong> fysisk aktivitet – samhällsplanering<br />
<strong>för</strong> ökad fysisk aktivitet och ett<br />
hälsosamt åldrande. (R2008:35). Östersund:<br />
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>.<br />
Denna skrift ger exempel på hur man kan<br />
arbeta med olika faktorer i n<strong>är</strong>miljön som<br />
främjar fysisk aktivitet och social samvaro<br />
<strong>för</strong> äldre, till exempel social sammanhållning<br />
i bostadsområden, att omgivningen <strong>är</strong><br />
promenadvänlig och att det finns tillgång<br />
till n<strong>är</strong>a natur. Skriften tar även upp ett<br />
antal l<strong>är</strong>ande exempel på sådant som <strong>är</strong><br />
praktiskt möjligt att åstadkomma med rätt<br />
resurser och prioriteringar.<br />
Motiverande samtal <strong>för</strong> att uppmuntra fysisk<br />
aktivitet. Manual. (2009). ISBN: 978-91-7257-<br />
621-6. Östersund: <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>.<br />
Syftet med manualen <strong>är</strong> att underlätta <strong>för</strong><br />
motiverande samtal. Manualen kan också<br />
ses som en inspirations- och kunskapskälla<br />
till hur motiverande samtal kan uppmuntra<br />
till fysisk aktivitet.<br />
Satsa på friskt spel<br />
av Helena Tobiasson, 2010<br />
Rapporten beskriver på vilket sätt man<br />
kan ha användning av TV-spel av typen<br />
Nintendo Wii Sports/Wii FIT <strong>för</strong> att ta<br />
tillvara på det friska hos individen och<br />
stimulera till rörelseglädje. Att använda<br />
TV-spel <strong>är</strong> ett sätt att utöka aktivitetsutbudet<br />
på exempelvis en mötesplats.<br />
Mat<br />
Hur man äter S.M.A.R.T. Bättre hälsa, bättre<br />
miljö och pengar över. 2:a reviderade upplagan.<br />
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>, Östersund<br />
2009 ISBN: 978-91-7257-630-8<br />
Denna skrift visar hur man kan äta <strong>för</strong><br />
bättre hälsa och miljö. Innehållet bygger<br />
på utbildningspaketet Ät S.M.A.R.T från<br />
Stockholms läns landsting samt rapporten<br />
Vad kostar hållbara matvanor? Bättre<br />
hälsa, bättre miljö och pengar över från<br />
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>.<br />
DEL 2<br />
31
DEL 2<br />
32<br />
Vad kostar hållbara matvanor? Bättre hälsa,<br />
bättre miljö och pengar över. (R2009:16).<br />
Östersund: <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>.<br />
Rapporten visar hur konsumenternas matkostnader<br />
kan <strong>för</strong>ändras vid en övergång<br />
till mer hållbara matvanor, det vill säga<br />
matvanor som <strong>är</strong> bra <strong>för</strong> både hälsan och<br />
miljön.<br />
Matskola <strong>för</strong> äldre<br />
Mer att läsa om projektet Matskola <strong>för</strong><br />
äldre finns på Vårdalsinstitutets hemsida –<br />
www.vardalsinstitutet.net, under rubriken<br />
Tematiska rum<br />
Samverkan<br />
Idéburen tillväxt. Satsa idéburet, få tillväxt<br />
på köpet. Linde J. (2008). Studiematerial<br />
om social ekonomi. Västra Götalands<br />
Bildnings<strong>för</strong>bund med stöd av Västra<br />
Götalandsregionen.<br />
<strong>Det</strong>ta studiematerial handlar om hur det<br />
svenska <strong>för</strong>enings- och organisationslivet<br />
kan få en tydligare roll i samhället.<br />
Övrigt<br />
Att som äldre använda Internet – en studie<br />
om delaktighet och personligt databaserat<br />
aktivitetsstöd. Av Ingeborg Nilsson<br />
Denna studie har undersökt potentialen av<br />
internet-baserade aktiviteter som hälsofrämjande<br />
insats bland äldre som inte har<br />
någon erfarenhet av internet.<br />
Seniorer i centrum – behov och möjligheter<br />
<strong>för</strong> ett anpassat internetcafé. Av Ingeborg<br />
Nilsson, Umeå Universitet<br />
Rapporten beskriver bland annat vilket<br />
behov äldre har av anpassade internet<br />
caféer som mötesplats och möjligheterna<br />
till att starta sådana verksamheter.<br />
Webbplatser på Internet<br />
<strong>Det</strong> finns mycket information att hämta på<br />
Internet. Ett par bra webbsidor <strong>är</strong> följande:<br />
www.fhi.se/far.<br />
H<strong>är</strong> kan du läsa mer om fysisk aktivitet på<br />
recept och vad det inneb<strong>är</strong> att arbeta med<br />
metoden.<br />
www.foodinlaterlife.org.<br />
H<strong>är</strong> kan du läsa mer om på vilket sätt mat<br />
och matvanor påverkar äldres hälsa och<br />
välbefinnande och dess betydelse i relation<br />
till sociala nätverk.
Referenser<br />
Bergman Stamblewski A. Äldres miljöer <strong>för</strong> fysisk aktivitet. Samhällsplanering<br />
<strong>för</strong> ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande. (R2008:35). Östersund:<br />
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>.<br />
Cattan. (2005). Preventing social isolation and loneliness among older people:<br />
A systematic review of health promotion interventions. Ageing and society<br />
25 (1): 41-67.<br />
Cirkaspersen CJ., Powell KE. & Christenson GM. Physicirkal activity, exercise,<br />
and physicirkal fitness: definitions and distinctions for health-related<br />
research. Public Health Rep. 1985;100(2):126-31).<br />
<strong>Det</strong> <strong>är</strong> <strong>aldrig</strong> <strong>för</strong> <strong>sent</strong>. (R2009:18). Östersund: <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>.<br />
Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Stockholm:<br />
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>. Yrkes<strong>för</strong>eningar <strong>för</strong> fysisk aktivitet (YFA);<br />
2008.<br />
Greaves, C.J. (2006). Effects of creative and social activity on health and wellbeing<br />
of socially isolated older people: Outcomes from a multi-method<br />
observational study. Journal of The Royal Society for the Promotion of<br />
Health.<br />
Heuvelen, M.J. (2005). Differences between participants and non-participants in<br />
an RCT on Ageing clinical and experimental research 17(3):236.<br />
Nydahl M. (2006). Matskola <strong>för</strong> friska hemmaboende äldre. Socialstyrelsen.<br />
Regeringskansliet. (2008). Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer<br />
inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting<br />
Skr. 2008/09:207<br />
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>. (2008). Redovisning av uppdraget Äldres hälsa – en<br />
kartläggning av l<strong>är</strong>ande exempel på sociala mötesplatser med fokus på<br />
främjande av fysisk aktivitet och goda matvanor samt <strong>för</strong>slag till insatser och<br />
strategi <strong>för</strong> spridning i kommuner och landsting/regioner.<br />
The world health report 2002. Reducing risks, promoting healthy life. World<br />
Health Organization: Geneva.<br />
Svensson, L. (2006). Mötesplatser på landsbygden – om äldre människor, gemenskaper<br />
och aktiviteter. Västra Frölunda: Docusys AB.<br />
Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande – en <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> hälsosamt<br />
åldrande. (R2008:11). Östersund: <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>.<br />
DEL 2<br />
33
Hur kan man bedriva ett<br />
utvecklingsarbete på en mötesplats?<br />
DEL 3
DEL 3<br />
36<br />
<strong>Det</strong> h<strong>är</strong> avsnittet beskriver hur man kan öka chanserna att framgångsrikt<br />
arbeta med att in<strong>för</strong>a nya metoder eller strategier i en befintlig verksamhet.<br />
Lättare sagt än gjort?<br />
Implementering betyder ”att in<strong>för</strong>a och<br />
sätta nya idéer i bruk” (Janlert 2003). Att<br />
in<strong>för</strong>a ett nytt arbetssätt som exempelvis en<br />
ny metod eller en ny strategi inom en verksamhet<br />
<strong>är</strong> inte så enkelt och det finns många<br />
exempel på hur något som till en början<br />
verkat som en bra idé runnit ut i sanden.<br />
Ett implementeringsarbete kan delas<br />
upp i två delar – dels metoden i sig och dels<br />
själva implementeringsprocessen. För att få<br />
till ett långsiktigt och hållbart arbete krävs<br />
dessutom resurser, intresse och en vilja till<br />
<strong>för</strong>ändring, och det finns d<strong>är</strong>till ett antal<br />
tillvägagångssätt och metoder som underlättar<br />
arbetet.<br />
<strong>Det</strong> måste finnas ett tydligt behov<br />
Ett grundläggande krav n<strong>är</strong> man arbetar<br />
med implementering <strong>är</strong> att det uppfyller ett<br />
tydligt behov. Finns behovet ökar chansen<br />
att själva genom<strong>för</strong>andet lyckas. Dessutom<br />
behöver den nya metoden vara relevant<br />
och ha synliga <strong>för</strong>delar <strong>för</strong> verksamheten<br />
i fråga. Den ska stämma med rådande<br />
v<strong>är</strong>deringar, vara enkel att använda och<br />
kunna testas i liten skala. <strong>Det</strong> <strong>är</strong> alltså<br />
viktigt att det man önskar göra passar in i<br />
rådande sammanhang.
Genom<strong>för</strong>andet <strong>är</strong> minst lika viktigt<br />
Men det handlar inte bara om att introducera<br />
en ny metod som kan fylla uttryckliga<br />
behov. <strong>Det</strong> handlar också om hur man<br />
faktiskt genom<strong>för</strong> implementeringen av<br />
den nya metoden.<br />
Vid all slags implementering bör man ha<br />
följande fyra punkter i åtanke:<br />
1. Kombinera flera insatser. Möjligheterna<br />
<strong>för</strong> ett lyckat implementeringsarbete ökar<br />
om man kombinerar flera insatser. <strong>Det</strong><br />
kan till exempel handla om att utarbeta<br />
nya riktlinjer <strong>för</strong> rutiner samtidigt som<br />
man genom<strong>för</strong> utbildning, coachning och<br />
aktiv återkoppling mellan kollegor.<br />
2. Involvera nyckelpersoner tidigt. <strong>Det</strong> <strong>är</strong><br />
viktigt att redan i planeringsstadiet<br />
involvera olika nyckelpersoner, till<br />
exempel beslutsfattare eller de som ska<br />
stå <strong>för</strong> själva genom<strong>för</strong>andet. Genom<br />
att involvera dessa i ett tidigt skede kan<br />
problem eller farhågor diskuteras och<br />
hanteras i tid.<br />
3. Avsätt tillräckliga resurser. Både organisatoriska,<br />
personella och ekonomiska<br />
resurser behövs <strong>för</strong> lyckad implementering.<br />
Är resurstilldelningen långsiktig<br />
ökar dessutom chanserna att lyckas.<br />
4. Återkoppla. För att stötta och underhålla<br />
redan påbörjade processer behöver<br />
relevant information kontinuerligt sammanställas<br />
och åter<strong>för</strong>as.<br />
DEL 3<br />
37
DEL 3<br />
38<br />
Checklista <strong>för</strong> genom<strong>för</strong>ande<br />
<strong>Det</strong> finns ett klart definierat behov m ja m nej m vet ej<br />
Behov:<br />
Den nya insatsen kan möta det identifierade behovet m ja m nej m vet ej<br />
Hur:<br />
Idén/insatsen består av följande:<br />
Dessa nyckelpersoner bör involveras:<br />
Dessa effekter <strong>för</strong>väntas:
Kriterier <strong>för</strong> genom<strong>för</strong>ande<br />
Användarna har involverats i ett tidigt skede m ja m nej m vet ej<br />
Alla berörda har kunskap om idén och<br />
tillgång till fortlöpande stöd i det vardagliga arbetet m ja m nej m vet ej<br />
<strong>Det</strong> finns resurser i form av tid, pengar och personal m ja m nej m vet ej<br />
<strong>Det</strong> finns en adekvat och långsiktig budget m ja m nej m vet ej<br />
<strong>Det</strong> finns system <strong>för</strong> uppföljning och återkoppling m ja m nej m vet ej<br />
<strong>Det</strong> finns en planering <strong>för</strong> överlämnade<br />
till ordinarie verksamhet m ja m nej m vet ej<br />
Genom<strong>för</strong>andet sker enligt följande:<br />
Tagen och fritt tolkad från Guldbrandsson. Från nyhet till vardagsnytta (2007).<br />
DEL 3<br />
39
DEL 3<br />
40<br />
Kunskap ger insikt att <strong>för</strong>ändra<br />
En verksamhet kanske inte alltid <strong>är</strong> redo<br />
<strong>för</strong> en <strong>för</strong>ändring och det påverkar självfallet<br />
hur väl man lyckas att in<strong>för</strong>a en<br />
ny metod. Har till exempel alla berörda<br />
personer de kunskaper som krävs? Har de<br />
över huvud taget något intresse <strong>för</strong> <strong>för</strong>ändring?<br />
Dessa faktorer kan vara avgörande<br />
<strong>för</strong> hur och n<strong>är</strong> man planerar att introducera<br />
något nytt men också <strong>för</strong> att kunna få<br />
till ett långsiktigt arbete.<br />
Ett sätt att bedöma en verksamhets<br />
beredskap <strong>för</strong> <strong>för</strong>ändring <strong>är</strong> att ta hjälp av<br />
Community Readiness Model. Modellen<br />
beskriver i nio steg hur medveten och redo<br />
en verksamhet och dess ledande aktörer <strong>är</strong><br />
att börja arbeta med ett specifikt område.<br />
Modellen går att använda dels n<strong>är</strong> man<br />
ska påbörja något nytt, dels under själva<br />
processen som ett sätt att underhålla och<br />
skapa långsiktighet i det påbörjade arbetet.
Community Readiness Model<br />
– nio steg av <strong>för</strong>ändringsbenägenhet samt <strong>för</strong>slag på strategier.<br />
Steg Grad av <strong>för</strong>ändringsbenägenhet Strategi<br />
1 Ingen medvetenhet om ett specifikt<br />
ämnesområde.<br />
2 Förnekelse, enstaka personer <strong>är</strong> medvetna<br />
om ämnesområdet.<br />
3 Låg medvetenhet, allt fler <strong>är</strong> medvetna<br />
om ämnesområdet, men motivationen<br />
<strong>för</strong> att göra något saknas.<br />
4 Förplanering, en grupp påtalar ämnesområdet.<br />
5 Förberedelse, personer arbetar med<br />
ämnesområdet med visst stöd från ledningen.<br />
6 Igångsättande, h<strong>är</strong> finns tillräckligt med<br />
kunskap <strong>för</strong> att initiera aktiviteter.<br />
7 Stabilisering, en eller två stabila aktiviteter<br />
<strong>är</strong> igång och det finns utbildad personal<br />
i ämnet.<br />
8 Fastställelse, insatser <strong>är</strong> utv<strong>är</strong>derade,<br />
arbetet med ämnesområdet stöds av<br />
ledningen.<br />
9 Hög nivå av delaktighet från hela organisationen<br />
och arbetet flyter på inom<br />
ämnesområdet.<br />
Skapa medvetenhet om problemet genom personliga<br />
möten med nyckelpersoner och kontakt<br />
med potentiella supportrar.<br />
Skapa medvetenhet om att problemet uppträder<br />
i organisationen genom personliga möten med<br />
nyckelpersoner.<br />
Öka medvetenheten om att problemet uppträder<br />
i organisationen och framhåll att problemet går<br />
att lösa.<br />
Ge konkreta idéer om hur problemet kan lösas.<br />
Samla information om lokala <strong>för</strong>hållanden av<br />
betydelse <strong>för</strong> hur strategin ska läggas upp.<br />
Erbjud specifik information, träning och stöd till<br />
praktiker, sök finansiering.<br />
Planera <strong>för</strong> vidmakthållning genom till exempel<br />
utv<strong>är</strong>dering, anpassning av metoden och nätverksarbete.<br />
Först<strong>är</strong>k och utvidga metoden genom att till<br />
exempel formalisera nätverk.<br />
Underhåll metoden genom till exempel stöd till<br />
varierad finansiering och extern utv<strong>är</strong>dering.<br />
Tagen och fritt tolkad från Bästa listan (2008) samt Guldbrandsson Från nyhet till vardagsnytta<br />
(2007).<br />
DEL 3<br />
41
DEL 3<br />
42<br />
Att samtala om<br />
Egna anteckningar:<br />
1. Utgå från listan som ni gjorde under<br />
fråga 2 på sidan 16.<br />
• Prioritera vad som <strong>är</strong> viktigast.<br />
• Ta hjälp av checklistan och Community<br />
Readiness Model <strong>för</strong> att planera hur<br />
kan ni gå vidare <strong>för</strong> att <strong>för</strong>verkliga just<br />
era idéer och mål?<br />
2. Hur kan ni etablera ett samarbete med<br />
lokala <strong>för</strong>eningar? Lägg upp en strategi<br />
med hjälp av Checklista <strong>för</strong> ett lyckat<br />
genom<strong>för</strong>ande.
För dig som vill veta mer<br />
Bästa listan 2008, Stockholms läns landsting<br />
Bästa Listan 2008 innehåller tips på metoder<br />
och arbetssätt som används inom olika<br />
typer av folkhälsoarbete.<br />
Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens<br />
mödosamma konst. En forskningssammanställning<br />
av Karin Guldbrandsson,<br />
<strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>.<br />
Syftet med rapporten <strong>är</strong> att underlätta<br />
arbetet <strong>för</strong> personer som ställs in<strong>för</strong><br />
utmaningen att sprida och genom<strong>för</strong>a nya<br />
metoder inom folkhälsoarbetet. Rapporten<br />
pre<strong>sent</strong>erar hur nya metoder introduceras,<br />
realiseras och sprids.<br />
DEL 3<br />
43
DEL 3<br />
44<br />
Referenser<br />
Bästa listan 2008, Stockholms läns landsting.<br />
Edwards, RW., Jumper-Thurman, P., Plested, BA., Oetting, ER. & Swanson. L.<br />
Community readiness: Research to practice. J Community Psychology 2000;<br />
28(3) 291-307.<br />
Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens mödosamma konst.<br />
En forskningssammanställning av Karin Guldbrandsson. 2007:20 <strong>Statens</strong><br />
<strong>folkhälsoinstitut</strong>.