Det är aldrig för sent! - Statens folkhälsoinstitut

DEL 2
26
S Å H Ä R G J O R D E V I
Levandsvanor i fokus på friskvårdscentret i Hässelby–Vällingby
Alla som har fyllt 60 år och som är bosatta i stadsdelen Hässelby–Vällingby i Stockholm har tillgång
till Friskvårdscentrum – en mötesplats som syftar till att främja ett fysiskt och socialt aktivt liv och
uppmuntra till bättre matvanor. Målgruppens önskemål och behov genomsyrar verksamheten.
Bland annat kan deltagarna få rekommendationer på fysisk aktivitet baserat på FYSS (fysisk aktivitet
i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling), och varje dag erbjuds flera fysiska gruppaktiviteter.
Man kan även få sitt blodtryck och blodsocker kontrollerat. Flera gånger i veckan genomförs
olika sociala aktiviteter som syftar till att stimulera minnesfunktioner och koncentrationsförmåga
och som bidrar till att besökarna får ett socialt och kulturellt utbyte med varandra. Det finns också
möjlighet till information om allmänt hållna kostråd som baseras på Livsmedelsverkets näringsrekommendationer.
För att verksamheten ska kunna utvecklas baseras mycket av utvecklingsarbetet
på diskussioner i en referensgrupp. Representanterna kommer från från SPF, PRO, Röda Korset,
Svenska kyrkan, öppen hemtjänst, rehabiliteringsenheten, äldregruppen i förvaltningen samt personer
som tränar och deltar i de sociala aktiviteterna.
Goda matvanor
Måltidens betydelse
Maten och måltiden berör oss alla och
har en viktig funktion för hälsan och
välbefinnandet. Doften av god mat, ett
vackert dukat bord och samvaro med
människor man trivs tillsammans med ger
inte bara matlust utan också en känsla
av välbefinnande i största allmänhet.
Förutom att maten ska ge näring och
energi ska själva måltiden ge tillfälle till
glädje och gemenskap.
Människor åldras i olika takt och därför
är det inte åldern som ska avgöra vad och
hur mycket var och en bör äta. I stället
bör man utgå från hälsotillståndet. För en
person som är frisk och fysiskt aktiv gäller
samma råd som för befolkningen i stort,
det vill säga att man bör äta regelbundet
och varierat. Energibehovet minskar dock
med åldern, vilket kan innebära att man
kan behöva minska intaget av mättat
fett samt av mat med högt energivärde.
Däremot är behovet av viktiga näringsämnen
lika stort för äldre som för yngre.
Det gör att valet av livsmedel blir särskilt
betydelsefullt för äldre.
I många fall är måltidssituationen ett
tillfälle till gemenskap, men med åldern
minskar ofta det sociala nätverket. En
påtvingad ensamhet är aldrig rolig, och det
kan påverka ätandet till det sämre. En lösning
kan vara att den äldre får möjlighet
besöka någon form av social mötesplats.
Det finns goda exempel på mötesplatser
runt om i landet där besökarna både lagar
och äter mat tillsammans.
F A K TA R U TA
Vinster med fysisk aktivitet
och goda matvanor
• Välbefinnandet och den allmänna hälsan
ökar.
• Den sociala gemenskapen främjas.
• Benskörhet förebyggs.
• Övervikt och fetma förebyggs.
• Risken för högt blodtryck minskar.
• Risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar.
• Risken för typ-2 diabetes och tjocktarmscancer
minskar.
• Möjligheten till ett längre och friskare liv
ökar.
Källor: FYSS 2008. Äldres miljöer för fysisk aktivitet.
Samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt
åldrande, WHO. (2002). The world health report.