Genusperspektivet vid Sahlgrenska akademin - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

Viveka Nilsson lar av den medicinska forskningen finner sina svar inom samhällsvetenskapen. De traditionella gränserna mellan de båda forskningsområdena inbjuder enligt författaren alltmer till uppmjukning och modifiering. May (2001) påpekar att alla vetenskaper mycket påtagligt påverkas av intressen som befinner sig utanför disciplinerna och att paradigm inte är några slutna tankesystem som saknar beröringspunkter med varandra. Detta gör det enligt författaren fullt möjligt att klargöra olika teorier och integrera delar av dem. Rådande tankemönster måste dock utmanas för att förhindra att de hämmar ett effektivt beteende. Paradigm är ofta så självklara att ingen reflekterar över dem och kan bli så starkt rotade i organisationen att de försvårar förändring, vilket tydligt kommer till uttryck i föreliggande studie. Många av medarbetarna inom Sahlgrenska akademin sägs till exempel vara omedvetna om de oacceptabla värderingar och attityder de har till jämställdhetsarbete och därmed inte inse behovet av detsamma. De är inte varse om de fördomar i frågan som de ger uttryck för. Det framhålls bland annat av de intervjuade att ett genusperspektiv kan upplevas som ett hot av vissa män i det att beaktandet av detsamma i den praktiska verksamheten skulle leda till lägre löner och status liksom till sämre privilegier och förmåner. Risberg (2004) har tittat närmare på läkarlärares attityder till genusfrågor och konstaterar i sin studie att kvinnliga läkare anser ett genusperspektiv vara mer betydelsefullt i alla de professionella sammanhang som undersöktes jämfört med manliga läkare. Genusfrågor betraktas av männen som kvinnofrågor och deras inställning har med könsmaktssystemet att göra där mannen setts som norm och därmed som könlös medan kvinnan har ”könats” och setts som avvikande. Det råder enligt författaren förutfattade meningar om kvinnor och män inom medicinen och detta får betydelse vid försök att implementera ett genusperspektiv i de medicinska utbildningarna. Införandet av ett genusperspektiv handlar om att bryta upp rådande tankemönster och handlingssätt och få individerna att uppfatta andra beteenden än de gällande som självklara och eftersträvansvärda. Att få 37
Genusperspektivet vid Sahlgrenska akademin de professionella att acceptera ett genusperspektiv inom ramen för autonomin och kunskapsövertaget, och att tillämpa perspektivet i den praktiska verksamheten tar dock tid. Paradigm förändras inte över en natt, utan det handlar ofta om en lång och utdragen process. Nilsson har i ett flertal studier (se till exempel Nilsson 1999 och 2005) studerat professionellas förhållande till ekonomisering och funnit att de professionella idag till skillnad från i början av 1990-talet accepterar ekonomiska värderingar. Värderingsförändringen har pågått under mer än ett decennium, och sakta med säkert har hushållning kommit att uppfattas som ett självklart beteende. Hushållning har införlivats i det inom professionen rådande paradigmet. Paradigm genomgår en stegvis utveckling (se också Kuhn 1962 och Törnebom 1984). Att man inom Sahlgrenska akademin börjat uppfatta genusperspektivet som något självklart och eftersträvansvärt är uppenbart, även om de intervjuade är tveksamma till om detta är en direkt effekt av Genusprojektet eller ett resultat av den allmänna samhällsutvecklingen. Man vet att den vanligaste undervisningspatienten är en man och att symtombilden oreflekterat generaliserats till att gälla hela befolkningen. Man har också uppmärksammat betydelsen av att genus inom medicinen har vidare innebörd än biologiska könsskillnader och att sociala villkor relaterat till kön inverkar i sjukdomsprocesser. Genusfrågor diskuteras allt intensivare i det dagliga arbetet på verksamhetsnivå och finns med i beslutsfattande och vardagshändelser. Om man använder Törneboms (1984) terminologi kan konstateras att de diskussioner gällande genusperspektiv som förs inom Sahlgrenska akademin är av diagnostiskt slag. Sådana diskussioner syftar till att få individerna att uppdaga defekter inom rådande paradigm, det vill säga motsägelsefulla fakta som inte kan förklaras utifrån paradigmet såsom att teori och praktik inte längre stämmer överens, och förstå varför defekterna uppstått och ett nytt tankemönster blivit aktuellt. Törnebom (1984) talar också om diskussioner av terapeutiskt slag som syftar till att finna en väg ut ur defekterna genom att modifiera paradigmet i enlighet med det nya tanke- 38
Page 1 and 2: Genusperspektivet vid Sahlgrenska a
Page 37: Genusperspektivet vid Sahlgrenska a

Genusperspektivet vid Sahlgrenska akademin - Göteborgs universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?