Ladda ner uppsatsen som pdf-fil här - RFSU

Naturhumanistiska gymnasiet i Malmö
Naturvetenskapliga programmet
Projektarbete, 100 p.
Lena Winqvist
VT-08
”Vi får inte skapa rädsla för kärleken”
Ett arbete om sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet
Stephanie Gardner
My Magnusson
Anna Nilsson
NH05

Vi vill tacka
Vår handledare Lena Winqvist
Emma Skarpås och Hans Olsson på RFSU för all hjälp
Sebastian Wollter för hjälpen med våra undersökningar
Ett särskilt tack till alla ungdomar som deltagit i våra undersökningar
2

Innehållsförteckning
1. Sammanfattning .................................................................................................................4
2. Inledning............................................................................................................................5
2.1 Problemformulering......................................................................................................6
2.2 Syfte.............................................................................................................................6
2.3 Frågeställningar ............................................................................................................6
2.4 Metod...........................................................................................................................6
2.4.1 Kvantitativa källor .................................................................................................7
2.4.2 Kvalitativa källor ...................................................................................................8
3. Avhandling.......................................................................................................................10
3.1 Sexualupplysningens historia i Sverige .......................................................................10
3.2 Sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet idag..................................................15
3.2.1 Aktuell forskning .................................................................................................15
3.2.2 Fungerande sex och samlevnadsundervisning idag...............................................16
3.2.3 Vägar till en fungerande sex och samlevnadsundervisning ...................................17
3.2.4 Lärarperspektiv....................................................................................................19
3.2.5 Åtgärder...............................................................................................................20
3.3 Egna undersökningar ..................................................................................................21
3.3.1 Enkätundersökning ..............................................................................................22
3.3.2 Diskussionsgrupper..............................................................................................27
4. Analys..............................................................................................................................31
4.1 Analys av våra undersökningar ...................................................................................31
4.2 När undervisningen brister..........................................................................................33
4.3 Vår vision ...............................................................................................................33
4.3.1 Sex och samlevnad som ett eget ämne..................................................................34
4.3.2 Vägen till en rikstäckande förbättrad sex och samlevnadsundervisning ................35
5. Litteratur- och Källförteckning .........................................................................................37
5.1 Litteratur.....................................................................................................................37
5.1.1 Tidskrifter och tidningar.......................................................................................37
5.2 Internetkällor ..............................................................................................................38
5.3 Muntliga källor ...........................................................................................................38
6. Bilagor .............................................................................................................................39
6.1 Bilaga 1 – Enkät .........................................................................................................39
6.2 Bilaga 2 – Diskussionsunderlag ..................................................................................41
3

1. Sammanfattning
Vi har bildat oss en uppfattning av hur elever på högstadiet upplever sin sex och
samlevnadsundervisning. Vi har kommit fram till att undervisningen inte lever upp till den
nivå vi förväntade oss i den Svenska skolan. Detta beror på att det för ämnet inte finns någon
kursplan och att det i läroplanen endast nämns under rubriken ”Rektors ansvar” i förbifarten
som ett ämnesövergripande kunskapsområde. Dessutom får lärare ingen utbildning i sex och
samlevnad på lärarhögskolan. Det är möjligt att det är brist på lärarkompetens som gör att
elever i de flesta fall upplever sex och samlevnadsundervisningen som ett genant ämne.
Ett problem med sex och samlevnadsundervisningen är att det är något eleverna
i nuläget endast har ett fåtal gånger under sin skolgång. Detta gör att eleverna upplever ämnet
som främmande, vilket säkert bidrar till att eleverna upplever undervisningen som pinsam.
Under våra deltagande observationer nämnde en elev att det var dumt att ha sex och
samlevnadsundervisning i sjunde klass, då eleverna inte var tillräckligt mogna. Vi känner att
om man inte haft sex och samlevnadsundervisning tidigare är det klart att man kan känna sig
överväldigad. Om sex och samlevnadsundervisningen däremot är ett konstant moment genom
elevens hela skolgång, bör detta inte vara något problem.
Vi har upplevt att sex och samlevnadsundervisningen är långt ifrån vad den
borde vara och tror att ett bra sätt att förbättra denna skulle vara en förtydligad läroplan,
utbildning samt fortbildning för alla lärare samt att tillsätta en sex och samlevnadsinstans
under skolverkets översyn.
4

2. Inledning
”Men det är underligt, hwarföre man skall wara så blygsam för somlige
lämmar af wår kropp, då likwäl alla hörer till en och samma menniska
och en hwar wet altför wäl hurudanna de äro emedan alla af et kön
hafwa samma lemmar och samma bruk.”
– Carl von Linné (Mattson, 1991, s. 83)
Vi hade från början tänkt göra ett praktiskt arbete men ändrade oss då vi av en slump en dag
kom att prata om hur olika våra erfarenheter av sex och samlevnadsundervisningen på
högstadiet var. Vi frågade oss själva varför det var så och plötsligt hade vi ett uppslag till ett
projektarbete som vi alla kände intresserade oss. Ju mer vi sedan läste desto mer insåg vi hur
komplext ämnet är och vilken stor betydelse sex och samlevnadsundervisning har för
ungdomar. Speciellt en bok vi läste upprörde oss och vi började undra om det verkligen är
sådant ungdomarna lär sig på sex och samlevnadsundervisningen på högstadiet.
Boken heter Prat om sex och är tänkt som en handledning för lärare vid sex och
samlevnadsundervisning. Boken skrevs 1996 av Else-Marie Bergman. Bergman har delat upp
sex och samlevnadsundervisningen i tjej- och killgrupper som under femton träffar ska
diskutera sex och samlevnad. I underlaget för träff tre som behandlar sexualundervisning
skriver hon att läraren i tjejgruppen bör uttrycka sig såhär:
”När man är kär, vill man röra vid varandra, pussas och kramas och på alla sätt
visa att man tycker om varandra.
Så kanske den dagen kommer, då killen vill att ni ska ligga med varandra.
Vad gör du då?
Det är viktigt att du inte ställer upp på sådant du inte vill t ex samlag.
Om din kille verkligen bryr sig om dig, så respekterar han att du kanske
säger nej.” (Bergman, 1996, s. 13.)
Till killgruppen skriver hon att läraren bör uttrycka sig såhär:
”När man är kär vill man röra vid varandra, pussas och kramas och på alla sätt
visa att man tycker om varandra.
Så kanske den dagen kommer när du vill ligga med din tjej.
5

Vad gör du då? Det är väldigt viktigt att du och din tjej respekterar varandra
och att du inte tvingar henne till något som hon inte vill. Hon kanske inte vill
ligga med dig ännu och då måste du respektera hennes nej.
Man behöver inte ligga med varandra även om man har sällskap.”
(Bergman, 1996, s. 14.)
Vi blev förvånade över att se att denna mycket föråldrade syn på sexualitet och könsroller
levde kvar i undervisningsmaterial och det fick oss att undra om detta genusperspektiv lever
kvar än i sex och samlevnadsundervisningen.
2.1 Problemformulering
På gymnasieskolor idag tycks det råda stor skillnad i kunskapsnivå angående sexualkunskap
bland elever. Vi tror att detta beror på bristande lärarhandledning, läroplan och
lärarkompetens på högstadiet.
2.2 Syfte
Syftet med detta projektarbete är att undersöka hur högstadieelever upplever sin sex och
samlevnadsundervisning och om de riktlinjer som finns inom ämnet är tillräckliga samt om
lärarnas kunskap inom ämnet är tillräcklig.
2.3 Frågeställningar
1. Hur ser läroplanen ut för årskurs 7-9 när det gäller sex och samlevnadsundervisning?
2. Hur upplever eleverna sexualundervisningen?
3. Hur passar sex och samlevnadsundervisningen ihop med elevernas sexuella mognad?
4. Hur kan sexualundervisningen eventuellt förändras, utvecklas och/eller förbättras?
2.4 Metod
I vår uppsats har vi valt att använda oss av både kvantitativa och kvalitativa källor. Vi har valt
att för granskandet av våra kvantitativa källor använda oss av källkritik och textanalys.
6

2.4.1 Kvantitativa källor
Majoriteten av våra kvantitativa källor är tidigare undersökningar på området, publicerade i
böcker och tidsskrifter. Flera av de kvantitativa källorna har också officiella stämplar från
socialstyrelsen eller RFSU vilket vi anser höja deras trovärdighet mycket.
Bland våra källor finns artiklar från två olika tidsskrifter. Den ena tidsskriften är
Lärarnas Tidning som publicerat tre artiklar under rubriken Känsligt ämne i åttan. Vi anser
att Lärarnas Tidning är en bra källa då vårt projektarbete handlar om ett skolämne.
Artikelserien består av en artikel om sex och samlevnadsundervisning på en högstadieskola,
en intervju med en lärare som jobbar med ämnet samt författaren till boken Kukbruk.
Eftersom dessa artiklar endast ger oss en insyn i vad de här enskilda människorna tycker och
hur det går till på en enskild skola anser vi att artikelserien inte kan ge oss fakta om sex och
samlevnadsundervisningen i Sverige i allmänhet. Vi har därför bara använt artiklarna som
källa då vi gett exempel på hur sex och samlevnadsundervisning kan se ut. Det samma kan
sägas om den andra artikeln vi använt oss av, från tidningen HIVaktuellt, då vi endast använt
även den artikeln som förslag på hur sex och samlevnadsundervisningen kan genomföras.
Gällande undersökningar, såsom Sex överallt, typ och När fungerar
samlevnadsundervisningen?, har vi valt att se dessa som pålitliga källor då de slutsatser
författarna drar är baserade på omfattande undersökningar och anses vara vetenskapliga.
Dessa slutsatser är därför mycket relevanta för vår uppsats.
Angående att använda Angelöf och Frisings examensarbete som giltig källa
väljer vi att ha dem som trovärdig källa då deras arbete är ett godkänt och publicerat arbete
från lärarhögskolan. Vi anser att Angelöf och Frisings arbete inte är lika trovärdig som
exempelvis Socialstyrelsens undersökning När fungerar samlevnadsundervisningen? då
Angelöf och Frising på många ställen saknar en enligt oss tillräcklig källhänvisning. Vi tror
dock att lärarhögskolans krav på examensarbeten är tillräckligt höga för att arbetet sedan ska
kunna användas som pålitlig källa.
Vi har använt oss av två Internetkällor. Den ena, RFSU: s skolsajt, anser vi vara
helt pålitlig då RFSU anses vara ledande inom utvecklingen av sex och
samlevnadsundervisningen. Den andra internetkällan vi använt oss av är CeBUH Göteborgs
hemsida. CeBUH Göteborg står för Centrum för Barn och Ungas Hälsa och är en statlig
organisation överordnad Skolhälsovårdsenheten. Denna källa har använts endast för att finna
information om kurs- och läroplaner. Denna information anser vi vara trovärdig då hemsidan
är statlig.
7

2.4.2 Kvalitativa källor
Vi har valt att göra våra kvalitativa undersökningar i form av skriftliga intervjuer, i form av
enkätundersökningar (se bilaga 1) som vi delade ut till 51 niondeklassare, då vi ansåg att det
var störst möjlighet att niondeklassarna redan haft sin sex och samlevnadsundervisning.
Eleverna kom från två skolor i Malmö. Vi utförde även deltagande observationer i form av två
diskussionsgrupper om tre killar respektive fyra tjejer från den ena skolan. Vi valde att
använda oss av en enkät för att det är ett smidigt sätt att på kort tid samla in en stor mängd
kvalitativ data. Vi var noggranna med att formulera våra frågor så enkelt som möjligt för att
undvika missförstånd, samt att strukturera upp den på ett tilltalande sätt. Detta på råd av
Emma Skarpås från RFSU som också sa till oss att inte ha för många frågor i enkäten. Emma
Skarpås läste också igenom enkäten innan den skickades ut till skolorna och gav oss goda råd
om hur vi kunde förbättra den.
Vi hade, på grund av tidsbrist, inte möjlighet att själva närvara när eleverna
svarade på enkäten. Vi inser att det hade varit en enorm fördel om vi hade kunnat vara där för
att presentera oss för eleverna och kunna svara på direkta frågor angående enkäten då vi när vi
sammanställde dessa sett att det skett viss förvirring runt några frågor. I efterhand önskar vi
att vi hade haft ett svarsalternativ på varje fråga som var ”minns ej” för att eliminera
blanksvar då det i den ena skolans fall var nästan två år sen de hade vissa delar av sex och
samlevnadsundervisningen. Vi tror också detta gett mer exakta svar då de som inte mindes
kan ha gissat vilket kan ha gjort vår statistik mindre trovärdig.
Vi valde att inte ha med svarsalternativet ”vet ej” utan istället ha ett lite mindre
neutralt mittenalternativ i de frågor där vi bad eleverna ta ställning till undervisningen. Vi kan
se att mittenalternativet på de flesta sådana frågor var ett vanligt val men tror ändå att fler tog
ställning i flera frågor än vad fallet varit om de kunnat svara ”vet ej”.
Vi skrev enkäten i ett tidigt skede av projektarbetet och har i efterhand önskat att
vi hade med frågor såsom ”Hur viktigt är det med sex och samlevnadsundervisning?” samt en
följdfråga till fråga 2 (se bilaga 1) i vilken vi bad eleverna ange vilket/vilka av
svarsalternativen på fråga 2 de tyckte var viktigast att ta upp i sex och
samlevnadsundervisningen. När vi insåg detta tog vi med det i den deltagande observationen
som skedde senare under projektarbetet.
Vi baserade vår deltagande observation på enkäten för att få en djupare
förståelse för elevernas svar. Vi var noggranna med att inte ställa ledande frågor, eftersom vi
var intresserade av elevernas egna åsikter.
8

Överlag är vi nöjda med det resultat vi fått och känner att både de kvalitativa
och de kvantitativa källorna är pålitliga och korrekt analyserade. Vi känner att vi fått en
uppfattning om sex och samlevnadsundervisningen, både på individ- och nationell nivå.
9

3. Avhandling
Trots att sex och samlevnad är obligatorisk på svenska skolor idag finns det ingen läroplan för
ämnet. Sex och samlevnadsundervisningen nämns endast i sista stycket av läroplanen för
grundskolan under rubriken ”Rektors ansvar”. I LPO 04 står det:
”Ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika
ämnen. Sådana kunskapsområden är till exempel miljö, trafik, jämställdhet,
konsumentfrågor, sex och samlevnad samt risker med tobak, alkohol och
andra droger.”
I kursplanen för biologi står det under rubriken Människan:
”Utifrån perspektivet att ta ansvar både för sig själv och andra behandlas
frågor om kärlek, sexualitet och samlevnad.” (CeBUH.goteborg.se, 08-05-
16.)
samt att eleven ska:
”…kunna använda sina kunskaper /…/ som argument för ståndpunkter i
frågor om miljö, hälsa och samlevnad.” (CeBUH.goteborg.se, 08-05-16.)
Bland kunskapsmålen i biologi som eleverna ska ha uppnått i slutet av årskurs nio ingår
kunskap om vad befruktning innebär, kunskap om sexuallivets biologi, preventivmetoder och
sexuellt överförbara smittor.
I kursplanen för religion i grundskolan nämns det att ämnet ska belysa
samlevnad och jämställdhet ur ett religions- och livsåskådningsperspektiv. Eleven ska också
kunna behandla konsekvenser och ställningstagande i religiösa frågor för livsbeslut och
relationer.
Detta är de enda riktlinjer som finns för sex och samlevnadsundervisningen, ett
ämne som varit obligatoriskt i svenska skolor sedan 1955. (Mattson, 1991, s.85.)
3.1 Sexualupplysningens historia i Sverige
Eftersom sexualiteten alltid varit en del av människors liv har sexualupplysning av någon
form alltid funnits, även om den inte alltid kommit från officiella institutioner. Redan på
1500-talet talades det om sex i upplysningssyfte. Det sades då att för att öka chansen för
reproduktion vid samlag skulle mannen och kvinnan sträva efter gemensam orgasm (Angelöf
& Frising, 2007, s. 9). På 1700-talet ansågs sex vara en gåva från Gud och därmed något gott.
10

Runt 1770 upplyste Carl von Linné folket genom en serie sexualföreläsningar. Med dessa
hade han för avsikt att ge en bred beskrivning av människans sexualitet. Hans vision slog
dock inte igenom utan den första officiella sexualupplysningen i Sverige präglades istället av
rädslan för de sexuellt överförbara sjukdomarna som nu spridit sig till massorna. Denna
sexualupplysning spreds under 1700-talet genom prästerskapet och i folkskrifter (Mattson,
1991, s. 83). Under 1800-talet talades det istället om farorna med onani som ansågs skadligt
för hälsan och då enades präster, lärare och läkare i en gemensam kamp mot onanin (Angelöf
& Frising, 2007, s. 10). Att undervisa utifrån de negativa aspekterna av sexualiteten, så som
könssjukdomar, är något som har hängt kvar i undervisningen även genom hela 1900-talet.
(Mattson, 1991, s. 83.)
Under 1800-talet förändrades sedan den tidigare liberala synen på sex.
Sexualiteten behandlades nu som ett vetenskapligt ämne och det var läkare och psykiatiker
som nu övertog rollen som sexualupplysare. Då dessa enbart var män under denna tid i
Sverige så definierades begreppet sexualitet av just män. Det började publiceras vetenskapliga
texter om sexualitet och sexuell njutning attribuerades nu endast till genitala handlingar.
(Andersson & Sjödahl, 2003, s. 20.)
Graviditet innan äktenskap hade länge varit ett stort orosmoment för kvinnor då
detta ansågs vara en stor skam (Angelöf & Frising, 2007, s. 9) men under 1800-talet kom de
första kraven på sexualpolitiska reformer som reaktion på den dualistiska synen på sexualitet.
1880 höll Knut Wicksell ett fördrag i Uppsala med namnet ”Vilka äro de allmännaste
orsakerna till dryckenskapslasten och hur kunna de undanröjas?”, men då han istället talade
om preventivmedel och uppmanade allmänheten att använda dessa blev det ramaskri. En stor
del av uppståndelsen berodde på att Wicksell gav röst åt det outtalade undantaget från regeln
om sex före äktenskap som tillät detta så länge kvinnan inte blev gravid, genom att uppmana
ungdomar att använda preventivmedel redan innan giftermål. (Andersson & Sjödahl, 2003, s.
20.)
Det var inte bara män som tyckte att sexualfrågan var viktig. Sveriges första
kvinnliga läkare, Karolina Widerström, var en aktiv sexualupplysare för både pojkar och
flickor i slutet av 1800-talet. Hon undervisade vid Stockholms högre flickskolor och talade
framför allt om kroppsutveckling, fosterutveckling och kvinnan som bärare av liv men
samtidigt tog hon en moralisk ståndpunkt och förespråkade avhållsamhet fram till 20-25 års
ålder och menade att sex skulle ske i syftet av fortplantning och inte lust. Hon var därmed
mindre liberal än den tidigare Wicksell och drog därför inte till sig lika mycket negativ
11

uppmärksamhet. (Centerwall, 2005, kap. Med moralen som styrmedel – historiska perspektiv
på sexualupplysning.)
Den allmänna undervisningen om sexuell hygien riktade sig under denna tid
främst till flickor då de ansågs vara i större behov av den för att kunna skydda sig mot män.
Man ansåg även att mäns sexdrift var så stark att det var farligt att tala om till exempel
preventivmedel då detta kunde leda till ökad sexualdrift (Angelöf & Frising, 2007, s. 10). Den
här synen på pojkars och flickors sexualitet hängde tyvärr kvar genom stora delar av 1900-
talet och till och med på 1980-talet uppmärksammade Stefan Laack bristen på
sexualundervisning för pojkar. (Andersson & Sjödahl, 2003, s. 314.)
Under början av 1900-talet förespråkade Hinke Bergegren, likt 1800-talets
Wicksell, användningen av preventivmedel. Han menade att fattigdom drev kvinnor till
barnamord och att preventivmedel därför skulle användas för att förhindra detta. Han menade
även att alla barn har rätt att känna sig välkomna till världen och att om man inte ville ha barn
hade man en plikt att använda preventivmedel såsom kondom, pessar eller kulor av
kakaosmör. Man trodde på denna tid att dessa var spermiedödande. Bergegrens rättframma
sätt resulterade 1910 i två månaders fängelse och en ny lag, preventivmedelslagen, som
förbjöd all information om preventivmedel men inte användningen av dem.
1918 kom en lag om återgärder mot utbredningen av könssjukdomar som kom
att lägga en grund för fortsatt arbete inom sexualupplysning (Mattson, 1991, s. 84) även om
sexualupplysningen åter igen fick en negativ utgångspunkt. 1925 ville skolöverstyrelsen dock
vidga sexualupplysningen till att gälla utöver de veneriska sjukdomarna. (Mattson, 1991, s.
84.)
Under mellankrigstiden blev Hinke Bergegren tillsammans med journalisten
Elise Ottesen-Jensen, som skrev under pseudonymen Ottar, åter aktuell. Än en gång kom
sexualpolitiska reformer på tal. Bergegren och Ottar förespråkade kvinnliga rättigheter och
framför allt att en kvinna själv skulle få bestämma hur många barn hon ville ha. Utöver de
sexualpolitiska artiklar Ottar skrev i den syndikalistiska pressen höll hon även föreläsningar
om preventivmedel och abort. Det mest radikala hon gjorde var dock att hon under sina
föreläsningsresor provade ut pessar på de kvinnor som ville ha. Ottar menade att de rådande
lagarna mot abort och preventivmedelsinformation fanns till för att hålla arbetarklassens
kvinnor i schack och menade därför att alla, oavsett klass, skulle ha rätt till njutning och
preventivmedel. Ottars engagemang i sexualfrågor ledde 1933 till bildandet av RFSU,
Riksförbundet För Sexuell Upplysning. (Andersson & Sjödahl, 2003, s. 22.)
12

1933 inleddes också diskussioner om att införa sexualundervisning i skolan,
vilket blev verklighet år 1942, då det infördes i folkskolan. Detta var ett stort steg mot
obligatorisk sexualundervisning i alla skolor och stadier. 1945 kom den första officiella
handledningen för sexualundervisning i folkskolan (Mattson, 1991, s. 85). Handledningen
innehöll förslag på hur lektionerna borde genomföras, med tyngdpunkt på vad som inte fick
sägas. Vid den här tiden var exempelvis homosexualitet olagligt, och avhållsamhet ansågs
vara det enda rätta. Trots detta togs det inte helt avstånd från sex innan äktenskapet.
Handledning kom att kritiseras för att inte ge en realistisk bild av människans sexualitet, och
år 1949 kom en ny mer liberal handledning, som visade på att sexualiteten hade ett egenvärde
och inte endast är till för reproduktiva syften. Kritiken mot handledningen var förvånansvärt
modern, då den främst riktades mot att skolan skulle vara moraliserande. Man ansåg att
skolan skulle vara upplysande och ett forum för diskussion och reflektion. Dock var den
heterosexuella normen styrande, homosexualitet sågs som en avart, liksom onani (Angelöf &
Frising, 2007, s. 10-11).
År 1955 blev sexualundervisningen obligatorisk i skolan, året efter kom en ny,
mer konservativ handledning ut (Mattson, 1991, s. 85). Den hävdade att avhållsamhet var det
enda riktiga och att en avvikande sexuell läggning var farligt, särskilt farligt var
homosexualitet för pojkar. Det slogs även fast att flickor tänkte mer på kärlek och att pojkar
var mer sexuellt intresserade. Flickor skulle vara kyska, och pojkarna skulle lära sig att
uppskatta detta. (Centerwall, 2005, kap. Obligatorisk sexualundervisning – perspektiv på tre
handledningar.)
1967 gjordes den första sexualvaneundersökningen i Sverige. I denna deltog
1952 personer och den visade bland annat på att den norm sexualupplysning hade skapat
gällande användandet av preventivmedel efterlevdes. (Andersson & Sjödahl, 2003, s. 119.)
Under 1970-talet förändrades synen på sexualitet mycket. 1975 kom abortlagen
och för att förhindra en ökning av aborter fick socialstyrelsen i uppgift att utforma en
femårsplan för att förebygga detta. Det gjordes stora insatser för att upplysa om
preventivmedel och ge preventivmedelsrådgivning till ungdomar och detta kan sägas vara det
första steget mot de ungdomsmottagningar vi har idag. Upplysningen kom att handla inte bara
om preventivmedel och könssjukdomar, utan om könsroller, den sexuella medvetenheten,
unga kvinnors sociala situation och unga mäns behov av självinsikt angående könsroller.
Socialstyrelsens arbete ledde år 1977 till en handledning i samlevnadsundervisning. Den var
anpassad till det faktum att unga människor har ett sexuellt liv, med eller utan partner. Den
nya handledningen var inte på något vis moraliserande och lärarna fick veta att de endast
13

skulle ta ställning i frågor rörande demokrati och jämställdhet, i övriga frågor skulle läraren
vara objektiv. Handledningen poängterar att både de elever som är sexuellt aktiva och de som
väljer att vänta med sexualdebuten ska känna sig respekterade. (Centerwall, 2005, kap.
Obligatorisk sexualundervisning – perspektiv på tre handledningar.)
När HIV och aids började spridas på 1980-talet, blev sexualupplysningen och
preventivmedelsrådgivningen allt viktigare. Närmast en fråga om liv eller död. Då fick
länsskolenämnden snabbt erbjuda fortbildning för skolpersonal, så att de kunde medverka i
det förebyggande arbetet mot HIV/aids (RFSU.se, 08-05-13 / Tio punkter för bättre
sexualundervisning i skolan). Ett problem som nu uppkom i sexualundervisningen var att
fokus kom att hamna mycket på det negativa, förbud och sjukdomar. Detta var enligt Mattson
(1991, s. 85) inte bra, då denna hets bidrog till att rasera den positiva syn på
sexualundervisningen som byggts upp.
1995 kom ett nytt referensmaterial skrivet av Eric Centerwall som heter Kärlek
känns! Förstår du och bygger på handledningen från -77. I referensmaterialet sätts frågor om
normalitet och identitet i centrum (CeBUH.goteborg.se, 08-05-16). Tyvärr är
referensmaterialet inte vidare spritt och används mycket sällan i sex och
samlevnadsundervisningen. (Hans Olsson, 08-05-14.)
År 1996 genomfördes den andra sexualvaneundersökningen i Sverige. Den
omfattade 2810 personer i alla åldersgrupper och tog, förutom hur ofta och med vem vi har
sex, dessutom upp hur vi uttrycker vår sexualitet. Anledningen till att undersökningen
genomfördes var att få kunskap om hur svenskarna hade sex, för att kunna arbeta
förebyggande mot HIV/aids, genom att få svenskarna att ändra sina tidigare officiellt okända
sexvanor. Undersökningen kunde, och kan fortfarande, användas som grund då man bygger
upp sex- och samlevnadsundervisning eftersom det är svårt att undervisa utan dessa
grundfakta om ungdomars sexualitet. (Andersson & Sjödahl, 2003, s. 120.)
I och med att människans sexualitet är tätt sammanbunden med hennes hälsa
och välfärd, kan man också se att sexualupplysning och undervisning har vuxit fram i takt
med välfärdssamhället Sverige. Då den enskilde individen under de senaste århundradena fått
ett större ansvar och större friheter i samhället, har även hennes sexualitet fått gradvis mer
uppmärksamhet. Även om sexualundervisningen och upplysningen utvecklats oerhört mycket
under de senaste decennierna är den fortfarande långt ifrån perfekt, och präglas ofta än idag
av gamla fördomar, traditioner och okunskap. (Andersson & Sjödahl, 2003, s. 314.)
14

3.2 Sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet idag
Trots att sex och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk, enligt skollagen, i Sverige
sedan 1955 finns ännu ingen kursplan i ämnet på högstadiet.
3.2.1 Aktuell forskning
Det finns ett stort intresse för sex och samlevnad och därmed många undersökningar och
forskning i ämnet. Tyvärr är forskningen och undersökningarna som belyser skolans roll i
ungdomars syn på sex och samlevnad mycket begränsad. Det finns dock några studier i
ämnet. Bland annat en relativt ny studie, vid namn Samtal och undervisning om sex och
samlevnad, utförd av Jonna Giota och Rolf Lander. I denna undersökes hur lärare och elever
förhåller sig till ämnet sex och samlevnad. I denna kom man bland annat fram till att en del
elever, främst pojkar, försökte manipulera situationer, främst diskussionstillfällen, genom att
skoja och inte ta ämnet på allvar. Detta skapade en icke förtroendeingivande stämning i
gruppen, vilket gjorde att de andra eleverna var ovilliga att dela med sig av sina åsikter och
tankar. Det är enligt Giota och Lander mycket möjligt att de oseriösa elevernas beteende
bottnar i en osäkerhet och okunskap inför den egna identiteten och sexualiteten som kan göra
att de upplever ämnet som obekvämt och hotande. (Giota & Lander, 2004, s. 54-57.)
I studien tas också upp att lärarna inte får missbruka den makt som givits dem.
Det är lätt för en lärare att inom sex och samlevnadsundervisningen överföra sina egna
moraliska ståndpunkter på eleverna, samtidigt som det är mycket svårt, speciellt för lärare
utan utbildning inom ämnet, att gå ur de konventionella könsrollerna och se utanför
heteronormativiteten. (Giota & Lander, 2004, s. 57-58.)
Enligt Giota och Lander (2004, s. 59-60) önskade eleverna att få ha delar av
undervisningen i mindre könsuppdelade grupper, som leds av manliga respektive kvinnliga
ledare. I rapporten framkommer även att eleverna känner sig obekväma att dela sina
erfarenheter med läraren och höra på när läraren öppnar sig och berättar om sitt kärleksliv.
En annan lite äldre studie är Undervisningens möjligheter att förändra elevernas
tänkande inom området aids och sex av Tina Kindeberg. I undersökningen menar hon att
undervisning som manar eleverna till engagemang, genom att de får använda egen kunskap i
undervisningen, upplevs av eleverna som mest givande. Att låta eleverna delta praktiskt i
undervisningen, exempelvis genom pjäser eller diskussionsgrupper, upplevs också som
meningsfullt (Kindeberg, 1997, s. 165). Kindeberg menar att djupinriktad undervisning som
uppstår när läraren är engagerad och knyter an till verkliga situationer, uppmanar eleverna att
tänka självständigt, och påverkar deras handlande i verkliga livet. Detta borde vara målet för
15

all sex och samlevnadsundervisning, speciellt gällande säkert sex, anser Kindeberg. (Angelöf
& Frising, 2007, s. 17.)
En annan studie vi finner relevant för vårt arbete är ”Sex överallt, typ!”, skriven
av Lotta Löfgren-Mårtenson och Sven-Axel Månsson. Deras forskning är baserad på
intervjuer med ungdomar och handlar om ungdomars syn på porr. Denna studie berör inte
skolundervisningen i sex och samlevnad men är viktig för vår uppsats då den tar upp
ungdomars syn på sex och hur deras syn på sex och samlevnad har förändrats. Porr har stort
inflytande på ungdomar och har för många blivit ett substitut till skolan som kunskapskälla.
Författarna menar att porr används av ungdomar som en umgängesform, kunskapskälla och
för att bli sexuellt upphetsad. (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2006, sid 9, 25-27.)
Avslutningsvis kan det sägas att alla undersökningar vi nu presenterat har haft
fokus på eleverna. De visar också på att eleverna känner sig otrygga med sin sex och
samlevnadsundervisning och överlag anser att denna är undermålig.
3.2.2 Fungerande sex och samlevnadsundervisning idag
Genom det material vi haft tillgång till kan vi dra slutsatsen att en fungerande sex och
samlevnadsundervisning kräver engagerade lärare, med utbildning inom ämnet. Utöver det
har vi sett att det är viktigt att man gör sex och samlevnadsundervisningen
ämnesövergripande, så att man inte endast fokuserar på till exempel den biologiska delen.
(Dzedina, 2004, Ta hjälp av andra med undervisningen.)
Ett bra exempel på hur man kan göra undervisningen ämnesövergripande är att
man använder sig av olika ämneslärare, samt tar in informatörer från till exempel RFSU
och/eller ungdomsmottagningen. Detta gör man på Österholmsskolan i Skärholmen, där man
inom sex och samlevnadsundervisningen även låter eleverna anonymt skriva ner vad de
tycker att undervisningen ska lägga störst vikt vid (Dzedina, 2004, Känsligt ämne i åttan). Det
här är bra eftersom man i undervisningen fokuserar på elevernas frågor och behov, vilket i
förlängningen leder till mer engagerade elever. (Mattson, 1991, s. 91)
I Hudiksvall har man valt att ta in en utomstående informatör, Jonas Bodén, som
håller i hela sex och samlevnadsundervisningen för killarna i årskurs nio. Jonas Bodén baserar
hela sin undervisning på tillit och ömsesidig respekt. Detta uppnår han genom att han inleder
sex och samlevnadsundervisningen med ett dagslångt program av tillitsövningar i skogen.
Jonas säger att han tycker att dessa övningar får gruppen att komma närmare varandra och
förhoppningsvis rucka på maktstrukturerna i klassen, genom detta ska de få lättare att öppna
16

sig för varandra i diskussioner senare. (Claes Heijbel, 2000, Hudiksvall: Lektioner om sex
inleds i skogen.)
3.2.3 Vägar till en fungerande sex och samlevnadsundervisning
Eftersom det inte finns några övergripande riktlinjer, förutom de mål som måste uppnås inom
biologi, för sex och samlevnadsundervisning är det upp till var skola att själva sätta
standarden för, och strukturera upp, sin undervisning. Det är viktigt att skolan, främst
skolledningen, tar tag i det här ämnet och gör en grundlig planering av undervisningen. Även
om de flesta inte är medvetna om det, så finns det flera kurser man kan gå för att få en djupare
förståelse för ämnet. Dessa kan hjälpa lärare då de undervisar i sex och samlevnad. Man kan
som lärare bland annat vända sig till RFSU som håller kurser i sex och samlevnad för flickor
respektive pojkar i tonåren. Kursen är speciellt riktad till dem som jobbar med dessa grupper.
Lokala RFSU-föreningar håller också ofta i cafékvällar och seminarier med en sexualpolitisk
vinkel som kan vara intressanta och lärorika för dem som jobbar med sex och samlevnad i
skolan. Även vissa landsting i landet erbjuder kurser, seminarier och föreläsningar om sex
och samlevnad. Myndigheten för skolutveckling håller ibland seminarier och konferenser om
sex och samlevnad, till exempel Skolan som normfabrik. Utöver dessa finns det en hel del
andra föreningar som har liknande verksamheter som man kan vända sig till, däribland
Amnestyakademin, Rädda barnen, Forum för levande historia, JämO, Röda korset och Unicef.
Det är bra att det hålls sådana kurser men problemet är att lärare själva måste söka upp dessa
och att kurserna sällan riktar sig till enbart lärare. Kurserna är alltså ingen fortbildning för
lärare, utan är till för alla intresserade. (RFSU.se, 08-05-13 / Utbildning.)
Eftersom ämnet är så aktuellt och ständigt förändras i takt med media och andra
samhällsutvecklingar kan det vara en bra idé för skolan att bygga upp en hållbar stomme att
undervisa utifrån, som sedan kan revideras varje år för att bättre anpassas till elevernas yttre
intryck av sex och samlevnad. Det är viktigt att ansvaret för undervisningen inte faller på en
enskild lärare och att de lärare som är inblandade är engagerade och frivilliga. Att tvinga
någon att undervisa i ett så pass känsligt ämne leder endast till komplikationer, vilket
elevernas undervisning kommer att bli lidande av. Skolans resurser inom sex och samlevnad
sträcker sig ofta utanför den egna lärarkåren. Personal såsom skolsköterska och kurator är inte
att förringa. Det är viktigt att skolorna för ett yttre samarbete med till exempel
ungdomsmottagningar och fritidsgårdar. (Mattson, 1991, kap. Undervisningens innehåll.)
Sverige ligger internationellt sett långt framme i sex och
samlevnadsundervisningen, inte minst för att vi försöker skapa en positiv och tillåtande bild
17

av sexualitet. Det är också viktigt att prata om ren sexualfakta, såsom kroppens förändring i
puberteten, vad som händer i kroppen när man blir kär eller upphetsad och hur reproduktion
går till. Detta för att man ska ha en bred bas att stå på då man senare i undervisningen bör
jobba mycket med etik och moral genom diskussioner. Inom ämnet sex och samlevnad är det
också viktigt att utgå inte bara från vad eleverna bör lära sig, utan också vad de vill lära sig.
Detta kan exempelvis göras genom att eleverna innan undervisningen får se ett förslag på
innehåll i undervisningen och pricka för vad de är extra intresserade av. På så vis kan man
bilda sig en uppfattning av vad eleverna har störst intresse av. (Mattson, 1991, kap.
Undervisningens innehåll.)
Mattson (1991, kap. Undervisningsinnehåll) anser att ett bra sätt att gå tillväga
för att få en givande sex och samlevnadsundervisning är att hålla undervisningen i mindre
grupper. Då man behandlar ämnen som värderingar och personliga ställningstaganden,
relationer och personlighetsutveckling är det viktigt att föra en dialog och detta är lättast gjort
i mindre diskussionsgrupper vilket ger alla elever större chans att komma till tals.
Diskussioner bör föras både i könsuppdelade och blandade grupper. Mattson (1991, kap.
Undervisningsinnehåll) menar också att då eleverna är intresserade av det andra könets åsikter
i frågor rörande sex och samlevnad, bör diskussioner främst äga rum i blandade grupper med
både tjejer och killar. Då man berör ämnen som till exempel könsroller kan det vara bättre att
till en början behandla dessa i könsuppdelade grupper, då tjejer och killar mognar i olika takt.
I sådana här förhållanden är det viktigt att lärarna är vana att jobba med gruppsamtal och det
är att föredra att de är utbildade i gruppmetodik. Ett på många håll beprövat och effektivt sätt
att få igång större diskussioner är att inleda med värderingsövningar. Det är dock viktigt att
dessa övningar sker i början av en lektion och att syftet är diskussionen som uppstår efteråt
och inte ställningstagandet i övningen. Det är viktigt att i sådana övningar alltid ha ett
neutralt alternativ så att eleverna inte känner sig tvingade att ta ställning.
RFSU kan ge bra vägledning till hur man förbättrar sex och
samlevnadsundervisningen. RFSU anser att undervisningen bör spridas över en längre tid, då
enskilda dagar inte kan räknas som undervisning, utan bara som informationstillfällen
(RFSU.se, 15-05-08 / Sex i klassen – Så får du igång snacket). Vidare är det viktigt att man
inkluderar alla barn, även de som har en annan läggning än den heterosexuella. Därför bör
man använda könsneutrala ord, såsom partner istället för pojk- eller flickvän. Det är också
viktigt att inte undervisa utifrån det negativa, det är till exempel vanligt att man pratar om
sexuella läggningar i samband med att någon sagt ord som ”bög” eller ”lebb” i kränkande
sammanhang. Detta innebär ofta att det inte ligger någon planering bakom undervisningen
18

vilket gör den ogenomtänkt och i värsta fall väldigt dålig. Bäst är att man undviker att skapa
en känsla av ”vi och dem” genom att på ett naturligt sätt integrerar alla sexuella läggningar i
alla delar av undervisningen och inte väljer att ha en speciell lektion för att gå igenom ”andra”
sexuella läggningar. RFSU vill därför att ämnen som sexuell läggning ska tas upp redan i den
samlevnad som bör finnas på dagis, när man talar om till exempel olika familjekonstellationer
(RFSU.se, 15-05-08 / Att arbeta med homosexualitet).
Det finns alltså sätt att med få medel bygga upp en bra sex och
samlevnadsundervisning, det viktigaste är kunniga lärare som har ett otvingat engagemang.
Även om man på enskilda skolor kan lyckas med detta måste man på ett rikstäckande plan
jobba fram en hållbar stomme för en läroplan i sex och samlevnad på högstadiet.
3.2.4 Lärarperspektiv
Eftersom sex och samlevnad inte behandlas som ett riktigt ämne och lärare därför inte får
någon utbildning inom detta, kan det vara jobbigt för lärare att undervisa inom ämnet. Som
lärare kan man känna sig osäker inför ämnet. Utan utbildning och fasta ramar är det svårt att
veta hur personlig man bör vara och hur mycket av sina egna värderingar man ska dela med
sig av. Om lärarna får frågor de inte kan svara på riskerar de att förlora elevernas respekt och
tillit. Majoriteten av lärarna på högstadiet anser därför själva att de bör få utbildning och
kontinuerlig fortbildning inom området och önskar speciellt att få utbildning i gruppmetodik
då diskussionsgrupper bör vara ett återkommande inslag i undervisningen (Mattson, 1991, s.
107).
I sin examensuppsats menar Åsa Lydén att lärare på högstadiet ofta uppfattar att
det är biologiläraren får dra det tyngsta lasset för sex och samlevnadsundervisningen. Lärare
på många skolor känner att den samordning som krävs för att göra sex och
samlevnadsundervisningen ämnesövergripande och systematiserad saknas (Angelöf &
Frising, 2007, s. 19-20).
Enligt Mattson (1991, s. 10) har det i hans intervjuer framkommit
återkommande önskemål från lärare angående sex och samlevnadsundervisningen. Lärarna
önskar:
1. Grundutbildning och kontinuerlig fortbildning inom ämnet för lärare.
2. Tydligare ramar för ämnet, i form av till exempel läroplan.
3. Att sex och samlevnadsundervisningen behandlas likvärdigt andra ämnen
gällande ekonomiska och personella resurser.
19

4. Ramar för ett fortlöpande samarbete mellan lärare, skolhälsovård,
ungdomsmottagning, socialassistenter, fritidsledare, föräldrar m.m.
3.2.5 Åtgärder
Även om det finns mycket man kan göra för att förbättra sex och samlevnadsundervisningen
på enskilda skolor ligger ansvaret idag helt och hållet på lärarna och skolledningen, så bör det
inte vara. Det finns såklart skolor som tar sitt ansvar och organiserar sin sex och
samlevnadsundervisning men det finns tyvärr desto fler skolor som inte gör det. På många
håll i Sverige är sex och samlevnadsundervisningen mycket bristfällig. Därför behövs
nationella riktlinjer som alla skolor måste följa. (RFSU.se, 15-05-08 / Svårt att tänka nytt med
dammig kunskap.)
RFSU har satt upp en tiostegsplan för hur de anser att man kan förbättra sex och
samlevnadsundervisningen i Sverige på en nationell nivå. I den ingår:
- Krav på bättre undervisning i ämnet på lärarhögskolan, utöver den
obligatoriska sex och samlevnadsutbildningen som borde finnas på lärarhögskolan bör det
också finnas tillvalskurser inom ämnet så att intresserade kan fördjupa sig i det.
- De vill att regionala kunskapscentra för sexualitet och samlevnad ska inrättas
för att främja kompetensutvecklingen i skolorna genom ständig tillgång till fortbildning och
undervisningsunderlag och material.
- Eftersom sexualiteten och samlevnaden är ständigt föränderlig då den är så tätt
sammankopplad med samhället, vill RFSU att det ständigt pågår ny forskning så att sex och
samlevnadsundervisningen alltid ska ligga i tiden. Denna forskning ska även regelbundet
sammanfattas för större förståelse. Det är viktigt att den senaste forskningen alltid finns
tillgänglig för lärare och informatörer.
- Regelbundna sexualvaneundersökningar och undersökningar om ungdomars
tankar kring sexualitet ska genomföras för att få en klarare bild av vad som bör tas upp i
undervisningen.
- Skolornas undervisning ska ständigt följas upp och granskas både kvantitativt
och kvalitativt.
- RFSU anser också att en nationell eller nordisk konferens gällande sex och
samlevnadsundervisningen bör äga rum vartannat år för att deltagarna ska dela med sig av
sina idéer och få tillgång till ny forskning och nytt material.
- RFSU vill att man ska stödja metodutvecklingen för att förnya och förbättra
sex och samlevnadsundervisningen.
20

- RFSU lägger vikt på att man ska främja jämställdheten genom att utveckla
metoder för att integrera denna och frågor om genus i undervisningen.
- Sist men absolut inte minst anser RFSU, precis som vi gör, att riktlinjerna för
sex och samlevnadsundervisningen måste bli klarare genom att ämnet förtydligas i kurs- och
läroplaner. (RFSU.se, 15-05-08 / Tio punkter för bättre sexualundervisning i skolan.)
För att göra sex och samlevnadsundervisningen så givande som möjligt och för att inte göra
eleverna obekväma med ämnet är det viktigt att man börjar med någon form av
samlevnadsundervisning redan i förskolan. Då kan man till exempel ta upp vad kärlek är, hur
det känns att vara kär, könsorganens namn och olika familjekonstellationer. Även
diskussioner om könsroller bör komma in tidigt i undervisningen men bör inte kompliceras
förrän på mellanstadiet. Senare i undervisningen är det viktigt att tala om känslor, värderingar,
kroppen och samhället. På högstadiet ska man även gå in djupare på könsdelar och tala om
penis och klitoris och hur olika människor reagerar olika på beröring, vissa vill ta hårt och
andra vill ta löst. Det är dock mycket viktigt att läraren inte talar om sig själv och sina egna
sexuella erfarenheter. Biologiläraren är inte alltid mest lämpad att hålla i hela sex och
samlevnadsundervisningen och det är därför viktigt att undervisningen fördelas på olika
lärare. Hela undervisningen får aldrig ligga på en lärares axlar. (RFSU.se, 15-05-08 / Sex i
klassen – Så får du igång snacket.)
Sex och samlevnadsundervisningen bör spridas över hela skoltiden och inte
klumpas ihop i temaveckor eller endast under en årskurs. Eleverna ska få vara med och
bestämma över undervisningens innehåll och tonvikten ska ligga på det eleverna finner
intressant men det är viktigt att inte endast fokusera på vad eleverna själva uttrycker att de vill
veta då det är omöjligt att veta att man vill lära sig något man inte vet finns. (RFSU.se, 15-05-
08 / Sex i klassen – Så får du igång snacket.)
3.3 Egna undersökningar
Utöver de fakta vi redan presenterat har vi valt att själva göra en kvantitativ och en kvalitativ
undersökning för att få mer precisa svar på våra frågeställningar. Vi har gjort en
enkätundersökning bland 51 niondeklassare från två skolor i Malmö samt lett två
diskussionsgrupper med fyra killar respektive tjejer från en av skolorna. Vi valde att fokusera
på två skolor som vi visste nyligen hade haft sex och samlevnadsundervisning.
21

3.3.1 Enkätundersökning
Vi lät båda skolorna och alla elever vara anonyma och var noga med att poängtera detta för
eleverna då vi hoppas att detta skulle få dem att våga vara ärligare i sina svar. Vi har i
sammanställningen av våra enkäter valt att bortse från genusaspekten eftersom att
utslagningen mellan könen var minimal i vår undersökning.
Eftersom vi i enkäten använt oss av begreppet sexualundervisning och inte sex
och samlevnadsundervisning kan det ha skett en viss begreppsförvirrning bland eleverna.
Begreppen används i samma syfte idag men det finns en risk att eleverna inte uppfattat detta
och bara sett till den biologiska delen.
50
40
30
20
10
1. I vilken/vilka årskurser har du haft
sexualundervisning?
0
Åk. 6 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 9
Detta, efter att eleverna ombads uppge sitt kön, var den första frågan i vår enkät. Svaren vi
fick in visar tydligt att sexualundervisningen skedde mest i nionde klass. Eftersom elever i
samma klass inte upplevde att de haft sex och samlevnadsundervisning samtidigt innebär det
att eleverna har olika definition av sexualundervisningen eller att många elever glömt bort den
tidigare undervisningen, vilket tyder på att de haft den koncentrerad till en kort period. Ett
problem med vår formulering av frågan är att vissa elever kan ha uppfattat frågan som Sex
och samlevnadsundervisning, medan andra kan ha tolkat det som bara den biologiska delen.
22

2. Vilka av följande har ni tagit upp på
sexualundervisningen?
60
50
40
30
20
10
0
I den andra frågan i enkäten ville vi att ungdomarna skulle kryssa i allt de gått igenom i
undervisningen. Vi fick in många olika svar, elever från samma klass hade inte alls samma
uppfattning om vad de gått igenom. Detta kan bero på att eleverna inte hade samma definition
för ”tagit upp”. För vissa innebar ”ta upp” kanske att ämnet endast nämnts medan andra
elever ville ha en mer djupgående undervisning för att de skulle räkna ämnet som avhandlat.
Vi kan i sammanställningen tydligt se att fokus legat på i undervisningen är könssjukdomar
och preventivmedel. Mer än hälften av de tillfrågade eleverna och ungefär 20 av dem ansåg
inte att de gått igenom sexuell läggning och sexuella avvikelser i undervisningen. Dessa är
ämnen vi tycker är viktiga att prata om i klassrummet eftersom de är en stor del av samhället
och det är viktigt att prata om ämnen som handlar om att man ska visa respekt och förståelse
för alla människor.
23

3a. Hade ni könsuppdelad undervisning?
30
25
20
15
10
5
0
Ja Nej Både och
Detta är en fråga som vi i efterhand insett att vi borde ha formulerat lite annorlunda, eftersom
ungdomarna inom samma klass har svarat olika. Det kan bero på att våra svarsalternativ inte
var tydliga nog, att de glömt bort, eller helt enkelt inte varit på den/de könsuppdelade
lektionerna.
3b. Vad tyckte du om det?
25
20
15
10
5
0
Dåligt Sådär Ok Bra JättebraSvarade ej
Det är tydligt att se att de flesta tyckte att det sätt de delat upp undervisningen på var bra.
Eftersom det är en följdfråga till fråga 3a, betyder det att några ungdomar svarat på vad de
tyckte om könssegregerad undervisning och några svarat på vad de tyckte om könsuppdelad.
Detta gör att det är svårt att dra några slutsatser utifrån denna fråga, förutom att de flesta
elever var nöjda med det sätt deras lärare lade upp fördelningen av tjejer och killar på. Man
kan också kritisera oss för att ha luddiga svarsalternativ, då det är svårt att veta hur eleverna
uppfattar orden ”sådär” och ”ok”.
24

4. Har ni gjort några studiebesök i er
sexualundervisning?
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Ja Nej Svarade ej
Att några elever svarat ja och de flesta nej på denna fråga har att göra med att eleverna på den
ena skolan var på studiebesök på ungdomsmottagningen, vilket de uppgav i följdfrågan (se
bilaga 1) medan eleverna från den andra skolan inte var på något studiebesök. I följdfrågan
uppgav majoriteten av dem att de skulle vilja besöka ungdomsmottagningen. Följdfrågan
angående var eleven hade velat gå på studiebesök var öppen för alla men eleverna verkar ha
tolkat det som att endast de som inte var på studiebesök fick svara på frågan.
30
25
20
15
10
5
5a. Hur upplevde du sexualundervisningen i stort?
0
Dåligt Sådär Ok Bra JättebraSvarade ej
Svaren på den här frågan var positivt överraskande. Ingen har svarat att de tyckte att
undervisningen var dålig och en majoritet av eleverna tycker att undervisningen var bättre än
”okej”. Problemet med denna fråga är att eleverna inte har något att jämföra sin undervisning
25

med, därför är det svårt för dem att veta om deras undervisning var bra eller dålig, detta såg vi
tydligare i diskussionsgrupperna (se s. 28-29)
Fråga 6 löd: ”Var det något du tyckte borde ha tagits upp som inte talades om?”
och var en fråga där eleven fick utrymme att skriva, vi hade alltså inga svarsalternativ (se
bilaga 1). Förutom en elev som ansåg att de pratat för lite om sexuella läggningar, en elev som
ville veta med om hur ett samlag går till och en elev som hade velat prata mer om rätten till
sin egen kropp var det ingen som kände att de missat något i undervisningen. Precis som i
föregående fråga tror vi att denna fråga är svår för eleverna att svara på, då man inte kan veta
att man vill/behöver lära sig någonting man inte vet existerar. Det är också svårt att som elev
veta om läraren uttömt ämnet eller bara berört det. Detta kan vara en anledning till att
eleverna är så pass nöjda med sin undervisning trots att de, som kom fram i
diskussionsgrupperna (se s. 28), missat att gå igenom flera enligt oss och RFSU viktiga delar.
På fråga 7 som handlade om hur eleverna upplevt stämningen i klassrummet
under sex och samlevnadsundervisningen fick vi mycket varierade svar. Detta var också en
fråga där eleverna fick skriva fritt, precis vad de tyckte. Majoriteten av eleverna svarade att de
tyckte att stämningen i klassrummet var spänd men rolig. Flera av eleverna skrev också att de
blivit positivt överraskade av att de andra eleverna betedde sig så pass moget som de gjorde.
Detta upplever vi som mycket positivt, även om det självfallet är mycket dåligt att så många
elever upplevde stämningen som ”spänd” och ”pinsam”.
35
30
25
20
15
10
5
8. Kände du att det fanns tillfälle att prata med
läraren enskilt eller i en mindre grupp?
0
Ja Nej Svarade ej
I fråga 8 svarade majoriteten av eleverna att de kände att det funnits tillfälle att prata med
läraren enskilt eller i en liten grupp. Återigen har vi varit otydliga, eftersom en ”liten grupp”
26

är en definitionsfråga. En av eleverna skrev i en kommentar bredvid frågan att eleven inte
ville prata med läraren privat men kände att läraren hade tagit sig tid att prata med eleven om
han/hon velat. Att det var fler än tio elever som kände att de inte hade möjlighet att prata eller
ställa frågor om sex och samlevnad i enskildhet är inte acceptabelt. Det är viktigt, speciellt i
ett så pass känsligt ämne som sex och samlevnad, att det finns tid att ställa frågor till läraren
som man inte vill att de andra eleverna ska höra.
Den sista frågan i enkäten var en öppen fråga (se bilaga 1) vars syfte var att visa
oss vad elever tycker att ordet sex betyder. På denna fråga svarade de flesta med endast ett
ord, samlag. Några elever blev provocerade av frågan och skrev att det är upp till var och en,
vilket var ungefär det svar vi hoppats på. Vissa elever skrev också att ordet sex för dem
handlade om att få barn, bli förälder, bli vuxen. Några elever skrev att deras definition av sex
var att sex är ett sätt att utrycka kärlek. Vi är medvetna om att denna fråga var väldigt mycket
av en tolkningsfråga och vi förväntade oss att få många olika svar. Ändå känner vi att denna
fråga gav oss en uppfattning om hur mycket diskussion eleverna haft kring de olika
aspekterna av sex.
3.3.2 Diskussionsgrupper
Vi valde att använda oss av diskussioner som ett komplement till enkäterna. Vi diskuterade i
två grupper om tre killar respektive fyra tjejer. Vi valde att dela upp eleverna i könsuppdelade
grupper för att vi trodde att de skulle känna sig mer bekväma då och ha lättare att öppna upp
sig. Vi har sedan till stor del bortsett från genusaspekten då undersökningen av denna inte är
målet med vårt arbete. Eleverna kom från två olika klasser, varav tyvärr endast den ena hade
fått fylla i vår enkät. Vårt diskussionsunderlag (se bilaga 2) baserades på enkäterna och tanken
med diskussionsgrupperna var att få en dialog och en mer djupgående förståelse för hur
ungdomarna såg på sex och samlevnadsundervisningen.
Tjejerna och killarna kom till vår skola och vi satte oss i två grupprum. Vi var
noggranna med att poängtera att ungdomarna skulle vara anonyma och att det endast var deras
sexualundervisning vi ville prata om, inte några personliga sexuella erfarenheter. Vi frågade
ungdomarna om det var okej att vi spelade in samtalet och det tyckte de att det var. Därefter
började vi samtalen.
Vi inledde med att fråga med hur mycket sex och samlevnadsundervisning de
haft, vilket vi ansåg var en relativt neutral fråga. Det visade sig att ungdomarna hade olika
uppfattning om detta, till sist kom de fram till att de haft biologidelen i sjunde klass, under en
period av tre veckor. När vi vidare diskuterade den undervisningen anmärkte en elev på att
27

den var tråkig och ”fyrkantig”. En annan elev tyckte att de borde ha lagt sexualundervisningen
senare på terminen, eller i åttonde klass, då eleverna kände sig mer bekväma med varandra
och var lite mognare.
Eleverna sa även att de diskuterade samlevnad i nionde klass. De sa att de under
40 minuter i veckan hade ett ämne där de berörde olika samlevnadsrelaterade ämnen. Killarna
ansåg även att de haft sex och samlevnad i åttonde klass, något tjejerna ansåg att de inte haft. I
nionde klass hade det kommit en utomstående kvinna och man och pratat med eleverna om
sex och samlevnad i könsuppdelade mindre grupper. Vi tror att det varierade resultatet på
fråga 3a i vår enkätundersökning kan bero på att vissa elever inte uppfattat dagen då de
utomstående informatörerna kom som undervisning. Eleverna var mycket nöjda med besöket
och menade att lärarna kanske kunde lära sig något av informatörerna. I våra
diskussionsgrupper ingick elever från den skola som i sin sex och samlevnadsundervisning
besökt ungdomsmottagningen. Besöket gjordes uppdelat i tjej- och killgrupper men eleverna
kan ha uppfattat även denna dag som en informationsdag och inte som en del av
undervisningen. Både tjejerna och killarna kände att det var väldigt bra att besöka
ungdomsmottagningen, de trodde att det skulle göra det lättare för dem att gå dit i framtiden.
Vi frågade eleverna lite mer ingående vad det samlevnadsorienterade ämnet var.
De sa att de under dessa lektioner jobbade mycket med värderingsövningar och tjejerna från
den ena klassen tyckte att detta var givande och roligt, medan tjejerna från den andra klassen
tyckte att det var oseriöst och att de bara gjorde samma ”lekar” varje gång och tittade på
tråkiga filmer. Killarna tyckte genomgående att det var givande och gjorde att de fick större
tillit till och kom närmre lärare och klasskamrater.
Vi tycker att konceptet för dessa lektioner verkar väldigt bra, med fasta lektioner
spridda över hela läsåret men vi tycker att utförandet på skolan verkade variera väldigt
mycket beroende på lärare. Vi tror att detta till stor del beror på dålig samordning mellan
lärare och skolledningen och möjligtvis lärarnas brist på utbildning inom ämnet.
I början av diskussionen tyckte eleverna att deras sex och
samlevnadsundervisning varit bra och att de gått igenom allt det viktigaste. När vi sedan
preciserade oss och började prata om vad de faktiskt gått igenom inom ämnet visade det sig
att den enda sexuella läggning de tagit upp var homosexualitet. Det hade de bara nämnt i
förbifarten när elever använt ord som ”bög” och ”lebb” som skällsord. De hade
överhuvudtaget inte pratat om transsexualitet, bisexualitet, sexuella avvikelser och ej heller
om abort. De hade heller inte pratat om att sexualiteten är personlig. När vi frågade om de var
medvetna om att alla har en egen sexualitet och att allas sexliv är olika, svarade de självsäkert
28

att: Ja, vi har gått igenom oral- och analsex och olika ställningar. Detta var inte alls det svar vi
förväntat oss eftersom det inte var det vi menade med frågan. Vi tycker att detta tyder på att
de inte gått igenom att alla har en egen unik sexualitet och egna sexuella preferenser.
När vi började diskutera heteronormen och hur denna behandlades i elevernas
sex och samlevnadsundervisning ställde sig eleverna genast frågande till begreppet
heteronormen, som de inte visste vad det betydde. När vi vidare förklarat diskuterade eleverna
lite sinsemellan och kom fram till att deras undervisning bara hade riktat sig till
heterosexuella. Eleverna talade om att det inte hade varit accepterat att vara homosexuell på
deras skola, men de trodde att ett införande av könsneutrala begrepp i undervisningen hade
fått fördomarna att minska. När vi pratade vidare om homosexualitet kom en elev på att det
hade varit spännande att få prata med någon som är homosexuell, vi föreslog en representant
från RFSL och det var eleverna positiva till. Vi tycker att detta är bra, men risken finns att det
ökar känslan av ”vi och dem”. Därför får detta inte vara det enda tillfället då eleverna
diskuterar homosexualitet.
När vi diskuterade hur undervisningen bör se ut och vad som är viktigt att ta upp
hade eleverna många idéer. Eleverna diskuterade och tyckte att det var bra att ha den egna
läraren i sex och samlevnad, då det är någon man känner och har förtroende för men menade
också att vissa säkert kan tycka att det är pinsamt att prata om sådana saker med sin ordinarie
lärare och att det därför kunde vara bra med någon utomstående. Det bästa med att ha en
utomstående informatör menade eleverna var att man var säker på att de kunde vad de pratade
om, till skillnad från lärarna som ibland kunde verka generade och vara ”ute och cykla” som
en elev uttryckte det. En elev sa att ”variation är alltid bra” och menade att det bästa skulle
vara att dela upp undervisningen mellan de ordinarie lärarna och utomstående informatörer.
När vi berättade för eleverna att lärarna inte får någon utbildning i sex och
samlevnad på lärarhögskolan blev de väldigt förvånade. Eleverna tyckte att lärarna definitivt
borde få mer utbildning inom ämnet. Som en elev uttryckte det: Ju mer lärarna kan, desto mer
lär vi oss.
Vi frågade eleverna vad de tyckte var viktigast att ta upp och de tyckte att man i
undervisningen bör lägga stor vikt vid könssjukdomar och preventivmedel, ”det handlar ju om
liv och död”. I enkätsvaren syntes tydligt att dessa frågor var det flest elever kände att de hade
pratat om, från vilket man kan dra slutsatsen att det var dessa frågor man pratat mest om på
sex och samlevnadsundervisningen. Att eleverna i diskussionsgrupperna angav att dessa
frågor var de viktigaste att prata om kan ha något med detta att göra.
29

Eleverna i diskussionsgrupperna fick berätta hur de tyckte att den ultimata sex
och samlevnadsundervisningen skulle vara. De hade önskat mer praktisk undervisningen
utanför klassrummet, såsom studiebesök. De tyckte också att det hade varit en bra idé att
innan undervisningen få skriva ner vad de kunde och trodde om olika begrepp inom sex och
samlevnad och efter undervisningen gå tillbaka och jämföra sina kunskaper då och nu för att
se hur mycket de lärt sig. Detta tycker vi är en bra idé då undervisningen på detta sätt blir mer
konkretiserad och inte bara uppfattas som en massa abstrakta diskussioner.
Angående att göra sex och samlevnadsundervisningen till ett schemalagt ämne
var eleverna mycket positiva. De tyckte att det hade varit spännande men kände att man i
sådana fall hade behövt knyta an mycket till andra ämnen, som till exempel religion, för att
göra lektionerna intressanta och lärorika. Exempelvis ville de lära sig mer om kulturella
skillnader inom sex och samlevnad. De var lite skeptiska till betygsättning i ämnet men
undrade samtidigt hur seriöst elever skulle se på ett ämne de inte får betyg i. Eleverna hade
delade meningar om temadagar men ansåg över lag att sex och samlevnadsundervisningen
borde spridas över hela läsåret.
Vi är mycket nöjda med vad diskussionsgrupperna gav oss och anser att vi har
fått en djupare förståelse för hur elever upplever sex och samlevnadsundervisningen.
30

4. Analys
Under arbetets gång har vi kommit till många nya insikter om sex och
samlevnadsundervisningen inte bara på högstadiet utan över lag. Vi har lärt oss att sex och
samlevnadsundervisningen överstiger det vi tidigare trott att det var. Vi har insett att det är ett
mycket brett och viktigt ämne som inte endast bör behandla den biologiska aspekten utav sex
utan även allt annat som har med sex och samlevnad att göra, till exempel värderingar och
respekt gentemot andra människor, något vi tycker att våra undersökningar visar på att den
idag inte gör.
Sex och samlevnad är ett oerhört viktigt ämne eftersom det berör alla slags
relationer vi har och påverkar hur vi i framtiden kommer att relatera till alla andra människor,
oavsett vilken relation vi har till dem. Eftersom det är lätt att få en skev bild av sexualitet
genom media och internet, exempelvis genom tidningar, vinklade internetsidor och personliga
bloggar är det viktigt att ha ett neutralt forum där man kan diskutera runt sina egna tankar och
åsikter, samt på ett strukturerat plan ta del av andras åsikter. Vi tycker att det är viktigt att
skolan i dessa tider då ”sex säljer” är denna plats för ungdomar och bidrar till att ge dem en
sund syn på sex och samlevnad.
4.1 Analys av våra undersökningar
I vår kvantitativa undersökning har vi sett att trots att eleverna överlag upplever att deras sex
och samlevnadsundervisning varit tillräcklig har det i enkäterna framkommit att det är flera
viktiga delar av sex och samlevnad de inte ens berört. Vår kvalitativa undersökning har stärkt
oss i vår tro om att det är svårt för eleverna att veta hur bra deras undervisning är eftersom de
inte har något att jämföra med. Detta problematiserar elevernas deltagande i planeringen av
undervisningen, då det är svårt at veta vad man inte vet, och det läggs därför ett stort ansvar
på lärarna. Vi har i våra undersökningar upplevt att eleverna inte fått den kunskap i ämnet de
borde ha, vilket vi tycker tyder på att även lärarna har en bristande kunskap inom ämnet. Vi
känner att många av eleverna inte blivit tillräckligt upplysta om att sexualiteten är individuell
och olika för alla, utan fått för sig att det endast finns ett ”rätt” sätt att ha sex på. Vi tycker att
det är väldigt viktigt att man i undervisningen pratar om att sexualiteten är individuell och att
alla tänder på olika saker, vilket ska respekteras.
Något genomgående i våra undersökningar är att elever i samma klass upplevt
att de gått igenom olika saker inom sex och samlevnadsundervisningen. Detta kan bero på att
undervisningen inte är strukturerad och att lärarkompetensen brister, dock är det underligt att
31

elever även inom samma klass känt att de gått igenom olika saker. Detta kan ha att göra med
att undervisningen är så pass komprimerad att om en elev missar en dag finns det risk att
eleven missar ett helt avsnitt av undervisningen. Oavsett anledning till att de känner att de inte
gått igenom allt tycker vi att det är helt oacceptabelt att låta en elev missa en del av sex och
samlevnadsundervisningen. Vi förstår att man inte kan gå igenom alla moment fyra gånger
men tycker att alla delar av sex och samlevnadsundervisningen borde tas upp med jämna
mellanrum och vara underliggande genom hela sex och samlevnadsundervisningen. Det är
viktigt att man hela tiden knyter an mellan olika moment i undervisningen för att få en mer
övergripande bild av hur samhället hänger ihop med sexualiteten.
Eleverna som hade haft sex och samlevnad i sjunde klass upplevde att det var
obekvämt att ha sex och samlevnad reda då, och uttryckte att de inte var mogna nog att ha den
sortens lektioner redan då. Detta är förståeligt då de aldrig tidigare över huvud taget berört
ämnet i skolan. Vi kan snarare tycka att sjunde klass är alldeles för sent att börja med sex och
samlevnadsundervisning. Den måste i någon form följa eleverna genom hela skolgången,
redan från förskolan då man kan diskutera enklare samhällsrelaterade samlevnadsfrågor och
problematisera mera allteftersom eleverna blir äldre. Vi tror att om sex och samlevnaden
byggs upp på detta sätt kommer elevernas mognad vara större och ämnet kommer inte längre
vara främmande. Vilket eliminerar att de känner sig generade för ämnet och att diskutera det i
en ny grupp.
I våra diskussionsgrupper uttryckte eleverna en önskan om att ha både
könsuppdelad och inte könsuppdelad undervisning. De ville gärna att delar av
faktaundervisningen skulle ske i könsuppdelade grupper så att man skulle känna sig
bekvämare med att ställa frågor. De tyckte dock att det var viktigt att man får diskutera med
det andra könet för att få höra deras åsikter och tankar. Det håller vi fullständigt med om, vi
tycker att det är viktigt för ett jämställt Sverige att man i skolan jobbar för att minska klyftan
mellan könen genom att till exempel låta killar och tjejer diskutera tillsammans så att man
inser att åsikter och tankar inte är könsbundna. Det är viktigt att försöka få eleverna att gå
utanför könsrollerna i sina resonemang. Det är också viktigt att läraren tänker på att vända sig
till alla elever i sin undervisning och att det ska vara lika naturlig att använda sig av
läggningsneutrala ord som könsneutrala. Vi tycker detta är väldigt viktigt för att få bort ”vi
och dem”-känslan runt män och kvinnor och olika läggningar, även för att de elever som inte
tillhör heteronormen ska känna sig bekväma med undervisningen. Skolan är ett viktigt forum
för att få bort fördomar i allmänhet och sex och samlevnadsundervisningen är viktig för att
göra ungdomar accepterande mot alla sexualiteter.
32

Det faktum att många elever svarade att stämningen i klassrummet då de haft
sex och samlevnadsundervisning var spänd har förmodligen att göra med att de är så ovana
vid att diskutera ämnet. Även lärarna kan känna sig obekväma att diskutera ett så pass
känsligt ämne som de dessutom inte har någon utbildning i. Att många också påpekade att de
var förvånade över att många av deras klasskamrater betedde sig mognare än förväntat visar
på att eleverna inte pratar om sex och samlevnadsrelaterade frågor sinsemellan i den här
åldern.
4.2 När undervisningen brister
Sex och samlevnad är enligt oss ett ämne lika viktigt som matte eller svenska och en
bristfällig undervisning lämnar lika stora och betydande kunskapsluckor som en bristfällig
undervisning i till exempel svenska gör. Sex och samlevnad är av sådan karaktär att om
skolans undervisning inte ger svar på de frågor och funderingar ungdomar har, tenderar de att
söka information på andra håll. Internet är en stor kunskapskälla som tyvärr inte alltid är
pålitlig därför finns det en stor risk att ungdomar får en orealistisk bild av sexualitet. Även TV
och tidningar har en tendens att ge en konstlad bild av sex och även om ungdomar inte
medvetet söker kunskap därifrån får de ändå många bestående intryck från TV och tidningar.
Det finns såklart bra information man kan få utanför skolan, till exempel
ungdomsmottagningen, RFSU och RFSL. Det kan dock kännas genant att uppsöka eller ringa
till en sådan institution om man inte talat om dem eller varit på besök med skolan. Vi tycker
att ungdomsmottagningen borde avsätta exempelvis en timme varje vecka till att chatta med
ungdomar som har frågor. Eftersom ungdomar ofta har lätt för att kommunicera via internet
och det kan kännas jobbigt att vänta på att få svar på ett mail, tycker vi att chatt med en
barnmorska är ett bra alternativ för dem som känner att de har frågor de inte vill eller kan
vända sig till någon annan med.
4.3 Vår vision
Det finns många saker vi tycker utelämnas ut sex och samlevnadsundervisning idag. Vi tycker
att en bra sex och samlevnadsundervisning bör innehålla mycket fakta som kan ligga som en
stabil grund för senare diskussioner. Faktadelen bör inte endast vara fokuserad på
biologidelen som vi upplever att den idag ofta är, utan man bör även inkludera fakta i
samlevnadsdelen. Detta kan göras genom att till exempel prata om värdegrunder i olika
religioner och kulturer men också olika samhällsstrukturer. Då kan man exempelvis ta upp
33

hur många procent av Sveriges direktörer och höga chefer som är kvinnor, så att man sedan
kan diskutera varför det är så ur ett jämställdhetsperspektiv.
Det är viktigt för att man ska kunna utveckla elevernas sociala förmåga och
förståelse för andra att jobba mycket med diskussioner där eleverna har chans att uttrycka sig,
och tvingas lyssna på andras resonemang även om de inte håller med om dessa, så att det blir
en öppen och kamratlig stämning. Som vi nämnt innan är ett bra sätt att få igång diskussioner
och att få eleverna att fundera över sina egna värderingar att använda sig av
värderingsövningar. Det är dock viktigt att dessa övningar är grundligt planerade och att
läraren själv har tränats i att leda sådana övningar.
4.3.1 Sex och samlevnad som ett eget ämne
Enligt oss är idealet att sex och samlevnad blir ett eget ämne. Vi vill att sex och samlevnad
som eget ämne ska följa med eleverna kontinuerligt genom hela skolgången. Undervisningen
kan fortfarande vara uppdelad på frivilliga lärare, självklart lärare som har utbildning i ämnet.
Det är fortfarande viktigt med ett samarbete med övriga ämneslärare.
För att spara på resurser kan man låta frivilliga intresserade lärare hålla i
undervisningen men det finns stora fördelar med att ha en egen lärare i ämnet, då detta
garanterar att läraren inte bara är intresserad av ämnet, utan även välutbildad. Även om ämnet
har en egen lärare ska får inte hela undervisningen falla på dennes ansvar, läraren måste ha
tillgång till samarbete med övrig skolpersonal och eventuellt utomstående. Alla lärare bör på
lärarhögskolan genomgå en grundutbildning inom sex och samlevnad, samt gruppmetodik,
eftersom sex och samlevnad är ett ämne som alla lärare bör kunna besvara frågor om. Om en
elev har mest tillit till sin mattelärare är det viktigt att han eller hon inte blir ställd och generad
om eleven ställer en fråga angående sex och samlevnad. Med detta menar vi inte att alla lärare
ska kunna ha hand om sex och samlevnadsundervisningen, vi menar endast att alla lärare ska
ha en grundutbildning inom ämnet.
I diskussionsgrupperna tog vi upp frågan om att göra sex och samlevnad till ett
eget schemalagt ämne. Eleverna tyckte att det verkade bra eftersom de trodde att de då skulle
kunna gå djupare in på ämnet. De ställde sig dock frågande till betygsättning inom ämnet,
vilket är något även vi funderat mycket på. Eleverna sa att de trodde att det skulle bli svårt att
göra sex och samlevnadsundervisningen till ett eget ämne utan betygsättning, då de trodde att
detta skulle göra att flera elever skulle se oseriöst på ämnet. Problemet med betygsättning
menar vi är att eleverna kan bli rädda att uttrycka åsikter de tror att läraren kommer att ogilla.
Betygsättning skulle kunna underlättas genom att man gör det tydligt för eleverna att det inte
34

är deras åsikter utan deras prestationer som betygssätts. Givetvis måste man, då detta ämne
för många är väldigt känsligt, ta hänsyn till att alla elever kanske inte vill dela med sig av sina
åsikter inför klassen. Detta kan lösas genom att man låter eleverna utöver det muntliga även
uttrycka sig skriftligt genom exempelvis argumenterande uppsatser.
4.3.2 Vägen till en rikstäckande förbättrad sex och samlevnadsundervisning
För att få en rikstäckande förbättrad sex och samlevnadsundervisning måste besluten tas på
nationell nivå. Även om man kan göra många förbättringar på den enskilda skolan krävs det
nationella insatser för att alla elever i Sverige ska få en så bra sex och
samlevnadsundervisning som de har rätt till.
För att få en förbättrad sex och samlevnadsundervisning i hela Sverige behövs
det framför allt att målen inom sex och samlevnad blir tydligare i läroplaner och kursplaner.
De är idag vagt formulerade och det behöver klargöras att sex och samlevnad är
ämnesövergripande. Idag finns det endast mål i biologi, vilket är anledningen till att det oftast
faller på biologilärarens lott att hålla i sex och samlevnadsundervisningen. Det är viktigt att
lärarna vet om att de ska vara objektiva och inte moraliserande.
För att veta hur vi måste förbättra sex och samlevnadsundervisningen måste vi
först veta var den har sina brister. Vi måste därför forska mer inom ämnet. Forskningen måste
sträcka sig från sexualvaneundersökningar till undersökningar om hur ungdomar påverkas av
hur sex framställs i media. Vi måste veta hur folk har sex, hur folk reagerar på olika sexuella
läggningar. Vi måste helt enkelt veta mer om sex och samlevnad i samhället för att med
utgångspunkt i det kunna undervisa om det. Vi tror också att man ständigt måste granska sex
och samlevnadsundervisningen och forska i vad eleverna tar till sig för att sex och
samlevnadsundervisningen ska följa samhällsutvecklingen.
Vi tror att man genom mer lättillgänglig fortbildning för lärare kan komma
mycket långt. Också genom att hålla i årliga nationella konferenser för lärare, skolpersonal
och andra informatörer kan man hålla alla sexualupplysare och lärare i sex och samlevnad
ständigt uppdaterade med den senaste forskningen. Konferensen är också ett utmärkt tillfälle
för lärare och andra att utbyta erfarenheter. Konferensen kan också vara ett bra sätt för lärare
att knyta kontakter med andra inom yrket i den egna kommunen. Vi tro att samarbete mellan
lärare inom samma kommun är viktigt för att ständigt förbättra undervisningen inom
kommunen. Det är även en trygghet att som lärare veta att man har någon att vända sig till då
sex och samlevnad kan vara ett känslomässigt och stressigt ämne.
35

Det största ansvaret för sex och samlevnadsundervisningen, precis som med all
annan undervisning, ligger hos skolministern. Sex och samlevnad är dock ett väldigt komplext
ämne som innehåller väldigt mycket och då det är i ständig förändrig är det svårt för en
politiker som jobbar med något så övergripande som skolan, att hålla sig á jour med all
forskning. Politiker är väldigt långt borta från den här världen och vet förmodligen ingenting
om när man bäst använder värderingsövningar eller när man bör ha könsuppdelad
undervisning. Det är en stor anledning till att sex och samlevnadsundervisningens utveckling
har avstannat sedan 80-talet och fortfarande i de flesta fall handlar mest om sjukdomar och
preventivmedel. Därför tycker vi att man under Skolverkets översyn ska införa en sex och
samlevnadsinstans som endast fokuserar på att överse sex och samlevnadsundervisningen och
har ett aktivt samarbete med forskare, lärarhögskolan, kommunernas fortbildningsinstitut och
utomstående organisationer såsom RFSU och RFSL.
Avslutningsvis vill vi säga att vi har lärt oss väldigt mycket genom detta projektarbete. Vi har
insett vikten av sex och samlevnadsundervisning. Vi har också insett hur bristfällig den
faktiskt är på många håll i landet och att den till och med kan bidra till att sprida fördomar och
öka klyftor mellan människor om den inte utförs rätt. Vi hoppas att Sveriges politiker snart
kommer till samma insikt och att vi får se en rikstäckande förändring.
36

5. Litteratur- och Källförteckning
5.1 Litteratur
Citat försättsblad: Mattson, Marcus (1991) När fungerar samlevnadsundervisningen?,
Norstedts, s. 111
Andersson, Stina & Sjödahl, Silvia (2003) SEX – En politisk historia, Alfabeta bokförlag AB
s. 20, 22, 119-120, 314
Angelöf, Stina & Frising, Niclas (2007) Gymnasieelevers uppfattning om sex- och
samlevnadsundervisningen, Malmö högskola
s. 9-11, 17, 19-20
Bergman, Else-Marie (1996) Prat om sex, SIH Läromedel Umeå, s.13-14
Centerwall, Eric (2005) Hela livet – 50 år med sex- och samlevnadsundervisning,
Myndigheten för skolutveckling
kap. Med moralen som styrmedel – historiska perspektiv på sexualupplysning, kap.
Obligatorisk sexualundervisning – perspektiv på tre handledningar
Giota, Joanna & Lander, Rolf (2004) Samtal och undervisning om sex och samlevnad,
Göteborgs universitet
s. 54-60
Kindberg, Tina (1997) Undervisningens möjligheter att förändra elevernas tänkande inom
området aids och sex, Lunds universitet, s. 165
Löfgren-Mårtenson, Lotta & Månsson, Sven-Axel (2006) Sex överallt typ, Förlagshuset
Gothia
s. 9, 25-27
Mattson, Marcus (1991) När fungerar samlevnadsundervisningen?, Norstedts
s. 83-85, 89-99, 107
5.1.1 Tidskrifter och tidningar
Dzedina, Annika (2004) Ta hjälp av andra med undervisningen, I Lärarnas tidning 10/2004
s. 21
Dzedina, Annika (2004) Känslig ämne i åttan, I Lärarnas tidning 10/2004
s. 20
Claes Heijbel (2000) Hudiksvall: Lektioner om sex inleds i skogen, I HIVaktuellt 3/2000
s. 9-11
37

5.2 Internetkällor
Bergman, Ylva (2002) Sex i klassen – Så får du igång snacket [www] RFSU:s skolsajt.
Hämtad från: http://rfsu.se/sex_i_klassen_–_sa_far_du_igang_snacket.asp, 08-05-15
Katz, Olle (2008) Sex och samlevnadsundervisningen i svensk skola, [www] CeBUH
Göteborg. Hämtad från: http://www.cebuh.goteborg.se/Livlust/sos_historia.htm, 08-05-16
Olsson, Hans (u.å.) Tio punkter för bättre sexualundervisning i skolan [www] RFSU:s
skolsajt. Hämtad från: http://rfsu.se/tiopunktsprogram_.asp, 08-05-13
RFSU (u.å.) Att arbeta med homosexualitet [www] RFSU:s skolsajt. Hämtad från:
http://rfsu.se/att_arbeta_med_homosexualitet.asp, 08-05-15
RFSU (u.å.) Utbildning [www] RFSU:s skolsajt. Hämtad från: http://rfsu.se/utbildning.asp,
08-05-13
5.3 Muntliga källor
Olsson, Hans (2008-05-14) [telefonsamtal]
Elever från klass nio från en grundskola i Malmö (08-05-08) [deltagande observation]
38

6. Bilagor
6.1 Bilaga 1 – Enkät
Vi är tre tjejer på Naturhumanistiska Gymnasiet i Malmö som skriver ett projektarbete om
sex- och samlevnadsundervisning. Vi skulle bli glada om Du svarar på frågorna nedanför.
Svaren kommer sammanställas och bli en del i vår rapport. Allt Du skriver är anonymt.
Tack för Din hjälp!
Kille О
Tjej О
1. I vilken/vilka årskurser har du haft sexualundervisning? (Kryssa i alla som stämmer.)
6:an О
7:an О
8:an О
9:an О
2. Vilka av följande har ni tagit upp på sexualundervisningen?
О De vanligaste könssjukdomarna
О Preventivmedel
О Sexuell läggning
О Samlevnad
О Sexuella avvikelser
О Rätten till sin egen kropp
3a. Hade ni könsuppdelad undervisning?
(Killar och tjejer för sig.)
Ja О
Nej О
Både och О
3b. Vad tyckte du om det?
Dåligt Sådär Ok Bra Jättebra
О О О О О
4. Har ni gjort några studiebesök i er sexualundervisning?
Ja О
Nej О
Om ja: Var? ________________________________________________________
Var skulle du vilja gå på studiebesök? ____________________________________
5a. Hur upplevde du sexualundervisningen i stort?
Dåligt Sådär Ok Bra Jättebra
О О О О О
5b. Var det något som var extra bra? _____________________________________
5c. Var något dåligt? __________________________________________________
39

6. Var det något du tyckte borde ha tagits upp som inte talades om?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
7. Hur upplevde du stämningen i klassrummet? (Ex. skoj, spänd, pinsam.)
__________________________________________________________________
8. Kände du att det fanns tillfälle att prata med läraren enskilt eller i en mindre grupp?
Ja О
Nej О
9. Vad innebär ordet sex för dig?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Tack så mycket för Din hjälp.
40

6.2 Bilaga 2 – Diskussionsunderlag
Diskussionsunderlag
1. Vi presenterar oss och berättar om vårt projektarbete
2. Verkligen förtydliga att vi ska prata om sexualundervisning
3. Frågor:
- Hur mycket sexualundervisning har ni haft?
- Hur mycket fokus var det på sex/samlevnad?
- Var det något ni saknade i undervisningen?
(HBT Avvikelser Rätten till sin egen kropp)
- Hur var er sexualundervisning upplagd?
- Var undervisningen könsuppdelad? Varför tror ni det var så?
- Tror ni att er undervisning hade varit givande även för en HBT-person?
- Var diskussioner o dylikt könsstereotypa?’
- Gjorde ni några studiebesök? Vad tror ni syftet med studiebesök är? Var gör
man isf studiebesök?
- Sammarbetsövningar, känns det som en bra idé att innan påbörjad
undervisning göra övningar som får en att öppna sig och lita på sina
klasskamrater och lärare på ett annat sätt?
- Tror ni att det är bäst med utomstående lärare som kommer in och undervisar
bara i sex- och samlevnad, eller en ordinarie lärare. En kombination kanske?
- Tror ni att temadagar/veckor eller att man gjorde Sex- och samlevnad till ett
ordinarie ämne med fasta lektionstider varje vecka, exempelvis i åttan och nian
hade varit bäst?
41