Ladda ner uppsatsen som pdf-fil här - RFSU
Ladda ner uppsatsen som pdf-fil här - RFSU
Ladda ner uppsatsen som pdf-fil här - RFSU
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
av sexualitet. Det är också viktigt att prata om ren sexualfakta, så<strong>som</strong> kroppens förändring i<br />
puberteten, vad <strong>som</strong> händer i kroppen när man blir kär eller upphetsad och hur reproduktion<br />
går till. Detta för att man ska ha en bred bas att stå på då man senare i undervisningen bör<br />
jobba mycket med etik och moral genom diskussio<strong>ner</strong>. Inom ämnet sex och samlevnad är det<br />
också viktigt att utgå inte bara från vad eleverna bör lära sig, utan också vad de vill lära sig.<br />
Detta kan exempelvis göras genom att eleverna innan undervisningen får se ett förslag på<br />
innehåll i undervisningen och pricka för vad de är extra intresserade av. På så vis kan man<br />
bilda sig en uppfattning av vad eleverna har störst intresse av. (Mattson, 1991, kap.<br />
Undervisningens innehåll.)<br />
Mattson (1991, kap. Undervisningsinnehåll) anser att ett bra sätt att gå tillväga<br />
för att få en givande sex och samlevnadsundervisning är att hålla undervisningen i mindre<br />
grupper. Då man behandlar ämnen <strong>som</strong> värderingar och personliga ställningstaganden,<br />
relatio<strong>ner</strong> och personlighetsutveckling är det viktigt att föra en dialog och detta är lättast gjort<br />
i mindre diskussionsgrupper vilket ger alla elever större chans att komma till tals.<br />
Diskussio<strong>ner</strong> bör föras både i könsuppdelade och blandade grupper. Mattson (1991, kap.<br />
Undervisningsinnehåll) menar också att då eleverna är intresserade av det andra könets åsikter<br />
i frågor rörande sex och samlevnad, bör diskussio<strong>ner</strong> främst äga rum i blandade grupper med<br />
både tjejer och killar. Då man berör ämnen <strong>som</strong> till exempel könsroller kan det vara bättre att<br />
till en början behandla dessa i könsuppdelade grupper, då tjejer och killar mognar i olika takt.<br />
I sådana här förhållanden är det viktigt att lärarna är vana att jobba med gruppsamtal och det<br />
är att föredra att de är utbildade i gruppmetodik. Ett på många håll beprövat och effektivt sätt<br />
att få igång större diskussio<strong>ner</strong> är att inleda med värderingsövningar. Det är dock viktigt att<br />
dessa övningar sker i början av en lektion och att syftet är diskussionen <strong>som</strong> uppstår efteråt<br />
och inte ställningstagandet i övningen. Det är viktigt att i sådana övningar alltid ha ett<br />
neutralt alternativ så att eleverna inte kän<strong>ner</strong> sig tvingade att ta ställning.<br />
<strong>RFSU</strong> kan ge bra vägledning till hur man förbättrar sex och<br />
samlevnadsundervisningen. <strong>RFSU</strong> anser att undervisningen bör spridas över en längre tid, då<br />
enskilda dagar inte kan räknas <strong>som</strong> undervisning, utan bara <strong>som</strong> informationstillfällen<br />
(<strong>RFSU</strong>.se, 15-05-08 / Sex i klassen – Så får du igång snacket). Vidare är det viktigt att man<br />
inkluderar alla barn, även de <strong>som</strong> har en annan läggning än den heterosexuella. Därför bör<br />
man använda könsneutrala ord, så<strong>som</strong> part<strong>ner</strong> istället för pojk- eller flickvän. Det är också<br />
viktigt att inte undervisa utifrån det negativa, det är till exempel vanligt att man pratar om<br />
sexuella läggningar i samband med att någon sagt ord <strong>som</strong> ”bög” eller ”lebb” i kränkande<br />
sammanhang. Detta innebär ofta att det inte ligger någon pla<strong>ner</strong>ing bakom undervisningen<br />
18