Ladda ner uppsatsen som pdf-fil hÃ¤r - RFSU

More documents

Recommendations

Info

av sexualitet. Det är också viktigt att prata om ren sexualfakta, såsom kroppens förändring i puberteten, vad som händer i kroppen när man blir kär eller upphetsad och hur reproduktion går till. Detta för att man ska ha en bred bas att stå på då man senare i undervisningen bör jobba mycket med etik och moral genom diskussioner. Inom ämnet sex och samlevnad är det också viktigt att utgå inte bara från vad eleverna bör lära sig, utan också vad de vill lära sig. Detta kan exempelvis göras genom att eleverna innan undervisningen får se ett förslag på innehåll i undervisningen och pricka för vad de är extra intresserade av. På så vis kan man bilda sig en uppfattning av vad eleverna har störst intresse av. (Mattson, 1991, kap. Undervisningens innehåll.) Mattson (1991, kap. Undervisningsinnehåll) anser att ett bra sätt att gå tillväga för att få en givande sex och samlevnadsundervisning är att hålla undervisningen i mindre grupper. Då man behandlar ämnen som värderingar och personliga ställningstaganden, relationer och personlighetsutveckling är det viktigt att föra en dialog och detta är lättast gjort i mindre diskussionsgrupper vilket ger alla elever större chans att komma till tals. Diskussioner bör föras både i könsuppdelade och blandade grupper. Mattson (1991, kap. Undervisningsinnehåll) menar också att då eleverna är intresserade av det andra könets åsikter i frågor rörande sex och samlevnad, bör diskussioner främst äga rum i blandade grupper med både tjejer och killar. Då man berör ämnen som till exempel könsroller kan det vara bättre att till en början behandla dessa i könsuppdelade grupper, då tjejer och killar mognar i olika takt. I sådana här förhållanden är det viktigt att lärarna är vana att jobba med gruppsamtal och det är att föredra att de är utbildade i gruppmetodik. Ett på många håll beprövat och effektivt sätt att få igång större diskussioner är att inleda med värderingsövningar. Det är dock viktigt att dessa övningar sker i början av en lektion och att syftet är diskussionen som uppstår efteråt och inte ställningstagandet i övningen. Det är viktigt att i sådana övningar alltid ha ett neutralt alternativ så att eleverna inte känner sig tvingade att ta ställning. RFSU kan ge bra vägledning till hur man förbättrar sex och samlevnadsundervisningen. RFSU anser att undervisningen bör spridas över en längre tid, då enskilda dagar inte kan räknas som undervisning, utan bara som informationstillfällen (RFSU.se, 15-05-08 / Sex i klassen – Så får du igång snacket). Vidare är det viktigt att man inkluderar alla barn, även de som har en annan läggning än den heterosexuella. Därför bör man använda könsneutrala ord, såsom partner istället för pojk- eller flickvän. Det är också viktigt att inte undervisa utifrån det negativa, det är till exempel vanligt att man pratar om sexuella läggningar i samband med att någon sagt ord som ”bög” eller ”lebb” i kränkande sammanhang. Detta innebär ofta att det inte ligger någon planering bakom undervisningen 18
vilket gör den ogenomtänkt och i värsta fall väldigt dålig. Bäst är att man undviker att skapa en känsla av ”vi och dem” genom att på ett naturligt sätt integrerar alla sexuella läggningar i alla delar av undervisningen och inte väljer att ha en speciell lektion för att gå igenom ”andra” sexuella läggningar. RFSU vill därför att ämnen som sexuell läggning ska tas upp redan i den samlevnad som bör finnas på dagis, när man talar om till exempel olika familjekonstellationer (RFSU.se, 15-05-08 / Att arbeta med homosexualitet). Det finns alltså sätt att med få medel bygga upp en bra sex och samlevnadsundervisning, det viktigaste är kunniga lärare som har ett otvingat engagemang. Även om man på enskilda skolor kan lyckas med detta måste man på ett rikstäckande plan jobba fram en hållbar stomme för en läroplan i sex och samlevnad på högstadiet. 3.2.4 Lärarperspektiv Eftersom sex och samlevnad inte behandlas som ett riktigt ämne och lärare därför inte får någon utbildning inom detta, kan det vara jobbigt för lärare att undervisa inom ämnet. Som lärare kan man känna sig osäker inför ämnet. Utan utbildning och fasta ramar är det svårt att veta hur personlig man bör vara och hur mycket av sina egna värderingar man ska dela med sig av. Om lärarna får frågor de inte kan svara på riskerar de att förlora elevernas respekt och tillit. Majoriteten av lärarna på högstadiet anser därför själva att de bör få utbildning och kontinuerlig fortbildning inom området och önskar speciellt att få utbildning i gruppmetodik då diskussionsgrupper bör vara ett återkommande inslag i undervisningen (Mattson, 1991, s. 107). I sin examensuppsats menar Åsa Lydén att lärare på högstadiet ofta uppfattar att det är biologiläraren får dra det tyngsta lasset för sex och samlevnadsundervisningen. Lärare på många skolor känner att den samordning som krävs för att göra sex och samlevnadsundervisningen ämnesövergripande och systematiserad saknas (Angelöf & Frising, 2007, s. 19-20). Enligt Mattson (1991, s. 10) har det i hans intervjuer framkommit återkommande önskemål från lärare angående sex och samlevnadsundervisningen. Lärarna önskar: 1. Grundutbildning och kontinuerlig fortbildning inom ämnet för lärare. 2. Tydligare ramar för ämnet, i form av till exempel läroplan. 3. Att sex och samlevnadsundervisningen behandlas likvärdigt andra ämnen gällande ekonomiska och personella resurser. 19
Page 1 and 2: Naturhumanistiska gymnasiet i Malm
Page 3 and 4: Innehållsförteckning 1. Sammanfat
Page 5 and 6: 2. Inledning ”Men det är underli
Page 7 and 8: 2.4.1 Kvantitativa källor Majorite
Page 9 and 10: Överlag är vi nöjda med det resu
Page 11 and 12: Runt 1770 upplyste Carl von Linné
Page 13 and 14: 1933 inleddes också diskussioner o
Page 15 and 16: 3.2 Sex- och samlevnadsundervisning
Page 17: sig för varandra i diskussioner se
Page 21 and 22: - RFSU lägger vikt på att man ska
Page 23 and 24: 2. Vilka av följande har ni tagit
Page 25 and 26: 4. Har ni gjort några studiebesök
Page 27 and 28: är en definitionsfråga. En av ele
Page 29 and 30: att: Ja, vi har gått igenom oral-
Page 31 and 32: 4. Analys Under arbetets gång har
Page 33 and 34: Det faktum att många elever svarad
Page 35 and 36: är deras åsikter utan deras prest
Page 37 and 38: 5. Litteratur- och Källförtecknin
Page 39 and 40: 6. Bilagor 6.1 Bilaga 1 - Enkät Vi
Page 41: 6.2 Bilaga 2 - Diskussionsunderlag

Ladda ner uppsatsen som pdf-fil hÃ¤r - RFSU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?