Ladda ner uppsatsen som pdf-fil här - RFSU

den var tråkig och ”fyrkantig”. En annan elev tyckte att de borde ha lagt sexualundervisningen
senare på terminen, eller i åttonde klass, då eleverna kände sig mer bekväma med varandra
och var lite mognare.
Eleverna sa även att de diskuterade samlevnad i nionde klass. De sa att de under
40 minuter i veckan hade ett ämne där de berörde olika samlevnadsrelaterade ämnen. Killarna
ansåg även att de haft sex och samlevnad i åttonde klass, något tjejerna ansåg att de inte haft. I
nionde klass hade det kommit en utomstående kvinna och man och pratat med eleverna om
sex och samlevnad i könsuppdelade mindre grupper. Vi tror att det varierade resultatet på
fråga 3a i vår enkätundersökning kan bero på att vissa elever inte uppfattat dagen då de
utomstående informatörerna kom som undervisning. Eleverna var mycket nöjda med besöket
och menade att lärarna kanske kunde lära sig något av informatörerna. I våra
diskussionsgrupper ingick elever från den skola som i sin sex och samlevnadsundervisning
besökt ungdomsmottagningen. Besöket gjordes uppdelat i tjej- och killgrupper men eleverna
kan ha uppfattat även denna dag som en informationsdag och inte som en del av
undervisningen. Både tjejerna och killarna kände att det var väldigt bra att besöka
ungdomsmottagningen, de trodde att det skulle göra det lättare för dem att gå dit i framtiden.
Vi frågade eleverna lite mer ingående vad det samlevnadsorienterade ämnet var.
De sa att de under dessa lektioner jobbade mycket med värderingsövningar och tjejerna från
den ena klassen tyckte att detta var givande och roligt, medan tjejerna från den andra klassen
tyckte att det var oseriöst och att de bara gjorde samma ”lekar” varje gång och tittade på
tråkiga filmer. Killarna tyckte genomgående att det var givande och gjorde att de fick större
tillit till och kom närmre lärare och klasskamrater.
Vi tycker att konceptet för dessa lektioner verkar väldigt bra, med fasta lektioner
spridda över hela läsåret men vi tycker att utförandet på skolan verkade variera väldigt
mycket beroende på lärare. Vi tror att detta till stor del beror på dålig samordning mellan
lärare och skolledningen och möjligtvis lärarnas brist på utbildning inom ämnet.
I början av diskussionen tyckte eleverna att deras sex och
samlevnadsundervisning varit bra och att de gått igenom allt det viktigaste. När vi sedan
preciserade oss och började prata om vad de faktiskt gått igenom inom ämnet visade det sig
att den enda sexuella läggning de tagit upp var homosexualitet. Det hade de bara nämnt i
förbifarten när elever använt ord som ”bög” och ”lebb” som skällsord. De hade
överhuvudtaget inte pratat om transsexualitet, bisexualitet, sexuella avvikelser och ej heller
om abort. De hade heller inte pratat om att sexualiteten är personlig. När vi frågade om de var
medvetna om att alla har en egen sexualitet och att allas sexliv är olika, svarade de självsäkert
28