Ladda ner uppsatsen som pdf-fil här - RFSU

1933 inleddes också diskussioner om att införa sexualundervisning i skolan,
vilket blev verklighet år 1942, då det infördes i folkskolan. Detta var ett stort steg mot
obligatorisk sexualundervisning i alla skolor och stadier. 1945 kom den första officiella
handledningen för sexualundervisning i folkskolan (Mattson, 1991, s. 85). Handledningen
innehöll förslag på hur lektionerna borde genomföras, med tyngdpunkt på vad som inte fick
sägas. Vid den här tiden var exempelvis homosexualitet olagligt, och avhållsamhet ansågs
vara det enda rätta. Trots detta togs det inte helt avstånd från sex innan äktenskapet.
Handledning kom att kritiseras för att inte ge en realistisk bild av människans sexualitet, och
år 1949 kom en ny mer liberal handledning, som visade på att sexualiteten hade ett egenvärde
och inte endast är till för reproduktiva syften. Kritiken mot handledningen var förvånansvärt
modern, då den främst riktades mot att skolan skulle vara moraliserande. Man ansåg att
skolan skulle vara upplysande och ett forum för diskussion och reflektion. Dock var den
heterosexuella normen styrande, homosexualitet sågs som en avart, liksom onani (Angelöf &
Frising, 2007, s. 10-11).
År 1955 blev sexualundervisningen obligatorisk i skolan, året efter kom en ny,
mer konservativ handledning ut (Mattson, 1991, s. 85). Den hävdade att avhållsamhet var det
enda riktiga och att en avvikande sexuell läggning var farligt, särskilt farligt var
homosexualitet för pojkar. Det slogs även fast att flickor tänkte mer på kärlek och att pojkar
var mer sexuellt intresserade. Flickor skulle vara kyska, och pojkarna skulle lära sig att
uppskatta detta. (Centerwall, 2005, kap. Obligatorisk sexualundervisning – perspektiv på tre
handledningar.)
1967 gjordes den första sexualvaneundersökningen i Sverige. I denna deltog
1952 personer och den visade bland annat på att den norm sexualupplysning hade skapat
gällande användandet av preventivmedel efterlevdes. (Andersson & Sjödahl, 2003, s. 119.)
Under 1970-talet förändrades synen på sexualitet mycket. 1975 kom abortlagen
och för att förhindra en ökning av aborter fick socialstyrelsen i uppgift att utforma en
femårsplan för att förebygga detta. Det gjordes stora insatser för att upplysa om
preventivmedel och ge preventivmedelsrådgivning till ungdomar och detta kan sägas vara det
första steget mot de ungdomsmottagningar vi har idag. Upplysningen kom att handla inte bara
om preventivmedel och könssjukdomar, utan om könsroller, den sexuella medvetenheten,
unga kvinnors sociala situation och unga mäns behov av självinsikt angående könsroller.
Socialstyrelsens arbete ledde år 1977 till en handledning i samlevnadsundervisning. Den var
anpassad till det faktum att unga människor har ett sexuellt liv, med eller utan partner. Den
nya handledningen var inte på något vis moraliserande och lärarna fick veta att de endast
13