Ãrsredovisning 2011 - FÃ¶rsta AP-fonden

More documents

Recommendations

Info

Första AP-fondens årsredovisning 2011 Ekonomisk utblick Ett turbulent år År 2011 blev ett turbulent år såväl ekonomiskt som politiskt i stora delar av världen. Skuldproblemen i västvärldens ekonomier och de politiska följderna dominerade utvecklingen på de finansiella marknaderna under året och kommer att påverka kapitalmarknaderna under lång tid framöver. Skuldproblemet I västvärlden har skuldsättning inom privat och offentlig sektor byggts upp under lång tid. Sedan finanskrisen 2008 har skulduppbyggnaden minskat även om skulderna fortfarande är höga. I USA har minskningen skett genom ökat sparandet i den privata sektorn, vilket innefattar företag och hushåll, även om upplåningen samtidigt ökat i den offentliga sektorn. I Europa varierar skuldsättningen från land till land. I Grekland och Italien är det främst den offentliga sektorn som är djupt skuldsatt, i Spanien är det främst den privata sektorn. Skuldsituationen blev allt mer ifrågasatt under senare delen av 2011. Bland annat reviderade kreditvärderingsinstituten ner sina betyg för ett flertal länder, till exempel för USA, Italien och Spanien, som fick allt svårare att finansiera sina offentliga underskott genom lån på obligationsmarknaderna. Eftersom många europeiska banker har betydande innehav av europeiska statsobligationer spred sig osäkerheten även till banksektorn när det ifrågasattes om staterna kunde möta sina åtaganden fullt ut. Instabiliteten i banksektorn ledde till högre upplåningskostnader, likviditetsproblem och en begynnande kreditåtstramning i Europa. Både aktiemarknader och obligationsmarknader föll, samtidigt som förväntningarna på fortsatt tillväxt reviderades nedåt. Sammantaget ledde det till höjda räntor i problemekonomierna medan länder med stabilitet och ordning i statsfinanserna, däribland Sverige, istället fick allt lägre räntor på sina statsobligationer. Det europeiska valutasamarbetet och den gemensamma valutan blev allt mer ifrågasatt. För att återställa förtroendet för det finansiella systemet och valutasamarbetet beslutades om ett antal tvingande krav för medlemsländerna. Dessa innebär att budgetunderskotten ska elimineras på sikt och att lagstiftning om offentlig budgetbalans ska införas. Skuldsättning i % av BNP % 450 400 350 300 250 200 150 100 1970 1980 EMU USA Källa: Reuters EcoWin 1990 2000 2010 Bytesbalans euroområdet i % av BNP, 2011 % 10 5 0 –5 –10 Verksamhetsberättelse Förvaltningsberättelse Räkenskaper och noter Fondstyrning Skuldsättningens underliggande problem Skulduppbyggnaden och de finansiella obalanserna inom euroområdet har drivits främst av skillnader i ländernas produktivitet och konkurrenskraft. Länder med svag produktivitetsutveckling har skuldsatt sig för att upprätthålla en hög konsumtion och har därför ökat underskotten i bytesbalansen. Om inte ländernas konkurrensförmåga förbättras innebär det svårigheter att hantera skuldsituationen. Politiken inom euroområdet har i huvudsak valt att fokusera åtgärderna på nedskärningar av statliga utgifter snarare än att påverka skillnaderna i konkurrenskraft. Den valda politiken riskerar därför att medföra att svagare länder går en lång period av stagnation och hög arbetslöshet till mötes. Tyskland Frankrike Italien Spanien Portugal Irland Grekland Källa: Reuters EcoWin 20
Första AP-fondens årsredovisning 2011 Marknadsimplikationer Ett ökat sparande i den privata sektorn och ett ökat sparande i form av nedskärningar i den offentliga sektorn leder till att efterfrågan blir lägre och därmed tillväxten. Samtidigt har bankerna behov av att öka det egna kapitalet för att möta nya och hårdare regleringar. Det leder till minskad tillgång till krediter för privata aktörer och ytterligare risk för lägre tillväxt i ekonomin. Risken för lägre tillväxt och oro på de finansiella marknaderna har lett till fallande aktiemarknader över lag. Samtidigt har det skett en tydlig uppdelning mellan länder som uppfattas som starka respektive svaga. De svaga ekonomierna har fått svårare att låna, med kraftigt stigande räntor som följd. De ekonomier som uppfattas som starka har istället fått allt lättare att låna och därmed lägre statslåneräntor. Den svenska statslåneräntan för en tioårig statsobligation var vid årsskiftet 1,6 procent i nominella termer. Avkastningen på investeringar på räntemarknaderna blev därför positiv i de starka länderna. Både reala och nominella räntor föll mot nya rekordlåga nivåer. I de krisdrabbade länderna har däremot avkastningen på investeringar på räntemarknaderna varit kraftigt negativ. Den strukturella situationen Tillväxten i utvecklingsländerna fortsätter att vara högre än i de mogna västerländska ekonomierna. Strukturomvandlingen i utvecklingsländerna med en kraftig utbyggnad av produktionsresurser fortsätter. Den fortsatta osäkerheten, obalanserna i ekonomierna, skuldhanteringen i USA och Europa, kombinerat med ett växande välstånd i många utvecklingsländer innebär förändrade förutsättningar för fondens kapitalförvaltning. Avkastningen på de finansiella marknaderna har under lång tid varit låg. Räntefallet i många ekonomier under 2011 är till en viss del en signal om att marknadernas förväntningar om den framtida avkastningen är fortsatt låg. Att hantera kapitalförvaltningen i en sådan miljö kommer att vara en utmaning. Aktiemarknadsutveckling MSCI 200 150 100 50 0 09 10 11 År USA Europa Utvecklingsländer Sverige Källa: Reuters EcoWin Index=100, 09-01-01 Trots den finansiella oron har realekonomin utvecklats relativt bra under 2011. Tillväxttakten sjönk visserligen överlag i Europa, USA, Asien och ut - veck lingsländer som Kina och Brasilien men tillväxten förblev positiv. Trots det har få aktiemarknader gett en positiv avkastning under året. Ränteutveckling 10-års statsobligationer % 8 6 4 2 Verksamhetsberättelse Förvaltningsberättelse Räkenskaper och noter Fondstyrning 0 06 07 08 09 10 11 År USA Tyskland Italien Sverige Källa: Reuters EcoWin 21
Page 1 and 2: ”Vi skapar långsiktigt värde ge
Page 3 and 4: Året i korthet • Årets resultat
Page 5 and 6: Första AP-fondens årsredovisning
Page 13 and 14: Investeringsprocessen Långsiktighe
Page 19: Första AP-fondens årsredovisning
Page 71 and 72:
Första AP-fondens årsredovisning
Page 73 and 74:
Första AP-fondens årsredovisning
show all

Ã rsredovisning 2011 - FÃ¶rsta AP-fonden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2011 - FÃ¶rsta AP-fonden