Ãrsredovisning 2011 - FÃ¶rsta AP-fonden

”Vi skapar långsiktigt 

värde genom att vara en 

professionell investerare 

och en engagerad ägare.” 

Årsredovisning 

2011

Första AP-fondens årsredovisning 2011 

Detta är 

Första AP-fonden 

• Första AP-fonden är en av fem AP-fonder i det 

allmänna inkomstpensionssystemet. Kapitalet 

i AP-fonderna används när inbetalningarna till 

systemet understiger utbetalningarna. 

• Första AP-fonden förvaltar 213 miljarder kronor 

i en global portfölj bestående av aktier, räntebärande 

papper och alternativa investeringar, 

exempelvis fastigheter, riskkapitalfonder och 

hedgefonder. 

• Första AP-fonden investerar långsiktigt och är 

en aktiv ägare. Som ägare ställer fonden höga 

krav inom miljö, etik och bolagsstyrning. 

• Sedan starten 2001 har fonden haft en avkastning 

på 3,3 procent per år efter kostnader. 

Fonden har därmed bidragit med 67,6 mdkr 

till pensionssystemet. 

Innehållsförteckning 

Året i korthet 3 

Vd har ordet 4 

Möte med vd och ordförande 6 

Första AP-fondens roll 

i pensionssystemet 9 

Investeringsprocessen 11 

Engagerad ägare 18 

Ekonomisk utblick 20 

Organisation 22 

Personalporträtt 24 

Förvaltningsberättelse 27 

Resultat och balansräkning 47 

Noter 48 

Styrelsens försäkran 62 

Revisionsberättelse 63 

Fondstyrningsrapport 65 

Styrelsens rapport om 

intern kontroll och riskhantering 69 

Första AP-fondens styrelse 71 

Första AP-fondens ledningsgrupp 72 

Ordlista 73 

Kontaktuppgifter 74 

2

Året i korthet 

• Årets resultat uppgick till –4 223 mkr 

(20 523). Året präglades av fortsatt makroekonomisk 

osäkerhet och oro på de finansiella 

marknaderna 

• Avkastningen uppgick till –1,7 procent (10,3) 

före kostnader och –1,9 procent (10,2) efter 

kostnader. Fondens förvaltningskostnader var 

0,12 procent av förvaltat kapital. 

• Fondkapitalet minskade med 5 463 mkr till 

213 318 mkr. Under året betalade fonden ut 

1 240 mkr (4 041) för att täcka underskottet i 

pensionssystemet. 

• Exponeringen mot aktier minskade från strax 

över 60 procent till strax under 50. Investeringarna 

inom alternativa investeringar ökade till 

drygt 9 procent. Första och Andra AP-fonden 

bildade under 2011 ett gemensamt fastighetsbolag, 

Cityhold, som investerar i kontorsfastigheter 

i europeiska storstäder. 

• Under året har ansträngningarna att göra 

fondens portfölj mer robust varit framgångsrika. 

Aktiviteterna har minskat fondens risk. 

Avkastning per tillgångsslag 2011, procent¹ 

Aktier Nordamerika 

Aktier Europa 

Aktier Stillahavsregionen 

ex. Japan 

Aktier Sverige 

Aktier utvecklingsländer 

Räntebärande 

Alternativa investeringar 

–20% –15% –10% –5% 0% 5% 10% 

Flerårsöversikt i sammandrag 

2011 2010 2009 2008 2007 

Avkastning före kostnader, % –1,7 10,3 20,4 –21,7 4,8 

Rörelsekostnadsandel, % 0,07 0,08 0,10 0,09 0,08 

Provisionskostnadsandel, % 0,05 0,05 0,06 0,07 0,07 

Förvaltningskostnadsandel, % 0,12 0,13 0,16 0,16 0,15 

Avkastning efter kostnader, % –1,9 10,2 20,2 –21,9 4,6 

Avkastning efter kostnader, mdkr –4,2 20,5 34,6 –48,0 9,7 

Nettoflöden, mdkr –1,2 –4,0 –3,9 0,9 2,0 

Fondkapital vid årets slut, mdkr 213,3 218,8 202,3 171,6 218,8 

Exponering, 31 dec., % 

Aktier 49,2 60,3 58,6 54,6 59,2 

– varav svenska aktier 26,4 34,4 27,9 18,0 27,8 

Räntebärande 40,9 32,5 34,7 40,1 39,2 

Alternativa investeringar 9,3 7,8 5,1 5,5 2,9 

Valutaexponering 21,3 24,0 21,6 22,2 18,2 

Andel extern förvaltning 41,4 43,7 42,4 39,7 36,0 

3


Vd har ordet 

Bistert marknadsklimat 

bjuder stora utmaningar 

När vi blickar tillbaka på 2011 ser vi ett turbulent år, inte minst på de 

finansiella marknaderna. Börsutvecklingen har varit negativ i många 

länder och räntemarknaderna har utvecklats väldigt olika beroende på 

ländernas statsfinansiella läge. Det har starkt påverkat vår verksamhet. 

Verksamhetsberättelse Förvaltningsberättelse Räkenskaper och noter Fondstyrning 

Aktiemarknaderna i världen har utvecklats negativt. Räntemarknaderna 

har utvecklats mycket olika: i länder med stora skulder har vi sett kraftiga 

ränteökningar medan räntorna sjunkit i länder där den finansiella risken 

anses vara låg. Mot denna bakgrund är vårt resultat för 2011 på –4,2 

mdkr eller –1,9 procent förklarligt. Det är lägre än vårt långsiktiga mål 

men ändå relativt bra givet förutsättningarna. 

Det finns mycket som talar för att skuldproblematiken och obalanserna 

i Europa och USA kommer att påverka den globala ekonomin 

negativt även framöver. Mer om det skriver vi om i vår ekonomiska 

utblick på sidan 20. Med den samlade bedömning vi gör kring marknadsläget 

och den förväntade utvecklingen framöver uppskattar vi att avkastningen 

de kommande åren kommer att ligga runt 2 till 4 procent per år. 

Förutsättningarna för vår kapitalförvaltning har ändrats. Det är därför 

välkommet att den utredning som regeringen tillsatte under 2011 

bland annat ska utreda fondernas uppdrag och regelverket för den framtida 

kapitalförvaltningen. Det är viktigt att vi och de andra AP-fonderna 

har ett tydligt och klart formulerat uppdrag för att kunna gene- 

”Med den samlade 

bedömning vi gör kring 

marknadsläget och den 

för väntade utvecklingen 

framöver uppskattar vi att 

avkastningen de kommande 

åren kommer att 

ligga runt 2 till 4 procent 

per år.” 

Johan Magnusson, vd 

4


rera en bra avkastning under varierande marknadssituationer. Då kommer 

vi kunna utgöra en trygghet i pensionssystemet under lång tid 

framöver. 

Det bistra marknadsklimatet och den höga sannolikheten att det 

kommer att bestå har föranlett en översyn av Första AP-fondens kapitalförvaltning. 

Vi har sett över processen för investeringar och omarbetat 

den för att möta de utmaningar vi står inför. 

Vår investeringsprocess har nu ett större strategiskt inslag. Vi strävar 

efter en robustare portfölj där avkastningen varierar mindre än tidigare. 

Det innebär att fondens resultat bör bli bättre än marknadens i dåliga 

tider och något sämre än marknadens i bättre tider. För att uppnå en 

robustare portfölj är det viktigt att inte styras av fördefinierade marknadsindex 

utan att arbeta aktivt med allokering. Det gjorde vi till exempel 

när vi i somras minskade andelen aktier i vår portfölj då vi ansåg att 

osäkerheten var alltför stor. 

En annan del i utvecklingen av vår förvaltning är att vi ökar vår andel 

inom alternativa investeringar som riskkapitalfonder, hedgefonder och 

fastigheter. Vi kommer också att ta hem en del av det kapital vi låtit förvalta 

externt och förvalta det själva internt. 

De alternativa investeringarna är ett bra komplement till vår övriga 

portfölj. De förväntas ge en jämnare avkastning över tid och göra den 

totala portföljen mer robust. Kostnaderna för sådana investeringar är 

högre vilket gör att fondens totala kostnader kommer att öka framöver. 

Det är naturligtvis avkastningen efter kostnader som är intressant för 

oss. Alternativa investeringar har utvecklats bra i jäm förelse med andra 

tillgångsklasser under flera år. Vi bedömer att alternativa investeringar 

kommer att ha en attraktiv avkastningspotential även framöver. Särskilt 

glädjande är det att våra fastighetsinvesteringar i Vasakronan och 

Willhem har ökat i värde under året. 

Vi är en långsiktig investerare. Det innebär att vi bara ska investera i 

sådant vi aktivt beslutat att äga, vilket innebär en förflyttning bort från 

traditionell indexförvaltning. En naturlig del i långsiktigheten är att alltid 

säkerställa att de investeringar fonden gör är hållbara ur alla perspektiv, 

finansiella som miljömässiga, sociala och vad gäller bolagsstyrning. 

Att analysera dessa faktorer sammantaget blir allt viktigare. Bolag 

som exempelvis inte sköter sig när det gäller miljöfrågor eller sociala 

frågor riskerar att tappa i förtroende, försäljning och lönsamhet. 

”Vi strävar efter en robustare 

portfölj där avkastningen 

varierar mindre 

än tidigare. ” 

”En naturlig del i långsiktigheten 

är att alltid säkerställa 

att de investeringar 

fonden gör är hållbara ur 

alla perspektiv. ” 


Stockholm i februari 2012 

Johan Magnusson 

Verkställande direktör 

5


Möte med vd och ordförande 

Samsyn och samarbete 

Johan Magnusson, som varit vd på Första AP-fonden sedan 2008, kan 

se tillbaka på fyra minst sagt stökiga år på världens finansmarknader. 

Urban Karlström, ny på ordförandeposten sedan slutet av maj 2011, har 

kastats rakt in i hetluften: Det råder fortsatt finansiell och makroekonomisk 

oro i världen samtidigt som AP-fondernas framtida struktur utreds. 


Ett nära samarbete mellan vd och styrelseordförande är a och o för att 

på bästa sätt driva fondens verksamhet. Johan Magnusson och Urban 

Karlström har arbetat fokuserat sedan dag ett. De är eniga om vikten av 

såväl tydlighet som öppenhet i samarbetet. 

– Vi har ett gott samarbete med en tydlig arbetsfördelning mellan 

styrelsen och vd. Grundläggande för vårt samarbete är den ömsesidiga 

respekten för våra olika roller, säger Urban Karlström. 

Johan Magnusson håller med och lyfter fram det nära samarbetet 

mellan styrelsemötena. 

– Vi håller en löpande dialog kring de frågor vi jobbar med. Vi planerar 

styrelsemöten tillsammans och kommer överens om innehåll och 

upplägg, säger han. 

”Vi håller en löpande 

dialog kring de frågor vi 

jobbar med. Vi planerar 

styrelsemöten tillsammans 

och kommer 

överens om innehåll 

och upplägg.” 

Johan Magnusson, vd 

Komplexa investeringsbeslut 

Johan Magnusson är också fondens kapitalförvaltningschef (CIO, 

Chief Investment Officer), vilket innebär att han arbetar aktivt med 

fondens investeringsbeslut. Han har såväl det övergripande ansvaret 

som det yttersta operativa ansvaret. 

– Sedan jag kom till fonden, egentligen den senaste tioårsperioden, 

har placeringar på börsen gett sämre avkastning än till exempel place- 

6


ringar i räntebärande papper. Vi har också sett en markant högre avkastning 

på ägande utanför börsen, säger Johan Magnusson. Detta faktum, 

och annat, har gjort att vi sett över vår investeringsprocess. 

Han beskriver tankarna bakom investeringsprocessen som en blandning 

mellan konst och vetenskap. 

– Investeringsprocessen, vårt sätt att jobba, är vår egen idé om hur vi 

ska bedriva en framgångsrik förvaltning. Den har färgats av våra erfarenheter 

från finansiella marknader över lång tid, men inkluderar också 

vår bedömning av hur man bäst organiserar en förvaltningsorganisation. 

Vårt arbetssätt bygger på långsiktighet och en helhetssyn i allt vi gör. Vi 

vet vad vi investerar i och den fundamentala analysen är grunden för 

vårt ställningstagande, säger han. 

Styrelsen har deltagit aktivt i framtagandet av investeringsprocessen 

och frågorna har behandlats på flera styrelsemöten under 2011. 

– En viktig del i arbetet kring investeringsprocessen var det styrelseinternat 

vi hade i oktober. Då kunde vi lite friare än normalt ägna oss åt 

de strategiska investeringsfrågorna. Genomgångarna och diskussionerna 

lade en god grund för det beslut om inriktning och mandat till vd 

som vi tog i december, säger Urban Karlström. 

Första AP-fonden placerar pengar åt dagens och morgondagens 

pensionärer, hur påverkar det förvaltningen jämfört med en privat 

förvaltare? 

– Vårt arbete, och våra investeringar, tål offentlighetens ljus. Att bidra 

till trygghet i pensionssystemet är ett överordnat mål för fonden. Det 

innebär speciella krav på hur vi investerar och hur vi jobbar. Det innebär 

också att vi måste vara transparenta och kommunicera väl, säger 

Johan Magnusson. 

Hållbara investeringar 

Miljöaspekter, sociala hänsyn och bolagsstyrning, ofta kallat hållbarhets- 

eller ESG-frågor är något Första AP-fonden arbetat länge med. 

Det är en förutsättning för att investeringarna också blir lönsamma, det 

vill säga finansiellt hållbara på lång sikt. Johan Magnusson säger att 

hållbarhetsaspekten i fondens investeringar har blivit allt viktigare. Han 

säger också att det är något som kommer att öka ytterligare i betydelse. 

– ESG-analys är en naturlig del av vår förvaltning och det är något 

som kommer att bli allt viktigare. Som statlig pensionsfond är det viktigt 

för oss att bidra till allmänhetens förtroende för pensionssystemet. 

Det ställer krav på vilken typ av investeringar som vi kan göra ur ett 

ESG-perspektiv. 

Den andra aspekten av ESG-arbetet är att undvika att avkastningen 

på de investeringar vi gör påverkas negativt av till exempel miljöaspekter. 

– Vår ambition är att vara så insatta i våra investeringar att vi undviker 

att drabbas av negativa ESG-effekter. Om vi ändå upptäcker problem, 

till exempel med barnarbete eller miljöförstöring i något av våra 

”Investeringsprocessen, 

vårt sätt att jobba, är vår 

egen idé om hur vi ska 

bedriva en framgångsrik 

förvaltning. Den har färgats 

av våra erfarenheter 

från finansiella marknader 

över lång tid, men inkluderar 

också vår bedömning 

av hur man bäst 

organiserar en förvaltningsorganisation.” 

”Vårt arbete, och våra 

investeringar, ska tåla 

offentlighetens ljus. Att 

bidra till trygghet i pensionssystemet 

är ett överordnat 

mål för fonden.” 


7


innehav, är vår ambition att stanna kvar som ägare och utnyttja de 

möjligheter vi har att genom påtryckningar, samarbete med andra 

ägare och genom att utnyttja vår rösträtt påverka bolaget, säger 

Johan Magnusson. 

Långsiktigt mål 

Målet om 5,5 procents avkastning efter kostnader över en rullande femårsperiod 

har varit svårt att nå. Hur ser ordförande och vd på målet och 

målformuleringen? 

– Det är tråkigt att behöva konstatera att vi inte har lyckats nå målet. 

Vi är naturligtvis beroende av hur marknaderna utvecklas och med två 

kraftiga globala börsfall under de senaste tio-elva åren har det varit svårt 

att ge en bra avkastning, säger Urban Karlström. 

Det nuvarande målet om 5,5 procent avkastning bygger på en beräkning 

av vad pensionssystemet behöver från AP-fonderna på lång sikt, 

uppåt 60 år. 

– Vi behöver komplettera med ett mål för fonden på kortare sikt, 

som också tar hänsyn till vad vi tror om marknadsutvecklingen de kommande 

åren. Styrelsen arbetar nu med hur ett sådant mål ska formuleras 

och på vilken nivå det ska ligga, säger Urban Karlström. 

Johan Magnusson efterlyser mer realistiska mål och välkomnar en 

omformulering. 

– Det är viktigt för oss som dagligen arbetar med fondens förvaltning 

att vi har ett mål vi tror oss ha möjlighet att nå. Just nu tror vi ju inte att 

avkastningen de kommande åren blir i närheten av vårt mål – oavsett 

hur duktiga vi är – på grund av bland annat skuldproblematiken i USA 

och Europa, säger han. 

Välkomnad utredning 

Den utredning som pågår kring AP-fondernas framtida inriktning och 

hur de organiseras, som beräknas vara klar i augusti 2012, välkomnas av 

Första AP-fonden. Urban Karlström trycker på att det är bra att utredningen 

görs. 

– Regelverket är mer än tio år gammalt och det är angeläget med en 

översyn, säger Urban Karlström. Vissa kvantitativa regler bör ses över, 

inte minst i ljuset av kapitalmarknadernas globalisering. Tillgångsslagen 

har blivit mer och mer korrelerade. Det gör att det blir viktigare att 

investera i alternativa tillgångar som ger oss en bättre riskprofil. Där 

finns idag begränsningar i regelverket som inte är effektiva. 

Han påpekar också att viktiga frågor för utredningen är hur målen 

för AP-fonderna formuleras och vad AP-fondernas roll i pensionssystemet 

är. Klarhet i detta skulle underlätta den strategiska kapitalförvaltningen 

och beslutet om vilken risk fonderna långsiktigt ska ha. 

– Risk och avkastning är ju spegelbilder av varandra. Vår strategiska 

allokering mellan obligationer, aktier och det vi kallar alternativa investeringar 

ger en viss riskprofil som återspeglar vår tolkning av vår roll i 

det totala pensionssystemet, säger Urban Karlström. 

”Vi är naturligtvis beroende 

av hur marknaderna 

utvecklas och med två 

kraftiga globala börsfall 

under de senaste tio–elva 

åren har det varit svårt att 

ge en bra avkastning.” 

Urban Karlström, styrelseordförande 


8


Första AP-fondens roll i pensionssystemet 

En viktig pusselbit 

Sverige har ett unikt och stabilt allmänt pensionssystem. Till skillnad 

från i de flesta andra länder är det fristående från statens budget. 

AP-fondens roll är att förvalta buffertkapitalet som säkrar att pensioner 

kan betalas ut även under år när inbetalningarna till inkomstpensionssystemet 

är lägre än utbetalningarna. Det kapital som förvaltas av Första, 

Andra, Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonden uppgår till närmare 900 

mdkr. Av detta förvaltade Första AP-fonden 213, 3 mdkr vid 2011 års 

utgång. 

Uppdrag att trygga pensionssystemet 

Första AP-fondens uppdrag från riksdagen 1) är att förvalta fondkapitalet 

till största möjliga nytta för pensionssystemet. Fonden ska investera 

så att en långsiktigt hög avkastning åstadkoms samtidigt som risken ska 

vara låg. 

Uppdraget och de krav som det ställer är grunden för fondens verksamhet. 

Det innefattar bland annat ett antal placeringsregler som fonden 

har att följa (se ruta här intill). 

Tidshorisonten i pensionssystemet är mycket lång. Därför är placeringshorisonten 

för fondens investeringar också lång. En stor utmaning 

för AP-fonderna är att utbetalningar av pensioner under många år 

framöver kommer att vara större än inbetalningarna till systemet. 

För att möta utmaningarna som finns både i pensionssystemet och 

på de finansiella marknaderna arbetar fonden efter en väl genomarbetad 

investeringsprocess med utgångspunkt i placeringsreglerna. 

Placeringsregler 

Första AP-fonden följer de placeringsregler 

som riksdagen fastställt, som 

bland annat innebär: 

• att fondens investeringar på 

stockholmsbörsen får vara max 2 

procent av börsens marknadsvärde 

• att fonden får ha max 10 procent av 

rösterna i ett noterat bolag 

• att minst 10 procent av kapitalet ska 

förvaltas externt 

• att minst 30 procent ska placeras i 

räntebärande papper med låg risk 

• att max 5 procent får placeras i 

onoterade värdepapper 

• att max 40 procent av tillgångarna 

får exponeras mot valutarisk 

• att investeringar inte får ske i 

råvaror 

• att näringspolitiska eller ekonomiskpolitiska 

hänsyn inte ska tas i 

placeringsbesluten 

• att hänsyn till miljö och etik ska tas 

utan att göra avkall på det övergripande 

målet om hög avkastning 


Buffertkapitalutredningen 

Under 2011 tillsatte regeringen en 

utredning, Buffertkapitalutredningen, 

som ser över Första, Andra, Tredje, 

Fjärde och Sjätte AP-fondens uppdrag 

och placeringsregler samt möjligheter 

till effektiviseringar av förvaltningen. 

Utredningen ska lämna sitt betänkande 

1 augusti 2012. 

1) Uppdraget finns beskrivet i Lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). 

9

Pensionssystemet 

Avsättningen till pension är 

18,5 procent av den pensionsgrundande 

inkomsten. 

2,5% 

16% 

PENSIONSMYNDIGHETEN 

Premiepensionssystemet 

Inkomstpensionssystemet 

Ålderspensionärer 

(minst 61 år) 

De pengar som kommer in till pensionssystemet 

används för att betala dagens pensioner. 

När inbetalningarna från löntagarna är större 

än utbetalningarna till pensionärerna sätts 

överskottet av till de fyra AP-fonderna. När 

inbetalningarna är mindre än utbetalningarna 

täcks underskottet av AP-fonderna. 

Avsättningen till pension beräknas på en persons 

pensionsgrundande inkomst. Av denna sätts 18,5 

procent av till inkomst- och premiepension via 

Pensions myndigheten, varav 16 procent går till 

inkomstpensionen. De 16 procenten ligger till 

grund för beräkning av personens framtida 

inkomstpension. 

Inkomstpensionssystemet är ett fördelningssystem. 

Under perioder då inbetalningarna till 

inkomstpensionssystemet från dem som arbetar 

överstiger det som ska betalas till pensionärerna 

går överskottet till AP-fonderna. Fonderna bygger 

upp en buffert som används under perioder när 

inbetalningarna understiger ut betalningarna. De 

kommande trettio åren kommer de inbetalade 

avgifterna vara lägre än utbetalade pensioner. 

Underskottet tas då från AP-fonderna. 

10


Investeringsprocessen 

Fondens sätt att arbeta 

Fördelningen mellan tillgångsslag, allokeringen, utgör fondens huvudfokus 

och går som en röd tråd genom investeringsprocessen. Övergripande 

för fondens förvaltning är målet att skapa långsiktigt värde 

genom att vara en professionell investerare och en engagerad ägare. 

Första AP-fondens investeringsarbete präglas av medarbetarnas höga 

individuella kompetens och stora mått av eget ansvar kombinerat med 

en betydande grad av samarbete över specialistgränserna. 

Långsiktiga investeringar 

Första AP-fonden fokuserar på långsiktigt värdeskapande i absoluta 

termer. Absolut avkastning, i kronor och ören, är alltså viktigare än relativ 

avkastning i förhållande till index. 

En helhetssyn genomsyrar förvaltningen: Fonden har en bred verksamhet 

inom många investeringsområden där fokus ligger på att skapa 

rätt sammansättning av tillgångarna. Fonden arbetar med en självständig 

investeringsanalys och söker fundamentala värden, där en sammanvägning 

görs av förväntade framtida vinster och risk. 

Som en långsiktig investerare är det naturligt att också vara en engagerad 

ägare med tydliga principer. Första AP-fondens ambition är att ta 

aktivt ansvar som ägare i portföljbolagen samt att samarbeta med andra 

för att nå goda resultat i ägarfrågor. 

Balansering av risk 

Första AP-fondens investeringsfilosofi utgår från uppdraget i pensionssystemet 

och har utvecklats utifrån hur ekonomin och kapitalmarknaderna 

fungerar under olika förutsättningar. Filosofin utgår från att det 

inte enbart är finansiella risker, utan även makroekonomiska risker som 

påverkar en kapitalförvaltare. 

Traditionell placeringsverksamhet och en stor del av finansteorin 

utgår ifrån att riskerna i en portfölj av finansiella tillgångar kan beskrivas 

utifrån marknadsrisken (risk för prisfluktuationer), kreditrisken 

(att motparten inte kan fullgöra förpliktelser i avtal) och likviditetsrisken 

(att inte snabbt kunna sälja värdepapper utan prispåverkan). 

Dessa risker är viktiga att förstå och hantera men räcker inte fullt ut för 

att beskriva de risker som fonden utsätts för. 

Istället för att fokusera på de finansiella marknaderna kan marknadsrisk, 

kreditrisk och i viss mån likviditetsrisken beskrivas utifrån mer 

Fondens investeringsarbete vilar på ett antal 

hörnstenar, nämligen: 

• att en helhetssyn genomsyrar förvaltningen 

• att en lång placeringshorisont ger långsiktig 

hög absolut avkastning 

• att långsiktigheten kräver uthållighet 

• att investeringarna styrs av 

fundamental analys 

• att intern förvaltning utgör basen 

för verksamheten, och 

• att en god långsiktig ägare är en engagerad 

ägare. 

”Som en långsiktig 

investerare är det naturligt 

att också vara en 

engagerad ägare med 

tydliga principer.” 


11


grundläggande makroekonomiska riskfaktorer. De två viktigaste 

riskerna är osäkerheten om framtida ekonomisk tillväxt och framtida 

inflation. 

Allokering mellan tillgångsslag 

En viktig del av Första AP-fondens investeringsprocess är den strategiska 

inriktningen med att skapa en mer robust portfölj. För fonden 

som helhet innebär det bland annat en ökad satsning på alternativa 

investeringar. Strävan är också att varje enskilt tillgångsslag ska bidra till 

att portföljen blir mer robust. Utgångspunkten är en allokering mellan 

aktier (50 procent), räntebärande (30 procent) och alternativa investeringar 

(20 procent). 

Beslut om dynamisk allokering mellan tillgångsslagen aktier, räntebärande 

och alternativa investeringar är också en viktig del i strävan att 

skapa en mer robust portfölj. Fonden bedriver fundamental analys både 

av realekonomiska förhållanden och av förutsättningarna på marknaderna. 

Ekonomiska obalanser och olika marknadsstörningar är speciellt 

i fokus. 

En robust portfölj skapas genom: 

• att balansera portföljen mot olika riskfaktorer så att resultatvariationerna 

över lång tid minskar, 

• att öka andelen investeringar med låg variation i avkastningen 

inom ett och samma tillgångsslag 

• att allokera portföljen dynamiskt så att stora förluster reduceras, 

• att öka andelen investeringar i tillgångar med låg variation i 

avkastningen exempelvis alternativa investeringar, 

• att skapa en väl diversifierad portfölj som innehåller tillgångar 

med låg inbördes samvariation, och 

• att balansera investeringarna inom en och samma tillgång, 

till exempel aktier, mot olika riskfaktorer. 

Riskbalansering 

Högre 

tillväxt 

❶ 

❸ 

❷ 

❹ 

• En portfölj bestående av enbart aktier har 

hög avkastning när tillväxten är högre än förväntat 

och inflationen är lägre än förväntat 

(ruta 1) men låg avkastning när det omvända 

gäller (i ruta 4). 

• En portfölj med enbart nominella räntebärande 

värdepapper har hög real avkastning i 

ruta 3 och låg real avkastning i ruta 2. 

För fonden är det viktigt att kunna hantera 

portföljen så att riskfaktorerna i ovanstående 

matris kan balanseras. 

En portfölj bestående av enbart aktier och 

nominella räntebärande värdepapper är inte 

väl balanserad mot riskfaktorer som inflation 

och tillväxt. 

En viktig lärdom av de senaste årens 

utveckling är att en robust portfölj med godtagbar 

avkastning i samtliga fyra scenarier 

endast kan erhållas genom att synen på risk 

breddas från traditionella finansiella risker till 

att inkludera även makroekonomiska risker. 

Högre 

inflation 


12


Långsiktighet 

Helhetssyn 

Balansering 

av risk 

Placeringsregler 

Robust 

portfölj 

Uppdraget 

Engagerad 

ägare 

Första AP-fondens investeringsprocess utgår från 

det uppdrag som fonden fått av riksdagen genom 

AP-fondslagen – att förvalta fondkapitalet till 

största möjliga nytta för pensionssystemet. I lagen 

finns också placeringsregler som styr fondens 

verksamhet. För att kunna generera en hög långsiktig 

avkastning till en låg risk krävs att fonden 

har en helhetssyn på sina investeringar och en 

långsiktig inriktning. En långsiktig investerare 

måste balansera olika risker så att en robust portfölj 

uppnås. Likaså är det naturligt för en långsiktig 

investerare att vara en engagerad ägare av 

investeringarna. 

et 

13 

gler 

Robust 

portfölj 

Balansering 

av risk


Ränte- och valutaförvaltning 

Ränte- och valutaenheten har i sitt uppdrag både ett taktisk och ett 

strategiskt ansvar. Det operationella uppdraget innebär att taktiskt 

utnyttja olika möjligheter som uppstår i marknaden så att förvaltningen 

kostadseffektivt kan hållas inom ett riskmandat mot den strategiskt 

valda jämförelseportföljen. Det strategiska uppdraget består i att skapa 

en så hög och stabil portföljavkastning som möjligt över en längre tidshorisont 

både genom den dagliga förvaltningen men framför allt genom 

att styra sammansättningen av en strategisk jämförelseportfölj. 

Lagarbete och ett nära samarbete i gruppen är därför ett viktigt 

inslag i Första AP-fondens ränte- och valutaförvaltning. Det operationella 

uppdraget är underordnat det strategiska vilket betyder att gruppens 

huvudsakliga tidshorisont i förvaltningen är längre än vad som 

annars är typiskt för en liknande förvaltning. 

Förvaltning sker utifrån ett helhetsperspektiv. Det innebär att ett 

investeringsbeslut i en enskild marknad sker utifrån ränteportföljens 

respektive valutakorgens totala exponering samt utifrån önskad riskprofil. 

Detta arbetssätt innebär att tidshorisonten för förvaltningen är lång, 

vilket underlättar fondens möjligheter att utnyttja de fördelar som det 

innebära att vara en långsiktig förvaltare. Den taktiska analysen används 

främst för att finna marknadslägen för att implementera de mer långsiktiga 

vyerna. 

”Lagarbete och ett nära 

samarbete i gruppen är 

därför ett viktigt inslag i 

Första AP-fondens ränteoch 

valutaförvaltning.” 

Första AP-fondens valutaförvaltning arbetar 

enligt följande principer för att skapa en 

strategiskt riktig hantering av fondens 

valutaterminer: 

• Daglig riskövervakning utan automatisk 

riskminimering 

• Lång genomsnittlig löptid 

• Sammankoppling av strategi och taktik 

• Fundamental värdering. 


14


Aktieförvaltning 

Knappt hälften av fondens aktieportfölj förvaltas av den egna investeringsorganisationen. 

Svenska och europeiska aktier förvaltas internt. 

Samtliga interna portföljer förvaltas aktivt med en långsiktig investeringshorisont. 

Investeringar sker huvudsakligen i stora och medelstora 

bolag. Investerings processen är inriktad mot aktieurval baserat på fundamental 

analys där aktiernas värdering relaterat till fondens bedömning 

av vinster och risknivå avgör investeringsbesluten. 

Analysperspektivet är globalt och i huvudsak framåtblickande. 

Framtida vinstpotential och risk i olika aktier bedöms systematiskt 

genom en sammanvägd bedömning av makroekonomiska samt 

bransch- och företagsspecifika faktorer. Bolagsbesök och möten med 

företagsledningar är en del av processen som även innebär många kontakter 

med externa bolagsanalytiker och aktiestrateger både i Sverige 

och globalt. 

Förvaltningen är uppdelad i en Sverige- och en Europaportfölj. Som 

ett komplement till dessa portföljer förvaltas även en mycket koncentrerad 

portfölj med ett fåtal långsiktigt utvalda svenska och europeiska 

aktier. Tyngdpunkten i denna portföljs kriterier för aktieurval är kvalitet 

och stabilitet i kombination med attraktiv fundamental värdering. 

Avsikten är att endast äga bolag fonden långsiktigt tror på oberoende av 

respektive akties andel i marknadsviktade index. Inriktningen medger 

även en viss möjlighet att skydda portföljen mot marknadsnedgångar. 

Som ett led i fondens övergripande strategi att skapa en mer robust 

portfölj gjordes hösten 2011 en översyn av aktiestrategin. Historiskt har 

drygt hälften av fondens totala tillgångar investerats i aktier. Då aktiepriser 

är mer volatila än priser i de flesta andra tillgångsslag har aktier 

stått för en stor del av fondens totala risk. Framöver kommer fonden att 

införa strategier inom tillgångsslaget aktier som avser att mildra denna 

risk för hela fondens aktieportfölj. Sannolikt kommer därför också en 

geografisk breddning att genomföras i den interna förvaltningen. 

Första AP-fondens aktieinvesteringar 

bygger på: 

• En lång investeringshorisont 

• Självständig analys med ett fåtal innehav 

• Aktieurval baserat på systematisk 

fundamental analys 

• Ett globalt investeringsperspektiv, 

helhetssyn och robusthet 

• Engagerat ägande 

”Framöver kommer fonden 

att införa strategier inom 

tillgångsslaget aktier som 

avser att mildra denna 

risk för hela fondens 

aktie portfölj.” 


Extern förvaltning 

Områden och marknader som fondens egen förvaltningsorganisation 

inte bedöms kunna förvalta effektivt läggs ut på externa förvaltare. 

Den externa förvaltningen omfattar alla fondens tillgångsslag och 

fördelas på olika geografiska områden. Förvaltningsmandaten är amerikanska 

företagsobligationer, aktieförvaltning i Nordamerika, Japan och 

Stillahavsregionen samt utvecklingsländer. Förvaltningen i Nordamerika 

omfattar både stora bolag och mindre bolag. I övriga områden 

investeras enbart i större bolag. 

Investeringsfilosofin och valet av förvaltare bygger på övertygelsen om 

att kapitalförvaltning är personberoende. Därför läggs stort fokus på att 

hitta externa förvaltare med rätt kompetens och erfarenhet. Avtal tecknas 

efter offentlig upphandling och det slutliga valet av förvaltare bygger 

på den samlade bedömningen av kompetens, flexibilitet och kostnader 

som fonden gör. 

15


Uppföljning och utvärdering av de utvalda förvaltarna sker löpande 

genom analys av förvaltarens förmåga utifrån olika fördefinierade kriterier. 

Utvärderingen sker systematiskt, dels genom en bred kvalitativ 

bedömning, genom besök på plats och en genomgång av metodik och 

arbetssätt, dels genom en kvantitativ bedömning av avkastningsdata och 

annan statistik. Det ger en överblick över de valda förvaltarnas prestation 

och en god möjlighet att jämföra dem med andra. Förvaltare som 

inte presterar som förväntat byts ut. 


Alternativa investeringar omfattar fastigheter, onoterade aktier i riskkapitalfonder, 

hedgefonder samt det som går under beteckningen nya 

investeringar. Dessa tillgångar har lägre likviditet och mer fokus på 

absolut avkastning än andra tillgångar. 

Första AP-fondens investeringar i fastigheter utgörs främst av det 

helägda bostadsfastighetsbolaget Willhem, det hälftenägda bolaget 

Cityhold och det delägda Vasakronan. De båda sistnämnda bolagen 

investerar i kommersiella fastigheter, Cityhold i utvalda större europeiska 

städer och Vasakronan i utvalda svenska tillväxtorter. Fonden gör 

även andra fastighetsinvesteringar internationellt. 

Investeringar i riskkapitalfonder som i sin tur investerar i onoterade 

bolag har ett långt tidsperspektiv, mellan fem och tio år. För att uppnå 

en god riskjusterad avkastning sprids investeringarna bland annat mellan 

olika investeringsår, geografiska regioner, industriella sektorer, olika 

portföljbolagsstrategier och fondstrategier. 

Ett annat komplement till de risker som finns i fondens övriga portföljer 

är den hedgefondportfölj som Första AP-fonden förberett uppbyggnaden 

av under 2011. Målet är att skapa en hedgefondportfölj 

som har negativ, eller åtminstone låg, korrelation med traditionella 

tillgångar. 

Det som sorterar under begreppet nya investeringar kan vara av två 

slag. Dels kan det vara att investera vid en tillfällig felprissättning, till 

exempel efter större marknadsstörningar eller finansiella krascher. Dels 

kan det vara att investera i tillgångsslag som Första AP-fonden inte 

tidigare arbetat med. Upp till 2,0 procent av kapitalet kan exponeras i 

dessa två former av alternativa investeringar. 

Det strategiska målet för de alternativa investeringarna är att generera 

mervärde i form av absolut avkastning och att göra det med en tillfredsställande 

riskexponering. Till varje investering sätts ett avkastningsmål. 

Alternativa investeringars bidrag till den totala portföljrisken 

är beroende av två faktorer, dels hur stor kapitalandel tillgångsslaget har 

i fondens portfölj, dels hur avkastningen för tillgångsslaget samvarierar 

med avkastningen för övriga tillgångar i olika makroekonomiska 

scenarier. 

”Det ger en överblick över 

de valda förvaltarnas 

prestation och en god 

möjlighet att jämföra 

dem med andra.” 

”Det strategiska målet för 

de alternativa investeringarna 

är att generera mervärde 

i form av absolut 

avkastning och att göra 

det med en tillfredsställande 

riskexponering.” 


16


Uppföljning av avkastning, risk och kostnader 

Fondens investeringsprocess och förvaltningsresultat följs upp och 

utvärderas. Resultatet i form av avkastning och risk följs upp på olika 

nivåer. Förutom på den övergripande nivån, fondens totala resultat, följs 

även de tre beslutsnivåerna – strategisk allokering, strategisk förvaltning 

och operativ förvaltning – upp. 

På den övergripande nivån redovisas fondens avkastning och risk i 

relation till det mål på 5,5 procents avkastning efter kostnader över 

rullande femårsperioder som styrelsen beslutat om. Jämförelser görs 

också med inkomstindex som styr uppräkningen av pensionssystemets 

åtaganden. Dessutom jämförs fondens avkastning och risk med jämförelsebara 

kapitalförvaltare, både i Sverige och internationellt. Världsmarknadsindex 

som visar en genomsnittlig investerares portfölj ingår 

också i jämförelsen. 

En mer detaljerad uppföljning görs också. Det är naturligt att den 

uppföljningen görs i enlighet med fondens investeringsprocess. Då görs 

uppdelningen efter de tre beslutsnivåer som processen består av – strategisk 

allokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning. Vad 

som ingår i de tre beslutsnivåerna framgår av tabellen här intill. Utöver 

den nu beskrivna uppföljningen följs varje enskilt mandat – såväl 

interna som externa – upp vad gäller avkastning, risk och kostnader. 

Eftersom fondens investeringsprocess är långsiktigt inriktad krävs en 

längre period för att kunna göra en rättvisande utvärdering av fondens 

resultat. För kortare perioder som ett år kommer endast en redovisning 

av resultatet enligt de tre beslutsnivåerna att göras. På sid 37 återfinns 

denna redovisning av avkastning och risk för 2011. 

Beslutsnivå 

Strategisk 

allokering 

Strategisk 

förvaltning 

Operativ 

förvaltning 

Innehåll 

• Allokering mellan tillgångsslag 

• Storlek på valutaexponering 

• Ränteportföljens duration 

• Allokering inom tillgångsslag 

• Förvaltningsstrategier inom 

tillgångsslag 

• Förvaltning i förhållande till de 

valda strategierna 


17


Engagerad ägare 

En del av investeringsprocessen 

Investeringar i väl skötta bolag ger på sikt högre avkastning och lägre risk. 

Därför är ett viktigt inslag i Första AP-fondens förvaltningsmodell att vara 

en aktiv ägare och analysera investeringar ur ett hållbarhetsperspektiv. 

Bolag som arbetar aktivt med bolagsstyrning, miljöhänsyn och socialt 

ansvarstagende kan reducera både risker och kostnader. Genom hållbar 

affärsverksamhet skapar de långsiktigt hållbart värde. Det är Första APfondens 

övertygelse att detta på sikt också avspeglas i god avkastning. 

Aktivt ägande 

Grunden i fondens agerande i ägarfrågor är övertygelsen att engagemang 

och kravställande kan göra skillnad. Utgångspunkten för Första 

AP-fondens arbete med ägarstyrningsfrågor är den ägarpolicy som slås 

fast av styrelsen. Den definierar fondens syn på centrala bolagsstyrningsfrågor 

som ersättningsfrågor, styrelsesammansättning, kapitaloch 

ägarstruktur samt möjlighet att utöva rösträtt. 

Första AP-fonden har tack vare sin storlek och sitt engagemang relativt 

stort inflytande i de svenska innehaven. Fonden arbetar aktivt för att 

påverka utformning och utvärdering av ersättningssystemen samt för att 

öka mångfalden i styrelserna. Påverkan sker genom dialog med bolagens 

styrelser, genom deltagande i valberedningar och röstning på bolagsstämmor. 

I utländska bolag är prioriterade frågor ersättningsfrågor och att vd 

och styrelseordförande inte ska vara samma person. För att påverka röstar 

fonden på bolagsstämmor samt kontaktar bolagen för att förklara 

sina ställningstaganden. 

”Genom hållbar affärsverksamhet 

skapar de 

långsiktigt hållbart 

värde.” 


Miljö och socialt ansvar 

I frågor kring socialt ansvarstagande och miljö bygger fonden sina principer 

om engagemang, agerande och krav på förändring på samma värdegrund 

som den svenska staten. Där är demokrati, alla människors lika 

värde, den enskilda människans frihet och värdighet och en hållbar 

utveckling centrala delar. 

De bolag fonden äger förväntas ta hänsyn till verksamhetens påverkan 

på miljön. Det handlar om att i sin verksamhet, över hela produktlivscykeln, 

vara medveten om och vidta relevanta åtgärder för att minska 

verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan. 

Bolagen ska också respektera mänskliga rättigheter och ILO:s kärnkonventioner. 

Det betyder bland annat att fonden inte kan acceptera 

förekomsten av diskriminering eller särbehandling, tvångsarbete, barnarbete 

och förbud mot föreningsfrihet. Fonden förväntar sig också att 

arbetsförhållandena såväl på de egna produktionsenheterna som hos 

företagets underleverantörer är säkra. 

Med utgångspunkt från dessa förväntningar för fonden diskussion 

med ett antal bolag, såväl svenska som utländska. I miljöfrågor och sociala 

frågor samarbetar Första AP-fonden med Andra, Tredje och Fjärde 

AP-fonden inom Etikrådet när det gäller utländska bolag. 

Etikrådet 

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden 

arbetar gemensamt genom Etikrådet med 

miljö- och etikfrågor i de bolag fonderna äger 

aktier i utanför Sverige. 

Samarbetet avser: 

• genomlysning av fondernas portföljer 

rörande kränkning av internationella 

konventioner, 

• analys av incidenter 

• dialog med bolagen 

• förebyggande initiativ 

18


Samarbeten för ökad effekt 

Den hållbarhetsfråga som bedöms ha allra störst inverkan på fondens 

långsiktiga avkastning är de pågående klimatförändringarna. Den globala 

uppvärmningens effekter kombinerat med politiska beslut eller 

brist på åtgärder kommer att påverka den långsiktiga relativprissättningen, 

avkastningen och risken för i stort sett allt typer av investeringar. 

Därför har fonden engagerat sig i flera internationella initiativ 

som rör klimatområdet. 

För att påverka beslutsfattare att vidta åtgärder för minskat utsläpp 

av fossila bränslen är fonden medlem i investerargruppen Institutional 

Investors Group on Climate Change (IIGCC). Gruppen har tillsammans 

med sina amerikanska och australiensiska systerorganisationer 

under 2011 arbetat fram ett dokument kring investerarnas syn på åtgärder 

bolagen bör vidta för att möta klimatförändringarna. 

Genom att sedan flera år stöjda Carbon Disclosure Project (CDP), 

ett internationellt investerarinitiativ, verkar fonden för att öka företagens 

medvetande om klimatförändringar. Projektet drivs av 550 institutionella 

investerare och har resulterat i att över 3000 av världens största 

företag rapporterar kring sina strategier för klimatfrågor och viktiga 

nyckeltal. 

Klimateffekten på investeringar 

Klimatförändringar kommer att innebära en väsentlig global strukturförändring, 

att jämföra med andra betydande strukturförändringar som 

befolkningsökning och urbanisering. Klimatförändringar är dock svårare 

att kvantifiera, speciellt på kortare sikt. 

För att identifiera Första AP-fondens placeringsrisker, men också 

möjligheter, ur ett klimatperspektiv deltog fonden som enda svensk 

pensionsfond, tillsammans med tretton internationella pensionsfonder 

1) , IFC 2) , Carbon Trust 3) , ledande klimatforskare och Mercer 4) i en 

omfattande studie för att belysa klimatfrågans betydelse för långsiktiga 

investerare. 

Slutsatsen blev för Första AP-fondens del ett beslut att vidga analysmetoderna 

och att utveckla metoder för att följa små men gradvisa förändringar, 

drivna av klimatfaktorer. Exempelvis kan utvidgade scenarioanalyser 

användas för att lyfta fram svårkvantifierade effekter. Ett annat 

exempel är den analys av portföljens klimatrisker på en mer detaljerad 

nivå som kommer att påbörjas under 2012. 

Klimatprojektets slutsatser har också bidragit till fondens principbeslut 

att öka andelen reala tillgångar i portföljen, exempelvis investeringar 

i fastigheter, jordbruk, skog och infrastruktur. 

Slutsatser från studien ”Climate 

Change Scenarios – Implications for 

Strategic Asset Allocation” 

• Klimatförändringarna ökar osäkerheten 

för investerare och kan ha en 

betydande effekt på den långsiktiga 

avkastningen. 

• Traditionella analysmetoder för allokering 

fångar inte upp klimateffekterna 

på ett tillfredsställande sätt. 

• Genom att använda scenario- och 

faktoranalys samt genom att följa 

klimatnyckeltal kan investerare 

utveckla ”early-warning”-system. 

• ”Klimatsmarta” aktier, förnybara 

energikällor, skog och jordbruk är 

exempel på investeringar som kan 

öka portföljens motståndskraft mot 

klimateffekter. 

• Investerare bör analysera sina tillgångars 

klimatkänslighet. 

• Investerare bör diskutera frågan om 

klimatförändringarna med de bolag 

de investerar i, sina externförvaltare 

samt beslutsfattare. 

• Regioner som tagit täten i att adressera 

klimathotet är mer attraktiva ur 

ett investerarperspektiv. 

Källa: Mercer. För mer information se 

www.mercer.com/climatechange 

1) APG (Nederländerna), AustralianSuper (Australien), 

British Columbia Investment Management Corporation 

(Kanada), British Telecom Pension Scheme (UK), 

CalPERS (USA), CalSTRS (USA), Environment Agency 

Pension Scheme (UK), Government of Singapore 

Investment Corporation (Singapore), Maryland State 

Retirement and Pension System (USA), Norska 

pensionsfonden utland, Ontario Municipal Employees 

Retirement System (Kanada), PGGM (Nederländerna) 

and VicSuper Pty Ltd (Australien). 

2) IFC, International Finance Corporation, är en del av 

Världsbanken. 

3) Carbon Trust är rådgivare inom affärsmöjligheter 

kopplade till minskning av koldioxidutsläpp och 

energieffektivisering. 

4) Mercer är ett konsultföretag inom HR, HR-relaterade 

finansiella tjänster och rådgivning. 


19


Ekonomisk utblick 

Ett turbulent år 

År 2011 blev ett turbulent år såväl ekonomiskt som politiskt i stora delar 

av världen. Skuldproblemen i västvärldens ekonomier och de politiska 

följderna dominerade utvecklingen på de finansiella marknaderna under 

året och kommer att påverka kapitalmarknaderna under lång tid framöver. 

Skuldproblemet 

I västvärlden har skuldsättning inom privat och offentlig sektor byggts 

upp under lång tid. Sedan finanskrisen 2008 har skulduppbyggnaden 

minskat även om skulderna fortfarande är höga. I USA har minskningen 

skett genom ökat sparandet i den privata sektorn, vilket innefattar 

företag och hushåll, även om upplåningen samtidigt ökat i den 

offentliga sektorn. I Europa varierar skuldsättningen från land till land. 

I Grekland och Italien är det främst den offentliga sektorn som är djupt 

skuldsatt, i Spanien är det främst den privata sektorn. 

Skuldsituationen blev allt mer ifrågasatt under senare delen av 2011. 

Bland annat reviderade kreditvärderingsinstituten ner sina betyg för ett 

flertal länder, till exempel för USA, Italien och Spanien, som fick allt svårare 

att finansiera sina offentliga underskott genom lån på obligationsmarknaderna. 

Eftersom många europeiska banker har betydande innehav 

av europeiska statsobligationer spred sig osäkerheten även till banksektorn 

när det ifrågasattes om staterna kunde möta sina åtaganden fullt ut. 

Instabiliteten i banksektorn ledde till högre upplåningskostnader, 

likviditetsproblem och en begynnande kreditåtstramning i Europa. 

Både aktiemarknader och obligationsmarknader föll, samtidigt som 

förväntningarna på fortsatt tillväxt reviderades nedåt. Sammantaget 

ledde det till höjda räntor i problemekonomierna medan länder med 

stabilitet och ordning i statsfinanserna, däribland Sverige, istället fick 

allt lägre räntor på sina statsobligationer. 

Det europeiska valutasamarbetet och den gemensamma valutan blev 

allt mer ifrågasatt. För att återställa förtroendet för det finansiella systemet 

och valutasamarbetet beslutades om ett antal tvingande krav för 

medlemsländerna. Dessa innebär att budgetunderskotten ska elimineras 

på sikt och att lagstiftning om offentlig budgetbalans ska införas. 

Skuldsättning i % av BNP 

% 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

1970 1980 

EMU 

USA 

Källa: Reuters EcoWin 

1990 

2000 

2010 

Bytesbalans euroområdet i % av BNP, 2011 

% 

10 

5 

0 

–5 

–10 


Skuldsättningens underliggande problem 

Skulduppbyggnaden och de finansiella obalanserna inom euroområdet 

har drivits främst av skillnader i ländernas produktivitet och konkurrenskraft. 

Länder med svag produktivitetsutveckling har skuldsatt sig 

för att upprätthålla en hög konsumtion och har därför ökat underskotten 

i bytesbalansen. Om inte ländernas konkurrensförmåga förbättras 

innebär det svårigheter att hantera skuldsituationen. Politiken inom 

euroområdet har i huvudsak valt att fokusera åtgärderna på nedskärningar 

av statliga utgifter snarare än att påverka skillnaderna i konkurrenskraft. 

Den valda politiken riskerar därför att medföra att svagare 

länder går en lång period av stagnation och hög arbetslöshet till mötes. 

Tyskland 

Frankrike 

Italien 

Spanien 

Portugal 

Irland 

Grekland 


20


Marknadsimplikationer 

Ett ökat sparande i den privata sektorn och ett ökat sparande i form av 

nedskärningar i den offentliga sektorn leder till att efterfrågan blir lägre 

och därmed tillväxten. Samtidigt har bankerna behov av att öka det 

egna kapitalet för att möta nya och hårdare regleringar. Det leder till 

minskad tillgång till krediter för privata aktörer och ytterligare risk för 

lägre tillväxt i ekonomin. 

Risken för lägre tillväxt och oro på de finansiella marknaderna har 

lett till fallande aktiemarknader över lag. Samtidigt har det skett en tydlig 

uppdelning mellan länder som uppfattas som starka respektive svaga. 

De svaga ekonomierna har fått svårare att låna, med kraftigt stigande 

räntor som följd. 

De ekonomier som uppfattas som starka har istället fått allt lättare 

att låna och därmed lägre statslåneräntor. Den svenska statslåneräntan 

för en tioårig statsobligation var vid årsskiftet 1,6 procent i nominella 

termer. Avkastningen på investeringar på räntemarknaderna blev därför 

positiv i de starka länderna. Både reala och nominella räntor föll mot 

nya rekordlåga nivåer. I de krisdrabbade länderna har däremot avkastningen 

på investeringar på räntemarknaderna varit kraftigt negativ. 

Den strukturella situationen 

Tillväxten i utvecklingsländerna fortsätter att vara högre än i de mogna 

västerländska ekonomierna. Strukturomvandlingen i utvecklingsländerna 

med en kraftig utbyggnad av produktionsresurser fortsätter. 

Den fortsatta osäkerheten, obalanserna i ekonomierna, skuldhanteringen 

i USA och Europa, kombinerat med ett växande välstånd i 

många utvecklingsländer innebär förändrade förutsättningar för fondens 

kapitalförvaltning. Avkastningen på de finansiella marknaderna 

har under lång tid varit låg. Räntefallet i många ekonomier under 2011 

är till en viss del en signal om att marknadernas förväntningar om den 

framtida avkastningen är fortsatt låg. Att hantera kapitalförvaltningen i 

en sådan miljö kommer att vara en utmaning. 

Aktiemarknadsutveckling MSCI 

200 

150 

100 

50 

0 

09 10 

11 

År 

USA 

Europa 

Utvecklingsländer 

Sverige 


Index=100, 09-01-01 

Trots den finansiella oron har realekonomin utvecklats 

relativt bra under 2011. Tillväxttakten sjönk 

visserligen överlag i Europa, USA, Asien och ut - 

veck lingsländer som Kina och Brasilien men tillväxten 

förblev positiv. Trots det har få aktiemarknader 

gett en positiv avkastning under året. 

Ränteutveckling 10-års statsobligationer 

% 

8 

6 

4 

2 


0 

06 

07 

08 

09 

10 

11 

År 

USA 

Tyskland 

Italien 

Sverige 


21


Organisation 

Medarbetare med spetskompetens 

Kapitalförvaltning är en kunskapsintensiv verksamhet med behov av 

många specialistkompetenser. Därför är det viktigt att kunna rekrytera 

och behålla medarbetare med rätt kompetens inom utvalda områden. 

Medarbetarnas samlade erfarenhet, motivation och förmåga att arbeta 

effektivt tillsammans är avgörande för fondens resultat. 

Effektiv organisation 

Första AP-fonden är en liten och kostnadseffektiv organisation. Fondens 

ledningsgrupp består av vd, cheferna för tillgångsallokering, extern 

förvaltning, affärsstöd, kommunikation och ägarstyrning samt HR. 

Ledningsgruppen svarar för fondens övergripande arbete. 

Övergripande förvaltningsbeslut tas av fondens portföljgrupp som 

leds av kapitalförvaltningschefen (CIO, Chief Investment Officer). I 

portföljgruppen ingår cheferna för tillgångsallokering, aktieförvaltning, 

ränte- och valutaförvaltning, exponering och extern förvaltning. 

Stimulerande arbetsmiljö 

Fondens medarbetare har ansvarsfulla arbetsuppgifter och många besitter 

spetskompetens inom sitt område. Det är viktigt att fonden har möjlighet 

att attrahera, behålla och vidareutveckla rätt personer. Inte minst 

är det viktigt att sätta ihop arbetsteam med en blandning av utvalda 

kompetenser som kan komplettera varandra. 

”Första AP-fonden är en 

liten och kostnadseffektiv 

organisation.” 


VD 

Compliance 

Tillgångsallokering 

Kommunikation 

och ägarstyrning 

HR 

CIO 

Affärsstöd 

Exponering 


Ränte- & valutaförvaltning 

Extern 

förvaltning 

IT 

Juridik 

Back office 

och ekonomi 

Middle office 

22


Fonden strävar efter att erbjuda goda utvecklingsmöjligheter för de 

anställda. I de årliga utvecklingssamtalen diskuterar medarbetarna sin 

arbetssituation, kompetensutvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter 

med sin närmaste chef. Varje medarbetare erbjuds löpande kompetensutveckling. 

Flera av fondens medarbetare medverkar regelbundet 

som talare på konferenser och för utländska delegationer på besök. 

Flexibla arbetstider och arbete under eget ansvar underlättar för 

medarbetarna att kombinera arbete med familjeansvar. Fonden uppmuntrar 

både kvinnor och män att ta ut föräldraledighet. Under 2011 

togs sammanlagt 475 arbetsdagar ut i föräldraledighet. Av dessa togs 

440 dagar ut av män och 35 av kvinnor. Fonden har alltid haft låg sjukfrånvaro, 

för 2011 var den 0,79 procent. Även personalomsättningen var 

låg: 4,4 procent. Under året anställdes fyra personer och två slutade. 

Utvecklingsprogram för chefer 

För att stärka fondens chefer i deras ledarskap inleddes under hösten 

2011 ett ledarutvecklingsprogram där samtliga chefer deltar. I programmet 

har förväntningar och krav som ställs på ledarskapet inom fonden 

definierats. Målet är att deltagarna ska utvecklas som ledare och i sitt 

arbete att stödja medarbetarnas utveckling. 

Ersättningar 

Att erbjuda konkurrenskraftiga ersättningar är nödvändigt för att 

kunna attrahera rätt kompetens till fonden. En redovisning av utbetalade 

ersättningar under 2011 finns i not 5. Varken fondens ledande 

befattningshavare eller andra anställda på fonden har rörliga löner. 

Etiska riktlinjer 

Första AP-fonden står för en hög etisk standard. Interna etiska riktlinjer 

finns för fondens anställda beträffande representation och gåvor, 

bisysslor och intressekonflikter. Riktlinjer för hantering av insiderinformation 

finns. Regler för medarbetarnas egna värdepappersaffärer bygger 

på Svenska Fondhandlarföreningens rekommendationer. 

Fördelning av personalen inom olika områden 

Placering Affärsstöd Stab Totalt 

Kvinnor 1 4 5 10 

Män 19 14 3 36 

46 

Fördelning av personalen inom 

olika områden, chefer 

2 

1. Män, 85% (11 st) 

2. Kvinnor, 15% (2 st) 

Fördelning av personalen inom 

olika områden, ledningsgrupp 

2 

1. Män, 83% (5 st) 

2. Kvinnor, 17% (1 st) 

1 

1 


23


Personalporträtt 

Möte med medarbetare 

Första AP-fonden är en liten och kunskapsintensiv organisation som är starkt beroende av 

sina medarbetare. Här svarar några av dem på frågor om vad som krävs i deras jobb, vad 

utmaningarna är och varför de valt att arbeta på fonden. 

Namn: Fredrik Starenius 

Utbildning: Magisterexamen i ekonomi 

från Stockholms universitet 

Anställd sedan: September 2007 

Vad arbetar du med? 

Jag är ansvarig för fondens resultatmätning. Det innebär att 

jag ansvarar för beräkningsmetodiken, fondens avkastningssystem 

samt utvärdering av fondens resultat, på total nivå men 

också de enskilda förvaltningsteamens resultat. 

Vad krävs i ditt jobb? 

Jobbet är ganska matematisk, så en bakgrund inom matematik 

eller statistik är en fördel. Fonden är en liten organisation så jag 

får ta ett stort ansvar för utvärdering och resultatmätning. 

Hur kom det sig att du började just på Första AP-fonden? 

För mig var det en utmaning att själv ansvara för ett område. 

Fondens stora, globala portfölj med många olika tillgångsslag 

lockade också 

Vad är bäst med ditt jobb? 

Det bästa med mitt jobb är variationen. Finansmarknaden är i 

ständig förändring och det gäller att hela tiden anpassa utvärderingsmodellerna 

efter nya trender. 

Finns det någon speciell ”nytta” med ditt jobb? 

Mitt jobb är att utvärdera förvaltningsorganisationen och 

jämföra resultatet med andra förvaltare, både inom och utanför 

Sverige, för att på så sätt mäta effektiviteten i fondens 

organisation. Resultatet i utvärderingen visar om Första APfondens 

förvaltning är effektiv. 

Vad är skillnaden med ett liknande jobb ute på marknaden och 

det jobb du har här? 

I en liten organisation fungerar man som både ”chef ” och 

anställd, vilket gör att man blir delaktig i alla beslut rörande 

avkastningsmätning tidigt. En skillnad är också tidshorisonterna 

i utvärderingen. AP-fonderna är inte styrda av kundernas 

förändringar på samma sätt som till exempel en bank, utan 

fokuserar på stabil avkastning över lång tid. 


Namn: Anders Jakobsson, 

Utbildning: Studier vid KTH samt 

certifierad finansanalytiker CEFA 

Anställd sedan: Juni 2010 


Jag arbetar med aktieförvaltning, med ett särskilt ansvar för 

utländska aktier inom bank, finans, läkemedel och utilities, 

bland annat kraft, värme, gas och vatten. 


Jag har valt att arbeta analytiskt, med att försöka förstå vad 

som händer i bolagen, med kassaflöden, i resultat och balansräkningar 

och koppla det till vad som händer i omvärlden. 

Det kräver väl fokus, flit och erfarenhet. 

Vad är ”nyttan” 

med ditt jobb? 

Det är ganska 

enkelt. Ju bättre 

vi förvaltar aktier, 

desto säkrare blir 

pensionerna. 

”Det är ganska enkelt. 

Ju bättre vi förvaltar 

aktier, desto säkrare 

blir pensionerna.” 

Vilka utmaningar har du 

i ditt jobb på fonden? 

Jag ska ju bidra till att vi 

har bra avkastning till 

rimlig risk, och då finns 

det alltid nya utmaningar att ta sig an. Jag och mina kolleger 

måste hela tiden fråga oss om vi gör rätt saker, och om vi gör 

saker rätt. 

Vad är skillnaden med ett liknande jobb ute på marknaden och 

det jobb du har här? 

Kanske leder det egentligen fel att påpeka skillnader, när det är 

likheterna som är tydligast, men en skillnad är att vi kan vara 

mer långsiktiga och fokusera på förvaltningen mer än de som 

också måste marknadsföra sig. 

24


Namn: Maria Kruse 

Utbildning: Civilekonom från Uppsala 

universitet 

Anställd sedan: December 2011 

Vad jobbar du med? 

Jag är ansvarig för fondens kommunikation, externt och 

internt. 


Det krävs förmåga att kommunicera väl i tal, och framför allt 

skrift. Framförallt en förmåga att formulera komplexa ting på 

ett lättbegripligt sätt utan att det blir inkorrekt. 

”Fonden har varit en 

arbetsplats med stora 

möjligheter att utvecklas 

för mig. Fonden är exponerad 

mot marknader som 

Vad arbetar du är i ständig förändring.” 

med? 

Jag är chef för 

exponeringsgruppen, 

med ansvar för den 

löpande exponeringen inom 

fondens tillgångsslag. 


Det krävs erfarenhet inom alla fondens tillgångsslag, 

vilket jag fått under mina år här. Jag har arbetat som portföljförvaltare 

och som ansvarig för räntor, aktier, valuta samt 

under en längre tid som förvaltare inom taktisk allokering. 


Förvaltningen vidareutvecklas hela tiden för att leverera ett 

bättre och stabilare resultat. Mycket handlar om att minska 

känsligheten för en svag utveckling på aktiemarknaden. 

Vad är det som gjort att du stannat så länge fonden? 

Fonden har varit en arbetsplats med stora möjligheter att 

utvecklas för mig. Fonden är exponerad mot marknader som 

är i ständig förändring. Det är ett viktigt jobb att vara en del av 

hela Sveriges pensionssystem. 


Jag hade varit konsult länge och sökte mig hit då jag är intresserad 

av, och har arbetat mycket med kommunikation inom 

finanssektorn. Jag ville också jobba mer långsiktigt och fokuserat 

än man gör som konsult. 


Jag har ett utmanande jobb med eget ansvar och möjlighet att 

själv påverka mitt arbete. Då jag är så ny på jobbet lär jag mig 

fortfarande otroligt mycket om fondens verksamhet. 

Finns det någon speciell ”nytta” med ditt jobb? 

Först och främst ska jag bidra till att kommunicera Första APfondens 

verksamhet på ett pedagogiskt sätt. Men i uppdraget 

ligger också att kommunicera helheten i pensionssystemet och 

fondens roll i det. En bättre allmän förståelse för pensionssystemet 

är till nytta för alla. 

Vilka utmaningar har du i ditt jobb på fonden? 

Utmaningen är att kommunicera på rätt sätt till rätt målgrupp. 

Kapitalförvaltning är komplext, och det är det svenska pensionssystemet 

också. Jag måste kunna anpassa kommunikationen 

till mottagare med olika mycket bakgrundskunskap. 

Namn: Patrik Nyman 

Utbildning: Ekonom från Göteborgs 

universitet 

Anställd sedan: Augusti 1991 


Största utmaningen är att bygga den portfölj som på bästa sätt 

säkerställer fondens uppgift i pensionssystemet: en bra avkastning 

till ett rimligt risktagande. De senaste tio åren har inneburit 

stora utmaningar för alla pensionsförvaltare med en låg 

avkastning inom aktiemarknaden. Hur ska en portfölj se ut de 

kommande tio åren för att möta uppgiften? Det är den stora 

utmaningen. 


25


Namn: Carin Månsson 

Utbildning: Matematikerlinjen och 

nationalekonomi vid Uppsala 

universitet 

Anställd sedan: Augusti 2000 


Jag är ansvarig för handel av aktier och derivat. 


Jag fick vara med från starten av det nya pensionssystemet 

med uppbyggnad av fondens aktieenhet. 

Vad är det som gör att du har jobbat så pass länge? 

En anledning till att jag jobbat här så länge är att fonden, 

arbetssättet och omvärlden hela tiden förändras. Det gör att 

mitt arbete alltid är under förändring och utveckling vilket är 

kul och inspirerande. 

Namn: Majdi Chammas 

Utbildning: Studier vid KTH, 

läser just nu diplomutbildning 

för finansanalytiker 

Anställd sedan: Juli 2002, 

konsult från december 2000 


Jag jobbar med extern förvaltning med ansvar för traditionella 

aktie- och ränteförvaltare. 


Det krävs ett stort mått av analytisk förmåga. Min nisch är 

kvantanalys och det kombinerar jag med bredare kvalitativ 

analys i mitt dagliga arbete. 

Jämför jag fonden i dag med för tio år sedan är det en helt 

annan arbetsplats. Just inom ett av mina områden har det skett 

en enorm förändring de sista åren. Det finns oändligt mycket 

att förkovra sig i och utveckla. Samtidigt är vi en liten organisation 

som ger möjlighet att få bra inblick i helheten, vilket jag 

gillar. 


Min roll har i princip alltid varit överlappad flera enheter. Jag 

har genom åren haft möjlighet att vara med och forma och 

förändra rutiner och arbetsätt inom flera enheter på fonden. 

Jag har även möjlighet att ta egna positioner på allokeringsnivå 

förutom rent exekverande av aktieförvaltarnas val av 

aktier. Det finns utrymme för flexibilitet här. Detta är nog en 

av de stora skillnaderna mellan mitt jobb och en renodlad 

”trader” på andra fondbolag 

Vad är utmaningen med ditt jobb? 

En utmaning är att hela tiden vara up to date. Att hinna med 

utbildning och mer egen utveckling. Att trots ett bredare 

spektra med arbetsuppgifter tidvis kunna fokusera på vissa 

områden eller uppgifter. 

Vad är bäst med 

ditt jobb? 

Det finns stora 

möjligheter att 

utvecklas och breddas. 

Jag började på 

it-sidan där jag utvecklade 

verktyg för bland 

annat risk- och performancemätning, 

och nu 

arbetar jag med fondens 

”Jag började på itsidan 

där jag utvecklade 

verktyg för bland annat 

risk- och performancemätning, 

och nu arbetar 

jag med fondens externa 

förvaltning.” 

externa förvaltning. Arbetet ger en möjlighet att träffa och lära 

av många duktiga människor runt om i världen. 

Vad är det som gör att du har jobbat så pass länge? 

Det finns mycket kompetens i huset och många delar med sig. 

Jag har fått möjligheten att utvecklas och byta roll inom fonden. 

Det är spännande att lära sig nytt och känna att man har 

möjlighet att påverka sitt arbete. 


Det händer så mycket nytt hela tiden. Och det är en stor 

utmaning att utvärdera de externa förvaltarna för att sedan 

välja vilka vi ska arbeta med. 


26


Förvaltningsberättelse 

Styrelsen och verkställande direktören för Första AP-fonden avger härmed 

sin förvaltningsberättelse för 2011. Förvaltningsberättelsen omfattar 

sidorna 27 till 46. 

Första AP-fonden har ett mycket viktigt uppdrag. Att förvalta dagens 

och morgondagens pensionärers kapital i det svenska allmänna in - 

komst pensionssystemet är en ansvarsfull uppgift och ställer höga krav. 

Första AP-fonden har enligt Lagen om allmänna pensionsfonder 

(AP-fonder) (2000:192) rätt att investera på de flesta finansiella marknader 

runt om i hela världen. Det ger fonden goda möjligheter att konstruera 

en väl avvägd portfölj med låga totala risker. För att på ett kostnadseffektivt 

sätt förvalta en global portfölj med många olika tillgångar 

måste fonden ha egen kompetent personal och kunna anlita de bästa 

externa förvaltarna för delar av portföljen. Även om regelverket är relativt 

väl fungerande finns möjligheter till förbättringar. 

Buffertkapitalutredningen 

Den 29 september 2011 tillsatte regeringen en utredning, Buffertkapitalutredningen 

(Dir. 2011:84), som ska lämna sitt betänkande den 1 

augusti 2012. Utredningen ser över Första, Andra, Tredje, Fjärde och 

Sjätte AP-fondens uppdrag och placeringsregler samt möjligheter till 

effektiviseringar av förvaltningen. Första AP-fonden har under 2011 

bistått utredningen med underlag och synpunkter samt deltagit i hearings 

och möten i syfte att ge utredningen nödvändig och korrekt information. 

Resultat och kostnader 

Det gångna året kännetecknades av oroliga marknader med negativ 

avkastning på de flesta av världens börser. Första AP-fondens resultat 

blev –4,2 mdkr vilket motsvarar en avkastning på –1,9 procent efter 

kostnader. Före kostnader är resultatet –4,0 mdkr eller –1,7 procent. 

Resultatet före kostnader inom tillgångsslaget aktier var –11,9 mdkr, 

inom räntebärande 6,1 mdkr och inom alternativa investeringar 

1,9 mdkr. 

Det operativa resultatet för fondens interna och externa förvaltningsuppdrag 

var sammanlagt –0,7 mdkr för 2011. Av detta stod de 

externa mandaten för 0,2 mdkr. Över femårsperioden 2007–2011 har 

motsvarande resultat varit 3,5 mdkr varav de externa mandaten står för 

0,8 mdkr och de interna mandaten för 2,6 mdkr. 

Första AP-fonden har som ambition att bedriva en så kostnadseffektiv 

förvaltning som möjligt. Rörelsens kostnader har minskat med 

8 mkr till 155 mkr. Provisionskostnaderna uppgår till 114 mkr (105). 

De totala kostnaderna blir därmed 269 mkr (268). Som andel av förvaltat 

kapital har kostnaderna för fondens förvaltning minskat från 

0,13 procent till 0,12 procent. 

”Det gångna året kännetecknades 

av oroliga 

marknader med negativ 

avkastning på de flesta 

av världens börser. 

Första AP-fondens resultat 

blev –4,2 mdkr vilket 

motsvarar en avkastning 

på –1,9 procent efter 

kostnader.” 


27


Byte av depåbank 

Under 2010/11 genomförde fonden en upphandling av depåbank. 

Fonden valde JP Morgan och genomförde bytet den 31 maj 2011. 

Samverkan mellan AP-fonderna 

Grundtanken med att inkomstpensionssystemet skulle ha fyra lika stora 

buffertfonder var att skapa riskspridning och stimulans av en positiv 

konkurrens fonderna emellan. Dessutom befarades att en gemensam 

fond genom sin storlek skulle kunna få negativa effekter på den svenska 

kapitalmarknadens funktionssätt. 

Det är av största vikt att Första AP-fondens verksamhet fortsätter att 

bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt vilket också inkluderar möjligheterna 

till effektivitetsvinster genom administrativ samverkan med övriga 

AP-fonden. Samarbetet ska dock vara utformat på ett sätt som inte 

inskränker möjligheten till konkurrens mellan fonderna. Ända sedan 

starten har det funnits ett nära samarbete mellan Första, Andra, Tredje 

och Fjärde AP-fonden inom olika områden som inte påverkat konkurrensen. 

Det mest omfattande exemplet på sådant samarbete är fondernas 

arbete inom miljö och etik i det gemensamma Etikrådet. 

Samverkan sker också genom ett särskilt forum för samverkan med 

syfte att genom ökad transparens och samordning minska kostnaderna 

inom ramen för befintliga organisationer. Till detta är kopplat gemensamma 

arbetsgrupper för alla affärsstödjande funktioner. Sjätte och 

Sjunde AP-fonden deltar också i det samarbetet. 

Ersättningar till fondens anställda 

Första AP-fondens styrelse har beslutat om en policy för ersättning till 

ledande befattningshavare inom fonden. Policyn finns publicerad på 

fondens hemsida www.ap1.se. 

Första AP-fondens ersättningspolicy är i linje med regeringens riktlinjer. 

Utbetalade ersättningar för 2011 är i överensstämmelse med fondens 

ersättningspolicy. Det förekommer dock att ett fåtal tidigare 

ingångna anställningsavtal har en uppsägningstid som överstiger sex 

månader. Styrelsen har beslutat att dessa avtal inte ska omförhandlas då 

det skulle innebära ökade kostnader för fonden utan att några väsentliga 

förbättringar i avtalen uppnås. 

Första AP-fondens styrelse kan med anledning av ovan konstatera 

att fondens ersättningar till samtliga anställda följer regeringens ”Riktlinjer 

för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna”. 

Fonden har dessutom gått längre än vad riktlinjerna kräver 

eftersom man, sedan 1 januari 2010, tagit bort möjligheten till rörliga 

löner för samtliga anställda. Första AP-fonden följer också samtliga 

punkter (9.1–9.9) gällande ersättningar till ledande befattningshavare i 

Svensk kod för bolagsstyrning. För information om utbetalade ersättningar 

under 2011 se not 5. 

”Samverkan sker också 

genom ett särskilt forum för 

samverkan med syfte att 

genom ökad transparens 

och samordning minska 

kostnaderna.” 


28


Stämning av Bank of New York Mellon 

Första AP-fonden lämnade den 8 november 2010 in en stämningsansökan 

mot Bank of New York Mellon (Banken) vid Commercial Court i 

London. Orsaken till stämningen är förluster på cirka 35,5 miljoner 

USD som drabbat fonden under 2008, en följd av investeringsbeslut 

som Banken gjort för fondens räkning i dess egenskap av fondens 

ombud för värdepappersutlåning. 

Första AP-fonden anser att investeringsbesluten som Banken tog i 

egenskap av fondens ombud för värdepappersutlåning, rörande investeringar 

av säkerheter i värdepapper utgivna av Sigma Finance Inc., var 

vårdslösa och bröt mot fondens investeringsriktlinjer. Sigma gick i konkurs 

i oktober 2008. Ingen uppgörelse har skett under 2011. 

Fastighetsinvesteringar 

I slutet av året bildade Första AP-fonden fastighetsbolaget Cityhold 

Property tillsammans med Andra AP-fonden. Det nybildade bolaget 

ska fokusera på långsiktiga investeringar i kommersiella fastigheter med 

centrala lägen i europeiska storstäder. Under 2011 gjordes inga fastighetsinvesteringar 

i bolaget men i januari 2012 köptes en fastighet i 

centrala London för 2 450 mkr (230 mGBP). 

I slutet av året ingick Första AP-fonden ett avtal om att investera i 

kinesiska fastigheter via fonden White Peak Real Estate II. Inga investeringar 

gjordes under 2011. 

Andra intäkter 

Första AP-fonden deltar i ett antal grupptalansprocesser – så kallade 

class actions – mot nordamerikanska bolag som fonden äger aktier i. 

Denna verksamhet har inbringat över 75 mkr sedan verksamheten 

påbörjades 2006 varav 15,7 mkr under 2011. 

En engagerad ägares arbete med bolagsstyrning 

Första AP-fondens engagemang i ägarfrågor grundar sig på en övertygelse 

om att investeringar i väl skötta bolag på lång sikt kommer att ge 

en högre avkastning och en lägre risk. Fonden väljer därför att vara en 

engagerad ägare genom ägarstyrning – vilket inkluderar bolagsstyrning 

och företagens sociala och miljömässiga ansvar – i syfte att bidra till 

långsiktigt värdeskapande i pensionssystemet. 

Första AP-fondens agerande i ägarfrågor utgår alltid från vad som är 

bäst för bolagen och för aktieägarna, och därmed för dagens och morgondagens 

pensionärer över tid. Fonden arbetar tillsammans med 

övriga aktieägare och andra intressenter, för bolagens bästa så att fonden 

är – och uppfattas som – en engagerad, ansvarsfull och långsiktig ägare. 

Rösträtten och ägarrollen som följer av fondens investeringar ska, i 

enlighet med AP-fondslagens förarbeten, entydigt utövas i syfte att 

bättre tillvarata möjligheterna till högre avkastning på förvaltade medel. 

”I januari 2012 köptes en 

fastighet i centrala London 

för 2 450 mkr.” 

”Rösträtten och ägarrollen 

som följer av fondens 

investeringar ska entydigt 

utövas i syfte att bättre 

tillvarata möjligheterna 

till högre avkastning på 

förvaltade medel.” 


29


I enlighet med de krav som ställs i AP-fondslagen fastställer Första 

AP-fondens styrelse årligen en ägarpolicy. Den gällande ägarpolicyn 

finns (jämte tidigare versioner) publicerad på fondens hemsida www. 

ap1.se. Ägarpolicyn består av principer för bolagsstyrning och regler för 

miljöfrågor och sociala frågor. Grunderna i varje princip gäller för såväl 

svenska som utländska bolag. Dessutom finns till varje princip särskilda 

krav som fonden ställer på svenska bolag i kraft av att vara en stor ägare. 

Under 2011 deltog Första AP-fonden på 30 svenska bolagsstämmor, 

varav 29 var årsstämmor och en var extra stämma. Eftersom varje bolag 

har unika förutsättningar lägger fonden ner ett stort arbete på att förstå 

bolagens olika behov. Ofta sker detta i dialog med bolagets styrelse och i 

samarbete med bolagets andra större ägare. Det är därför ovanligt att 

större ägare röstar emot styrelseförslag på svenska stämmor. Utifrån varje 

bolags unika förutsättningar och ägarpolicyns riktlinjer tar fonden därefter 

ställning till alla de frågor som enligt kallelsen kommer att behandlas 

vid stämman. Första AP-fonden har under 2011 röstat emot styrelseförslag 

i svenska bolag i tre fall. I ett fall har fonden röstat emot valberedningens 

förslag. Inför 2011 års stämmor var fonden representerad i 

SSAB:s och Lundin Petroleums valberedningar. 

I utländska bolag är fondens ägarandel generellt sett lägre. Fondens 

direkta inflytande i utländska bolag blir därför mindre. Icke desto mindre 

analyserar och röstar fonden på flera utländska bolagsstämmor i 

enlighet med fondens ägarpolicy. Under 2011 röstade fonden på 343 

bolagsstämmor i utländska bolag. Utav dessa var 335 ordinarie årsstämmor 

och åtta var extra bolagsstämmor. I de utländska stämmor fonden 

deltagit i har fonden röstat emot styrelsens förslag i 1 248 frågor 

(22 procent). Särskilt vanligt har detta varit i ersättningsfrågor där fonden 

röstat emot styrelsens förslag i 310 frågor (52 procent). I samtliga av 

dessa fall har fonden röstat för en mer restriktiv hållning än styrelsernas 

förslag. Fondens ställningstaganden och röstning i alla viktigare frågor 

finns redovisade på fondens hemsida www.ap1.se. 

Fonden har också aktivt deltagit i arbetet med att utveckla bolagsstyrningen 

såväl i Sverige som internationellt. Fonden är en aktiv medlem 

i Institutionella ägares förening för regleringsfrågor på aktiemarknaden. 

Medarbetare på fonden är också vice ordförande i Sveriges 

Finansanalytikers Förening (SFF), ledamot i ICGN:s Shareholder 

Rights Committee och ledamot i den svenska Aktiemarknadsnämnden. 

Höga ambitioner inom etik- och miljöområdet 

Fonden höjde under året ambitionsnivån inom etik- och miljöområdet. 

Det innebar bland annat att fonden deltog, som enda svenska pensionsfond 

i Mercers Innovative Climate Change project. Syftet med projektet 

är att tillsammans med ett stort antal internationella pensionsfonder, 

ledande klimatforskare och Mercer analysera hur olika scenarier för klimatutveckling 

kan komma att påverka fondens långsiktiga avkastning 

och därmed kunna anpassa portföljsammansättningen därefter. Huvudslutsatserna 

i analysen publicerades i en rapport i början på 2011. 

”Under 2011 röstade 

fonden på 343 bolagsstämmor 

i utländska 

bolag.” 


30


Fonden är också, tillsammans med tretton andra svenska institutionella 

investerare, initiativtagare till projektet Hållbart värdeskapande. 

Syftet med projektet är att påverka svenska börsnoterade bolag till ett 

ansvarsfullt och långsiktigt hållbart värdeskapande. 

Fonden har inom ramen för Etikrådets arbete fortsatt föra dialog 

med bolag som brutit mot internationella konventioner och flera dialoger 

har fått önskad effekt. Etikrådet har också under året utvecklat arbetet 

för att på ett mer systematiskt sätt delta och driva proaktiva branschinitiativ 

och andra frågeställningar. Under 2011 har en medarbetare 

på Första AP-fonden varit ordförande i Etikrådet. 

Organisation och personal 

Fonden omorganiserades i juli 2011. En befattning som kapitalförvaltningschef 

(CIO) inrättades samtidigt som en enhet med ansvar för fondens 

exponering bildades. Kapitalförvaltningschefen har ansvar för 

samordningen av kapitalförvaltningen. Exponeringsenheten ansvarar 

för hanteringen av förändringar i förhållande till den allokering som 

beslutats i portföljgruppen. 

Vid årsskiftet var 46 personer anställda vid Första AP-fonden. Detta 

inkluderar Etikrådets generalsekreterare som är en gemensam resurs för 

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden. Av fondens medarbetare 

är 36 män och 10 kvinnor. Totalt har 37 medarbetare akademisk examen. 

Genomsnittsåldern är 46,5 år. Fonden har alltid haft låg sjukfrånvaro, 

för 2011 var den 0,79 procent. Även personalomsättning var låg 

2011: 4,4 procent. Information om fondens personalkostnader återfinns 

i not 5. 

Nya styrelseledamöter 

Regeringen utser Första AP-fondens styrelse. Från och med den 26 maj 

2011 ersattes Anna Hedborg av Urban Karlström som ordförande för 

fonden. Samtidigt tillträdde Annika Sundén som vice ordförande och 

Ulf Axelsson som ledamot. I juni tillträdde Ola Pettersson som ledamot 

i styrelsen. I oktober ersatte Göran Arrius Anna Ekström i styrelsen. I 

Fondstyrningsrapporten på sidorna 63–66 finns en beskrivning av styrelsens 

arbete och ledamöternas ersättning med mera, på sid 69 finns 

information om ledamöternas övriga uppdrag och i not 5 redovisas 

ersättningen till styrelsens ledamöter. 

”Regeringen utser 

Första AP-fondens 

styrelse.” 


31


Fondkapitalets utveckling 

Per 31 december 2011 uppgick fondkapitalet till 213 318 mkr 

(218 781). Minskningen på 5 463 mkr förklaras av årets resultat på 

–4 223 mkr (20 523) och ett kapitalflöde inom pensionssystemet på 

–1 240 mkr (–4 041). 

Rörelsens resultat 

2011 års resultat uppgår till –4 223 mkr (20 523), där de realiserade och 

orealiserade värdeförändringarna utgjorde –11 773 mkr (14 884). 

Rörelsens intäkter belastades med provisionskostnader för externa fasta 

förvaltararvoden samt depåbankskostnader. Dessa kostnader uppgick 

under 2011 till 114 mkr (105). 

För 2011 uppgick rörelsens kostnader till 155 mkr (163). I förhållande 

till placeringarnas genomsnittliga värde motsvarar detta en kostnadsnivå 

på 0,07 procent (0,08). Om hänsyn även tas till provisionskostnader 

uppgår fondens kostnader till 269 mkr (268) och kostnadsnivån 

till 0,12 procent (0,13). 

Betalningar till och från Pensionsmyndigheten 

De år då pensionsavgifterna överstiger utbetalade pensioner förs överskottet 

till Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden. Sedan 2009 har 

avgifterna varit lägre än pensionerna. Underskottet har tagits från de 

fyra AP-fonderna. Dessutom betalar AP-fonderna för Pensionsmyndighetens 

och andra myndigheters administration av pensionssystemet. 

I Första AP-fondens fall har sammantaget 9,1 mdr förts från fonden 

till Pensionsmyndigheten sedan 2009, varav 1,2 mdr under 2011. 

Avgiftsunderskottet beräknas öka de kommande åren för att bytas i 

överskott i början av 2040-talet. 

Fondkapitalets utveckling, mkr 

2011 2010 

Ingående Fondkapital 218 781 202 299 

Nettobetalningar från/till 

Pensionsmyndigheten –1 027 –3 784 

Administrationsbidrag till 

Pensionsmyndigheten mfl. –213 –257 

Periodens resultat –4 223 20 523 

Utgående Fondkapital 213 318 218 781 

Kostnader och kostnadsandel 2011 

Kostnad 

Mkr 

Andel av 

kapital, 

% 

Personalkostnader 95 

Övriga adm kostnader 60 

Rörelsens kostnad 155 0,07 

Provisionskostnader 114 0,05 

Kostnader totalt 269 0,12 

Fondkapitalets utveckling sedan 2002 

Mdkr 

250 

200 


Marknadsvärden 

Marknadsvärden och övriga värden i förvaltningsberättelsen är baserade 

på intern portföljredovisning och innehåller därmed upplupna poster 

samt nettning av tillgångar och skulder. Värdena i förvaltningsberättelsen 

är därför inte direkt avstämbara med poster i balans- och resultaträkningar. 

150 

100 

50 

0 

02 

03 

04 

05 

06 

07 

08 

09 

10 

11 



Aktier 

32


Femårsöversikt 

Annualiserat 

Ackumulerat 

2011 2010 2009 2008 2007 2007–2011 2007–2011 

Resultat och inflöden, mdkr 

Fondkapital, 31 dec. 213,3 218,8 202,3 171,6 218,8 

Nettoflöden mot 

pensionssystemet –1,2 –4,0 –3,9 0,9 2,0 –6,3 

Årets resultat –4,2 20,5 34,6 –48 9,7 

Avkastning, kostnader och risk, % 

Avkastning före kostnader –1,7 10,3 20,4 –21,7 4,8 1,4 7,1 

Rörelsekostnader, % av förvaltat 

kapital i årstakt 0,07 0,08 0,10 0,09 0,08 0,08 0,42 

Provisionskostnader, % av 

förvaltat kapital i årstakt 0,05 0,05 0,06 0,07 0,07 0,06 0,30 

Rörelsekostnader och 

provisionskostnader 0,12 0,13 0,16 0,16 0,15 0,14 0,72 

Avkastning efter kostnader –1,9 10,2 20,2 –21,9 4,6 1,2 6,2 

Inflation 2,3 2,3 0,9 0,9 3,5 2,0 10,3 

Real avkastning efter kostnader –4,2 7,9 19,3 –22,8 1,1 –0,7 –3,7 

Risk (standardavvikelse i årstakt, 

nominell avkastning före 

kostnader) 8,9 7,4 9,7 16,6 7,7 10,2 

Sharpekvot neg. 1,1 2,0 neg. 0,1 

Avkastning och kostnader 

totalportföljen, mdkr 

Avkastning före kostnader –4,2 20,8 34,9 –47,7 10,0 2,8 13,8 

Rörelsens kostnader, mdkr –0,3 –0,3 –0,3 –0,2 –0,2 –0,3 –1,3 

Avkastning efter kostnader –4,5 20,5 34,6 –48 9,7 2,5 12,3 

Exponering, 31 dec., % 

Aktier 49,2 60,3 58,6 54,6 59,2 

Räntebärande 40,9 32,5 34,7 40,1 39,2 

Alternativa investeringar 9,3 7,8 5,1 5,5 2,9 

Valuta 21,3 24,0 21,6 22,2 18,2 


Extern förvaltning 

Andel av totalportföljen 

per 31 dec., % 41,4 43,7 42,4 39,7 36,0 

Portföljsammansättning, 

31 dec., mdkr 

Svenska aktier 26,4 34,4 27,9 18,0 27,8 

Utländska aktier 78,1 92,0 89,6 71,6 98,4 

Nominella räntebärande, Sverige 30,0 26,1 21,6 22,8 19,1 

Nominella räntebärande, 

utländska 38,5 27,2 29,9 26,2 44,6 

Reala räntebärande 18,9 17,9 18,9 18,1 21,0 

Allokering, kassa och valuta 1,8 4,1 4,2 5,6 1 , 4 

Alternativa investeringar 19,7 17,1 10,3 9,4 6 , 4 

Fondkapital 213,3 218,8 202,3 171,6 218,8 

Antal anställda, 31 dec. 46 45 43 68 64 

33


Tioårsöversikt 

Annualiserat 

Ackumulerat 

2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2002–2011 2002–2011 

Resultat och 

inflöden, mdkr 

Fondkapital, 31 dec. 213,3 218,8 202,3 171,6 218,8 207,1 187,3 156,8 139,3 117,1 

Nettoflöden 

pensionssystemet –1,2 –4,0 –3,9 0,9 2,0 1,7 2,9 1,7 2,6 5,0 7,6 

Årets resultat –4,2 20,5 34,6 –48 9,7 18,2 27,6 15,9 19,6 –18,7 5,8 75,2 

Avkastning efter 

kostnader, % –1,9 10,2 20,2 –21,9 4,6 9,6 17,4 11,3 16,3 –14 4,3 52,1 

Exponering, 

31 dec., % 

Aktier 49,2 60,3 58,6 54,6 59,2 59,8 58,6 58,9 57,9 56,4 

Räntebärande 40,9 32,5 34,7 40,1 39,2 37,8 34,3 38 39,9 40,1 

Alternativa 

investeringar 9,3 7,8 5,1 5,5 2,9 2,5 2,3 2,0 2,3 3,0 

Valuta 21,3 24,0 21,6 22,2 18,2 16 20,5 20,9 14,8 15,0 

Förvaltningskostnader 

i % av 

förvaltat kapital 

Rörelsekostnader 0,07 0,08 0,10 0,09 0,08 0,08 0,08 0,09 0,11 0,11 0,09 

Provisionskostnader 0,05 0,05 0,06 0,07 0,07 0,07 0,07 0,08 0,04 0,02 0,06 

Rörelsekostnader och 

provisionskostnader 0,12 0,13 0,16 0,16 0,15 0,15 0,15 0,17 0,15 0,13 0,15 


Ackumulerad avkastning efter kostnader, inkomstindex 

160 

140 

120 

100 

80 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

2009 

2010 

2011 

Inkomstindex (2001=100) 

Avkastning efter kostnader (2001=100) 

34


Avkastning och risk 

Tillgångsslagen 

Fondkapitalets totalavkastning uppgick under 2011 till –1,7 procent 

före provisions- och rörelsekostnader. Efter kostnader uppgick avkastningen 

till –1,9 procent. Det motsvarar ett resultat på –4,2 mdkr. Föregående 

år uppgick avkastningen efter kostnader till 10,2 procent. I detta 

avsnitt beskrivs fondens avkastning utifrån tillgångsslagen aktier, räntebärande 

placeringar, valuta och alternativa investeringar som inkluderar 

fastigheter, riskkapitalfonder, hedgefonder och nya investeringar. I nästa 

avsnitt beskrivs fondens avkastning och risk utifrån fondens investeringsprocess. 

Aktier 

Per sista december var exponeringen mot aktier 104,6 mdkr eller 

49,2 procent (60,3) av fondkapitalet. Avkastningen för fondens aktieplaceringar 

uppgick till –9,8 procent före kostnader. Det motsvarar ett 

resultat på –11,9 mdkr för 2011. 

Räntebärande placeringar 

Exponering mot räntebärande uppgick till 40,9 procent (32,5), eller 

87,3 mdkr av totala portföljen vid utgången av 2011. Avkastningen för 

fondens räntebärande placeringar uppgick till 7,1 procent, motsvarande 

6,1 mdkr före kostnader. 


Exponeringen mot alternativa investeringar var vid utgången av året 

9,3 procent (7,8) eller 19,7 mdkr. Avkastningen för tillgångsslaget alternativa 

investeringar uppgick 2011 till 10,0 procent, eller 1,9 mdkr före 

kostnader. 

Fondens placeringar inom alternativa investeringar består till största 

del av innehav i fastigheter (12,0 mdkr, 5,6 procent) och riskkapitalfonder. 

Dessutom ingår placeringar, hedgefonder och så kallade nya 

investeringar. Avkastningen för fastigheter var 2,0 mdkr (8,8 procent), 

riskkapital 0,8 mdkr (17,6 procent), nya investeringar 37 mkr (2,9 procent) 

och hedgefonder –66 mkr (–9,1 procent). 

Den genomsnittliga avkastningen de senaste fem åren för fastigheter 

var 9,6 procent, riskkapitalfonder –1,0 procent och för hedgefonder 

4,9 procent. 

Valutaresultat 2011 

Valuta Avkastning, % 

Öppen valutaposition, 

utvecklade länder 0,08 

Öppen valutaposition 

utvecklingsländer –0,42 

Totalt öppen valutaposition –0,33 

Omräkning till svenska kronor 0,33 

Valutasäkring –0,79 

Första AP-fonden investerar globalt och behöver 

därför hantera utländsk valuta. I syfte att uppnå en 

robust portfölj låter fonden delar av valutaexponeringen 

vara öppen. Resterande delar av exponeringen 

säkras mot valutarisk. Resultateffekter kan 

uppstå på tre olika sätt, den öppna valutaexponeringen, 

effekter från valutasäkringen och omräkningseffekter 

när utländska resultat omräknas till 

svenska kronor. I tabellen redovisas alla dessa 

effekter för 2011, för den öppna exponeringen 

redovisas även uppdelningen mellan utvecklade 

länder och utvecklingsländer. I resterande delar av 

årsredovisningen redovisas den öppna valutaexponeringen. 


Valuta 

Vid årsskiftet var Första AP-fondens kapital placerat i 39 olika valutor 

inklusive den svenska kronan. Valutakursförändringar kan bidra till 

positiv, eller negativ, avkastning på olika sätt. Genom att placera i valutaderivat 

är det möjligt att helt eller delvis se till att placeringarna inte 

påverkas av förändringar i valutakurserna. Läs mer på www.ap1.se. Den 

öppna valutaexponeringen, som till största del består av USD, GBP och 

valutor i utvecklingsländer uppgick totalt till 21,3 procent (24,0) vid 

utgången av 2011. Den öppna valutaexponeringen bidrog negativt till 

resultatet med –0,33 procent, en följd av försvagningen av utvecklingsländernas 

valutor som skett under året. 

35


Avkastning per tillgångsslag, 2011 

% 

10 

5 

0 

Flerårsöversikt 

Per sista december 2011 uppgick fondkapitalet till 213,3 mdkr. Fonden 

tilldelades 134,0 mdkr vid årsskiftet 2000/2001. Nettoflödet från pensionssystemet 

under perioden 2001–2011 uppgick till 11,7 mdkr. Sedan 

2009 har nettoflödet varit negativt med totalt 9,2 mdkr. 

Under den senaste femårsperioden, 2007–2011 har fondens placeringar 

i genomsnitt avkastat 1,2 procent årligen efter kostnader. 

Sedan start 2001 fram till årsskiftet 2011 uppgår den genomsnittliga 

avkastningen till 3,3 procent per år efter kostnader. Det ackumulerade 

resultatet för samma period uppgick till 67,6 mdkr. 

Resultat 2011 före kostnader i lokal valuta 

Resultatbidrag 

Bidrag, mdkr Bidrag, % 

Portfölj avkastning, 

% 

Svenska aktier –4,8 –2,0 –15,2 

Aktier Utvecklade länder –2,3 –1,0 –4,7 

– varav Nord amerika 1,2 0,5 0,8 

– varav Europa –0,9 –0,4 –8,0 

– varav Pacific ex Japan –1,8 –0,8 –16,5 

– varav Japan 1) 0,0 0,0 –10,2 

– varav övriga strategier –0,3 –0,1 –12,8 

Aktier utvecklingsländer, SEK –4,8 –2,1 –16,7 

Aktier totalt, SEK –11,9 –5,1 –9,8 

Räntebärande, SEK 6,1 2,6 7,1 

Alternativa investeringar, SEK 1,9 0,8 10,0 

– varav fastigheter, SEK 1,1 0,5 8,8 

Allokering, kassa och valuta, 

SEK –0,2 –0,1 –0,1 

Total avkastning, SEK –4,1 –1,7 –1,7 

–5 

–10 

–15 

–20 

Fondkapitalet totalt 

Aktier utvecklade länder 





Genomsnittlig årlig avkastning 

per tillgångsslag, 2007–2011 

% 

10 

5 

0 

–5 

–10 

Fondkapitalet totalt 

Aktier utvecklade länder 






1) Fonden beslöt år 2010 att inte ha någon exponering mot den japanska aktiemarknaden. 

En av fondens förvaltare fick dock behålla sitt uppdrag varför aktiemarknadsrisken och 

valutarisken som följer av uppdraget hedgades bort med hjälp av derivat. Aktieexponeringen 

i Japan är därmed noll men för fonden uppstod en positiv resultateffekt 2011 

eftersom förvaltaren lyckats väl. 

Totalavkastning, 2007–2011 

% 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

–5 

–10 

–15 

–20 

–25 

2007 2008 2009 

2010 

2011 

Avkastning 

Genomsnittlig årlig avkastning 

efter kostnader 

Beräknat långsiktigt avkastningskrav 

36


Avkastning och risk 


Fondkapitalets totalavkastning uppgick under 2011 till –1,7 procent 

före provisions- och rörelsekostnader. Efter kostnader uppgick avkastningen 

till –1,9 procent. Det motsvarar ett resultat på –4,2 mdkr. Föregående 

år uppgick avkastningen efter kostnader till 10,2 procent. 

I föregående avsnitt beskrevs fondens avkastning utifrån tillgångsslagen 

aktier, räntebärande placeringar, valuta och alternativa investeringar. 

I detta avsnitt beskrivs fondens avkastning och risk utifrån fondens 

investeringsprocess. Första AP-fonden förändrade investeringsprocess 

den första oktober 2009. Innan dess var inslaget av traditionell indexförvaltning 

mycket större och inslaget av strategisk allokering och strategisk 

förvaltning mindre. 

För att en utvärdering ska vara meningsfull är det nödvändigt att den 

spänner över längre tidsperioder. För perioder som inte är tillräckligt 

långa är det svårt att dra några slutsatser. Här följer därför endast en 

beskrivning av avkastning och risk för 2011. 

För att kunna mäta och förklara bidraget från de olika beslutsnivåerna 

görs en jämförelse med en startportfölj. Vid införandet av den förändrade 

investeringsprocessen togs ett antal strategiska inriktningsbeslut. 

De tre viktigaste var beslutet att låta andelen svenska aktier vara 

högre än Sveriges marknadsvikt, att vikten för utvecklingsländer inom 

aktieportföljen skulle vara högre än deras marknadsvikter och att alternativa 

investeringar skulle utökas upp till 20 procent av portföljen. 

Övergripande består investeringsprocessen av tre beslutsnivåer, 

strategisk tillgångsallokering, strategisk förvaltning och operativ 

förvaltning. 

• Strategisk allokering omfattar allokering mellan tillgångsslagen 

aktier, räntor och alternativa investeringar. Dessutom ingår beslut om 

storleken på fondens valutaexponering och durationen i ränteportföljen 

i den strategiska allokeringen. Här tas också beslut om implementeringen 

av fondens strategiska inriktning (50 procent aktier, 30 

procent räntebärande och 20 procent alternativa investeringar). 

• Strategisk förvaltning omfattar alla beslut om allokering inom tillgångsslag, 

till exempel allokeringen mellan aktieregioner, allokering 

mellan kreditobligationer och statsobligationer och allokering mellan 

olika valutor. Även valda förvaltningsstrategier inom tillgångsslag 

ingår i den strategiska förvaltningen. 

• Operativ förvaltning består av förvaltning i förhållande till de valda 

strategierna. 

Vad besluten på de tre nivåerna har betytt för avkastning och risk 

(mätt som volatilitet) under 2011 visas i tabellerna här intill. 

Beslutsnivå 

Strategisk 

allokering 

Strategisk 

förvaltning 

Operativ 

förvaltning 

Innehåll 

• Allokering mellan till gångsslag 

• Storlek på valuta exponering 

• Ränteportföljens duration 

• Allokering inom tillgångsslag 

• Förvaltningsstrategier inom 

tillgångsslag 

• Förvaltning i för hållande till de 

valda strategierna 

Avkastning för olika beslutsnivåer under 2011 

Avkastning (före kostnader) 

Beslutsnivå 2011, % 

Startportföljen –1,3 

Strategisk allokering 0,6 

Strategisk förvaltning –0,3 

Operativ förvaltning –0,8 

Totalt utöver start portföljen –0,4 

Total avkastning –1,7 

Volatilitet för olika beslutsnivåer under 2011 

Volatilitet 

Beslutsnivå 2011, % 

Startportföljen 9,8 

Strategisk allokering –1,3 

Strategisk förvaltning 0,1 

Operativ förvaltning 0,4 

Totalt utöver start portföljen –0,9 

Total volatilitet 8,9 

En viktig dimension i fondens investeringsprocess, 

utöver hög avkastning, är att portföljen ska vara 

robust. För att belysa om besluten inom strategisk 

allokering, strategisk förvaltning respektive operativ 

förvaltning bidragit till att göra fondens portfölj 

mer robust visas här de olika beslutsnivåernas 

bidrag till portföljens volatilitet. 


37


Interna förvaltningsmandat 

Den interna förvaltningen placerar i svenska och utländska marknadsnoterade 

tillgångar och är uppdelad i fyra olika placeringsenheter: 

allokering, aktieförvaltning, exponering samt ränte- och valuta förvaltning. 

Vid utgången av 2011 förvaltades 124,9 mdkr internt. Det är 

58,6 procent (56,3) av det totala fondkapitalet. Under året fördes 

europeiska kreditobligationer från extern till intern förvaltning. 

Allokering 

Allokeringsenheten ansvarar för portföljens övergripande risk. Enheten 

bedriver den analys som berör portföljens strategiska sammansättning. 

Enheten allokerar kapital för att ändra portföljens struktur och risk i 

enlighet med de strategier som beslutats. Allokeringsenheten har också 

ansvar för den taktiska implementeringen av portföljen. Detta möjliggör 

kortsiktiga förändringar av bland annat portföljens aktie- och valutarisker. 

Exponeringsenheten ansvarar för att portföljen löpande har 

den önskade inriktningen i förhållande till den beslutade allokeringen. 

Under året har det strategiska arbetet syftat till att hantera den höga 

volatiliteten i portföljen och fallande aktiemarknader. Det tog sig främst 

uttryck i ett större skift från aktier till ränteplaceringar. Det långsiktiga 

programmet att öka aktieplaceringarna i utvecklingsländerna stoppades 

tillfälligt. Strategier med investeringar i reala tillgångar ut ökades och 

kommer att utvecklas ytterligare de kommande åren. 


Aktieenheten ansvarar för den interna aktieförvaltningen som omfattar 

svenska och europeiska aktier. Portföljen förvaltas aktivt med en långsiktig 

investeringshorisont. Investeringarna görs i större och medelstora 

bolag. Förvaltningen är uppdelad i mer traditionellt förvaltade Sverigeoch 

Europaportföljer samt en kompletterande gemensam portfölj med 

ett fåtal långsiktiga innehav där kvalitet och robusthet betonas vid sidan 

av värdering och placeringar görs oberoende av marknadsviktade index. 

Per den sista december 2011 uppgick de svenska aktieplaceringarna 

till 26,4 mdkr, en minskning med 8,1 mdkr jämfört med föregående år. 

Avkastningen på fondens svenska aktier under året uppgick till –15,2 

procent. Portföljen påverkades av den kraftiga och snabba börskorrigering 

under augusti och september till följd av den europeiska skuldkrisen. 

De svenska placeringarna gav sämre avkastning än marknaden 

under 2011. 

Största svenska aktieinnehaven 2011-12-31 

Bolag 

Marknadsvärde, 

mkr 

Andel av 

fondkapital, % 

Hennes & Mauritz B 2 618 1,2 

Volvo B 2 508 1,2 

Nordea 2 012 0,9 

Atlas Copco A och B 1 841 0,9 

Ericsson B 1 789 0,8 

Summa 10 768 5,0 

”Vid utgången av 2011 

förvaltades 124,9 mdkr 

internt.” 


38


Förvaltningen av europeiska aktier uppgick till 14,1 mdkr vid 

utgången av 2011. I jämförelse med föregående år är det en minskning 

med 7,3 mdkr. Fondens europeiska aktieplaceringar avkastade under 

året –8,0 procent. En svag utveckling i främst de sydeuropeiska marknaderna 

men även i Tyskland i kölvattnet av skuldkrisens återverkningar 

bidrog till detta. Ett fördelaktigt aktieurval inom bland annat konsument- 

och finanssektorn, exempelvis klädföretaget Inditex och försäkringsbolaget 

Prudential, bidrog till en avkastning som överträffade 

marknaden. 

Den kompletterande portföljen med ett fåtal svenska och europeiska 

bolag uppvisade en högre avkastning än övriga portföljer både i nedgången 

under hösten och totalt under året. Inriktningen mot stabila 

kvalitetsbolag gav ett positivt genomslag. 

Under 2011 gjordes en översyn av fondens aktiestrategi i avsikt att 

skapa en mer robust portfölj. Det resulterade i omarbetade strategier 

som syftar till att minska volatiliteten i aktieportföljen. 

Ränte- och valutaförvaltning 

Enheten för ränte- och valutaförvaltning ansvarar för såväl förvaltningen 

av fondens obligationsportfölj som valutasäkringen av fondens 

utländska tillgångar. Obligationsportföljen består av både nominella 

och reala obligationer emitterade av stater, mellanhandsinstitut och 

företag med hög kreditvärdighet där den lägsta ratingen är BBB enligt 

Standard & Poor. 

Under 2011 har förvaltningen av europeiska företagsobligationer 

tagits hem för att förvaltas internt. Syftet är att öka integrationen med 

den övriga ränteförvaltningen samt att erhålla en ökad flexibilitet i förvaltningen. 

I takt med att obligationsräntor i länder som USA, Tyskland och 

Sverige sjönk under året minskades samtidigt portföljens duration från 

4,8 till 4,1. Parallellt skedde en omfördelning av portföljens ränterisk 

från USA och Sverige till Storbritannien. Portföljens kreditandel har 

under året i stort legat på oförandrad nivå. Däremot har en omallokering 

skett under året från europeiska till amerikanska företagsobligationer. 

Fondens öppna valutaexponering minskade under året från 24,0 till 

21,3 procent, främst genom en minskad exponering mot den amerikanska 

dollarn. 

Obligationsportföljen hade under 2011 en avkastning på 7,1 procent, 

vilket motsvarar ett resultatbidrag på 6,1 mdkr. Avkastningen de senaste 

fem åren har varit klart högre än respektive marknads avkastning. 

Under 2011 var avkastningen för ränteportföljen under marknadens 

medan det för valutaförvaltningen var det omvända förhållandet. Vid 

utgången av året uppgick marknadsvärdet för den internt förvaltade 

obligationsportföljen till 76,1 mdkr, en ökning med 16,7 mdkr. 

Största röstandelar i svenska innehav 2011-12-31 

Bolag 

Marknadsvärde, 

mkr Röstandel, % 

Tradedoubler 6 1 5,22 

Autoliv, Inc. 9 5 9 3,12 

Intrum Justitia 2 5 0 2,91 

Modern Times 

Group 3 9 3 1,96 

Hexagon 5 9 5 1,71 

Obligationsportföljen 

Mkr Sverige Utländska Totalt 

Nominellt stater 261 20 748 21 008 

Nominellt 

krediter 29 707 17 706 47 413 

Realräntor 3 564 15 318 18 881 

Totalt 33 532 53 772 87 303 


39


Externa mandat 

Per sista december 2011 uppgick det externt förvaltade kapitalet till 

41,4 procent (43,7) av det totala fondkapitalet. Totalt förvaltades 

88 328 mkr av externa förvaltare. 

Noterade tillgångar 

Av det externt förvaltade kapitalet var 68,7 mdkr placerat i marknadsnoterade 

tillgångar, fördelat på fem olika områden: 

• aktieförvaltning i USA (stora respektive små bolag) 

• aktieförvaltning i Japan (stora bolag) 

• aktieförvaltning Stillahavsregionen exklusive Japan (stora bolag) 

• aktieförvaltning utvecklingsländer 

• förvaltning av amerikanska företagsobligationer 

De fem områdena är uppdelade på 12 förvaltare och 15 olika enskilda 

mandat. Enheten för extern förvaltning har fortsatt arbetet i linje med 

fondens ökade inriktning mot strategisk allokering. Förvaltningen har 

gått från en multi manager-ansats med diversifiering och generering av 

meravkastning som mål, till färre förvaltare med antingen basmandat 

eller specialistmandat (så kallad core satellite-förvaltning). 

Fonden har placerat 1 770 mkr i förvaltaren Marathon som investerar 

i japanska aktier. Samtidigt har fonden gjort derivatplaceringar som 

minskar exponeringen till noll. Det innebär att fonden kan ta del av 

Marathons resultat utan att vara exponerad mot risken i japanska aktiemarknaden. 

Under 2011 har det extra mandatet för europeiska kreditobligationer 

förts över till intern förvaltning. Mandatet för amerikanska kreditobligationer 

ligger sedan tidigare hos Blackrock. Dessutom har ytterligare 

ett mandat inom aktier i utvecklingsländer fonderats. Förvaltaren, 

Tobam, använder en investeringsprocess som skapar en robust portfölj. 

Externa förvaltningsuppdrag, 2011-12-31 

Största utländska aktieinnehaven 2011-12-31 

Andel av 

Bolag 

Maknadsvärde, 

mkr 

fondkapital, 

% 

ABB AG 840 0,4 

Exxon Mobil Corp 790 0,4 

Apple Inc 720 0,3 

HSBC Holdings 594 0,3 

BHP Billiton Ltd 537 0,3 

Summa 3 481 1,7 


Förvaltare Region Inriktning Mkr Start 

Aktier 

Blackrock Nordamerika Stora bolag 25 426 Jan 2001 

Hillswick Nordamerika Stora bolag 326 Dec 2009 

Blackrock Nordamerika Små bolag 2 239 Nov 2009 

Champlain Nordamerika Små bolag 966 Nov 2009 

Ironbridge Nordamerika Små bolag 774 Apr 2004 

JP Morgan REI Stillahavsregionen 3 335 Sep2008 

Treasury Asia Stillahavsregionen 1 247 Sep 2008 

Capital International Stillahavsregionen 1 434 Dec 2003 

Lloyd George Stillahavsregionen 1 431 Apr 2004 

Marathon Japan 1 770 Okt 2007 

Aberdeen Utvecklingsländer 3 251 Jun 2006 

Emerging Market Management Utvecklingsländer 424 Jun 2006 

Blackrock Utvecklingsländer 14 060 Jun 2006 

Tobam Utvecklingsländer 789 Jun 2011 

Räntebärande tillgångar 

Blackrock 11 205 Dec 1999 

Totalt 68 680 

40



Fondens alternativa investeringar är i tillgångar som inte är marknadsnoterade 

och som har låg likviditet. Investeringarna består av fastigheter, 

riskkapitalfonder, hedgefonder och nya investeringar. 

Per sista december 2011 uppgick det sammanlagda värdet på fondens 

alternativa investeringar till 19,7 mdkr (17,1). Det är 9,3 procent 

(7,9) av den totala portföljen. Sammantaget avkastade fondens alternativa 

investeringar 10,0 procent under året mätt i lokal valuta. Det största 

avkastningsbidraget kommer från fondens fastighetsinvesteringar som 

utgör den största delen av alternativa investeringar. Avkastningen för 

alternativa investeringar under den senaste femårsperioden uppgick till 

7,7 procent per år. 

Totalt har Första AP-fonden 7,2 mdkr investerat inom alternativa 

investeringar exklusive fastigheter. Återstående investeringsåtagande är 

6,6 mdkr. 

Fastigheter 

Utvecklingen på fastighetsmarknaden har varit positiv under året. 

Marknadsvärdet för fondens fastighetsinvesteringar uppgick vid års- 

Förvaltningsmandat inom alternativa investeringar, exklusive fastigheter, 2011-12-31 

”Fondens alternativa 

investeringar är i tillgångar 

som inte är 

marknadsnoterade och 

som har låg likviditet.” 

Innehav Förvaltare Marknad Valuta 

Totalt 

åtagande, mkr 

Investerat 

belopp, mkr Startår 

Riskkapitalfonder 

Innkap 3 Partners InnovationsKapital Norden EUR 68 63 2004 

Innkap 4 Partners InnovationsKapital Norden EUR 107 74 2006 

First Private Equity Investments LGT Europa EUR 3 202 2 046 2006 

First II Private Equity Investments LGT Europa, Asien EUR 1 622 412 2010 

WP North America Private Equity WP Partners Nordamerika USD 3 221 1 788 2006 

WP North America Private Equity II WP Partners Nordamerika USD 1 371 259 2010 

First Stockholm Global Private Equity Hamilton Lane Globalt USD 274 258 2010 

Second Stockholm Global Private 

Equity Hamilton Lane Globalt USD 1 850 1 112 2006 

Third Stockholm Global Private Equity Hamilton Lane Globalt USD 548 102 2010 

Totalt riskkapitalfonder 12 263 6 114 


Hedgefonder 

Cevian Capital II Cevian Capital Nordeuropa EUR 356 356 2006 

Totalt hedgefonder 356 356 

Nya investeringar 

BlackRock Public Private Investment 

Fund BlackRock Nordamerika USD 685 524 2009 

Nektar Special Opportunity Brummer & Partners Globalt USD Avslutad Avslutad 2009 

EW Special Opportunites Fund Edelweiss Capital Indien USD 274 112 2010 

Oaktree Opportunities Fund VIII Oaktree Capital Mgmt Nordamerika USD 69 69 2010 

Oaktree Opportunities Fund VIIIb Oaktree Capital Mgmt Nordamerika USD 137 27 2011 

Totalt nya investeringar 1 165 732 

Totalt alternativa investeringar 13 784 7 202 

41


skiftet till 12 016 mkr. En nettoökning med 1 112 mkr har skett under 

året, varav 490 mkr hänför sig till nyinvesteringar och 622 mkr till värdestegringar. 

Avkastningen på fastighetsinvesteringarna under 2011 var 

8,8 procent och motsvarande för de senaste fem åren var 9,6 procent. 

Första AP-fonden äger 25 procent av Vasakronan, resterande 75 procent 

ägs till lika delar av Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna. Vasakronans 

inriktning är mot långsiktig förvaltning av kommersiella fastigheter 

på tillväxtorter i Sverige. Värdet på fondens investering i Vasakronan 

uppgick vid årsskiftet till 7,7 mdkr. 

Första AP-fondens fastighetsbolag Willhem AB äger 220 fastigheter 

som består av drygt 11 000 hyresrätter i Stockholm, Göteborg, 

Malmö, Jönköping, Borås, Karlstad och Linköping. Bolaget ökade 

under 2011 sitt fastighetsbestånd i Jön köping. 

Första AP-fonden har också ingått avtal om att göra investeringar i 

kinesiska fastigheter på 272 mkr (250 miljoner CNY) inom fonden 

White Peak Real Estate II. Under 2011 gjordes inga investeringar. 


Fondens strategi för riskkapitalinvesteringar är att investera med de 

bästa förvaltarna. Portföljen av riskkapitalfonder består främst av partnerskap 

med fond-i-fond aktörer med skräddarsydda mandat. Dessutom 

finns några direkta fondinnehav. Fond-i-fond-programmet utgörs 

av investeringar i riskkapitalfonder globalt, i Nordamerika, Europa och i 

Asien. Under året förlängdes investeringsperioden i nuvarande riskkapitalprogram 

och fonden har därför utökat sitt investeringsåtagande 

med 1 594 mkr under året. Åtagandet är nu 12 263 mkr (12 190). De 

direkta fonderna investerar i nordiska bolag inom informations-, kommunikations-, 

läkemedels-, och hälsovårdssektorerna. 

Utvecklingen på riskkapitalmarknaden har varit positiv under 2011, 

med en ökande affärsvolym och en mindre negativ avkastning. Årets 

avkastning uppgick till 17,6 procent mätt i svenska kronor. 

Vid varje beslut om att investera i riskkapitalfonder bestäms ett långsiktigt 

avkastningsmål för det enskilda mandatet. 

Fastighetsinvesteringar per 2011-12-31 

Bolag 

Ägd 

andel, 

% 

Värde - 

ring, 

mkr 

Vasakronan 

25 7 655 

Willhem 100 2 786 

Cityhold 50 3 

White 

Peak 26 

Totalt 10 445 

Typ av fastigheter 

Kommersiella fastigheter 

i Sverige 

Bostadsfastigheter i 

Sverige 

Kommersiella fastigheter 

i större europeiska 

städer 

Kinesiska fastigheter 

Utöver dessa fastighetsinvesteringar har fonden 

investerat i REITs för 1 571 mkr. 

Nettobidrag från extern förvaltning, onoterade 

aktier och andelar, exkl fastigheter, mkr 

Intäkter, brutto 750 

Erlagda förvaltararvoden 

som balansförts –40 

Förvaltararvoden 

redovisade som 

provisionskostnad –12 

Nettobidrag 698 


Hedgefonder 

Första AP-fonden har under 2011 genomarbetat och ytterligare förfinat 

strategin för investeringar i hedgefonder med syfte att skapa en robustare 

portfölj för fonden som helhet. Strategin innebär att fonden koncentrerar 

hedgefondportföljen till investeringsstrategier som kompletterar 

och diversifierar fondens avkastningsprofil och riskexponering 

optimalt. 

42


Hedgefondportföljen kommer därför att domineras av systematiskt 

trendföljande förvaltare vars avkastning förväntas vara okorrelerad med 

fondens övriga portfölj på längre sikt samt generera positiv avkastning 

vid större ihållande värdefall i fondens totala portfölj. Fondens hedgefondstrategi 

skiljer sig därmed väsentligt från andra pensionsfonders 

hedgefondsinvesteringar och hedgefondsindustrin som helhet. 

Investeringarna i hedgefonder bestod vid årets utgång av ett innehav, 

Cevian Capital II. Cevian är en så kallad aktivistfond som främst investerar 

i minoritetsposter i noterade bolag i Nordeuropa. Avkastningen 

under 2011 uppgick till –9,1 procent. Avkastningen under den senaste 

femårsperioden har uppgått till 4,9 procent per år. 


Under nya investeringar sorterar dels för fonden nya typer av investeringar, 

exempelvis jordbruksfastigheter, dels investeringar som görs utifrån 

en specifik marknadssituation, exempelvis investeringsmöjligheter 

som uppstår vid turbulens på de finansiella marknaderna. 

Under 2011 har fonden gjort ett analysarbete kring investeringar 

inom jordbrukssektorn. Avsikten med sådana investeringar är att de ska 

ge en långsiktigt stabil och säker avkastning samt att de genom ett 

annorlunda avkastningsmönster ska bidra som ett komplement till den 

övriga portföljen. Under de senaste tre åren har fonden utnyttjat investeringsmöjligheter 

som uppkommit på de finansiella marknaderna i 

efterdyningar av den finansiella krisen 2008. Avkastningen för nya 

investeringar 2011 var 37 mkr eller 2,9 procent. 

”Fondens hedgefondstrategi 

skiljer sig 

därmed väsentligt 

från andra pensionsfonders 

hedgefondsinvesteringar.” 


43


Portföljsammansättning 

Per den 31 december 2011 uppgick fondkapitalet till 213 318 mkr, en 

minskning med 5 431 mkr jämfört med 2010. 

Under året har fondens aktieexponering minskat och uppgick vid årsskiftet 

till 49,2 procent (60,3). Exponeringen mot räntemarknaderna 

uppgick till 40,9 procent (32,5). Mot alternativa investeringar uppgick 

exponeringen till 9,3 procent (7,8). Valutaexponeringen uppgick till 21,3 

procent (24,0) med en öppen valutaposition i framför allt USD och GBP. 

Aktier 

Marknadsvärdet för fondens aktieplaceringar uppgick till 104 531 mkr 

per sista december 2011 varav 57 474 mkr eller 55,0 procent förvaltades 

externt. 

Exponeringen mot aktier har minskat från 60,3 till 49,2 procent 

under året, framförallt beroende på att aktier för 11 055 mkr såldes 

under andra och tredje kvartalet. Fonden har innehav i japanska aktier 

men har minskat exponeringen till noll i Japan. Det innebär att fondens 

resultat inte påverkas av japanska aktiers marknadsavkastning men 

Portföljsammansättning 

Tillgångsslag 

Portföljvärde 

Mkr, 2011-12-31 

Andel, 

% 

Exponering 

, 

% 

Portföljvärde Mkr, 

2010-12-31 

Andel, 

% 

Exponering, 

% 

Aktier 

Svenska 26 431 12,4 12,6 34 444 15,7 15,7 

Nordamerika 29 703 13,9 13,5 39 388 18,0 18,5 

Europa 14 093 6,6 6,7 21 414 9,8 9,5 

Stillahavsregionen ex Japan 1) 7 448 3,5 3,9 6 852 3,1 5,2 

Japan 1 767 0,8 0,0 1 846 0,8 0,1 

Övriga strategier 2 518 1,2 1,2 0 0,0 0,0 

Utvecklingsländer 22 571 10,6 11,4 22 527 10,3 11,4 

Aktier totalt 104 531 49,0 49,2 126 470 57,8 60,3 



Svenska nominella 29 968 14,0 26 059 11,6 

Utländska nominella 38 454 18,0 27 182 12,4 

Realräntor 18 881 8,9 17 894 8,2 

Räntebärande totalt 87 303 40,9 40,9 71 135 32,5 32,5 

Kassa/valuta 1 748 0,8 0,6 4 080 1,9 -0,6 

Totalt noterade placeringar 193 582 90,7 90,7 201 685 92,2 92,2 

Alternativa investeringar 19 736 9,3 9,3 17 096 7,8 7,8 

– varav fastigheter 12 016 5,6 5,6 10 960 5,0 5,0 

Totala portföljen 213 318 100,0 100,0 218 781 100,0 100,0 

Valutaexponering 45 351 21,3 52 591 24,0 

1) Pacific ex. Japan består av Australien, Nya Zeeland, Singapore, Hong Kong enligt fondens definition. 

2) Exponeringen inkluderar derivatpositioner med marknadsvärde noll. 

44


Aktieexponering mot olika regioner 

7 

1 

påverkas av förvaltarens operativ resultat. I Sverige och Europa har fonden 

infört en portfölj som har absolutavkastning som primärt mål, detta 

i syfte att tona ner index som beslutsparameter. Arbetet med att 

utveckla investeringsprocessen inom tillgångsslaget fortsätter. 

Aktieexponering uppdelat per region framgår av diagram. 

Räntebärande tillgångar 

Per den 31 december 2011 uppgick fondens räntebärande placering till 

87 303 mkr varav 11 205 mkr eller 2,8 procent förvaltades externt. 

Under 2011 har placeringar i europeiska kreditobligationer flyttats från 

extern förvaltning till intern förvaltning. Syftet med förändringen var 

att få en större flexibilitet samtidigt som integrationen av europeiska 

kreditobligationer i den övriga ränteförvaltningen ger bättre möjligheter 

till högre avkastning. 

Räntetillgångarna hade vid årets början en relativt hög duration. 

Gradvis har durationen minskat, från 4,8 till 4,1, som en följd av förändrade 

ekonomiska förutsättningar. Fonden har sett över hela sin 

exponering i euroområdet. 

Obligationsportföljen bestod av statspapper och obligationer emitterade 

av mellanhandsinstitut och företag. Samtliga obligationer har kreditomdömet 

BBB eller högre (Investment Grade). Fonden har beslutat 

att tillåta placeringar även inom räntemarknaderna för utvecklingsländer 

och obligationer med lägre rating än BBB. Dessa marknader kännetecknas 

av både högre risk och högre förväntad avkastning men bidrar 

också till ökad diversifiering. Ränteportföljens totala kreditvärdighet 

bedöms som hög. 

6 

4 

3 

1. Sverige, 25,6% 

2. Nordamerika, 27,4% 

3. Europa, 13,7% 

4. Stillahavsregionen ex. Japan, 7,9% 

5. Japan, 0,0% 

6. Övriga strategier, 2,4% 

7. Utvecklingsländer, 23,1% 

Nominella obligationer efter löptid per 2011-12-31 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

< 1 

1 < 3 

Realräntor 

Nominellt kredit 

Nominellt staten 

3 < 5 

2 

5 < 10 

> 10 


Förvaltningsstruktur 2011-12-31 

Portföljvärde, mdkr Internt Externt 

Aktier Sverige 26 431 

Aktier utvecklade länder 16 611 38 918 

– Nordamerika 29 703 

– Europa 14 093 

– Stillahavsregionen 

ex. Japan 7 448 

– Japan 1 767 

– Övriga strategier 2 518 

Aktier utvecklingsländer 4 046 18 525 

Räntebärande 76 098 11 205 

Allokering/Kassa/Valuta 1 748 

Alternativa investeringar 19 736 

– Varav fastigheter 12 016 

Totalt 124 934 88 384 

Andel, % 58,6 41,4 

45


Valutaexponering 

Fondens valutaexponering uppgick till 21,3 procent per den 31 december 

2011. Fonden har en öppen valutaexponering i de investeringar som 

görs i utvecklingsländerna. Enligt fondens bedömning kommer de 

flesta valutorna i dessa länder att förstärkas mot de stora världsvalutorna 

och därmed också mot svenska kronor. Dessutom har fonden en öppen 

valutaexponering i valutor från utvecklade ekonomier. Den bestod vid 

utgången av 2011 av tre valutor: dollar, euro och pund. Exponeringen 

har minskat, främst beroende på en minskad exponering mot dollar. 

Huvudskälet för denna del av valutaexponeringen är att den bidrar 

till att göra fondens totala portfölj mer robust. 


Per sista december 2011 uppgick det totala marknadsvärdet för fondens 

innehav i alternativa investeringar till 19 736 mkr, en ökning med 

2 640 mkr. Aktiviteten inom alternativa investeringar har inriktats mot 

det långsiktiga målet att diversifiera portföljen och öka innehavet av 

reala tillgångar. Genom direkt och indirekt ägande har fonden ökat sina 

fastighetstillgångar. Under 2011 bildade fonden, tillsammans med 

Andra AP-fonden, Cityhold Properties som kommer att investera i 

kommersiella fastigheter i större europeiska städer. Fonden har utvecklat 

hedgefondsstrategin och avser att öka investeringarna inom detta 

område. Investeringsprogrammen inom riskkapitalfonder har fortsatt. 


Valutaexponering 2011-12-31 

Mkr USD GBP EUR JPY Övriga Total 

Aktier och andelar 40 397 5 036 9 201 1 873 27 755 84 262 

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 24 342 10 791 17 325 2 015 54 473 

Övriga tillgångar 948 62 35 122 386 1 553 

Derivat –44 674 –13 191 –20 046 –5 215 –11 624 –94 750 

Total valutaexponering 21 013 2 698 6 515 –1 205 16 517 45 538 

Andel 46,1% 5,9% 14,3% –2,6% 36,3% 100,0% 

Netto valutaexponering 2011-06-30 30 068 968 2 256 –976 18 736 51 052 

Netto valutaexponering 2010-12-31 27 633 7 261 –628 –613 18 938 52 591 

Första AP-fonden investerar globalt och behöver därför hantera utländsk 

valuta. I syfte att uppnå en robust portfölj låter fonden delar av valutaexponeringen 

vara öppen. Resterande delar av exponeringen säkras mot valutarisk. 

46


Resultaträkning 2011 

Mkr Not 2011-12-31 2010-12-31 

Rörelsens intäkter 

Räntenetto 1 4 404 3 098 

Erhållna utdelningar 3 415 2 809 

Nettoresultat, noterade aktier 

och andelar 2 –17 809 15 409 

Nettoresultat, onoterade aktier 

och andelar 3 1 314 1 581 

Nettoresultat räntebärande tillgångar 4 578 875 

Nettoresultat, derivatinstrument –2 820 466 

Nettoresultat, valutakursförändringar 2 964 –3 447 

Provisionskostnader 4 –114 –105 

Summa rörelsens intäkter –4 068 20 686 

Rörelsens kostnader 

Personalkostnader 5 –95 –92 

Övriga förvaltningskostnader 6 –60 –71 

Summa rörelsens kostnader –155 –163 

Resultat –4 223 20 523 

Balansräkning 2011 

Mkr Not 2011-12-31 2010-12-31 

Tillgångar 

Aktier och andelar, Noterade 7 104 322 125 998 

Aktier och andelar, Onoterade 8 11 352 9 100 

Obligationer och andra räntebärande tillgångar 9 95 563 79 093 

Derivat 10 987 5 152 

Kassa och bankmedel 1 515 1 812 

Övriga tillgångar 11 703 1 323 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 1 335 1 169 

Summa tillgångar 215 777 223 647 


Skulder 

Derivat 10 1 913 1 396 

Övriga skulder 13 473 3 404 

Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 14 73 66 

Summa skulder 2 459 4 866 

Fondkapital 15 

Ingående fondkapital 218 781 202 299 

Nettobetalningar mot pensionssystemet –1 240 –4 041 

Årets resultat –4 223 20 523 

Summa fondkapital 213 318 218 781 

Summa fondkapital och skulder 215 777 223 647 

Poster inom linjen 16 10 052 7 731 

47


Noter 

Första AP-fonden, organisationsnummer 802005-7538, är en av buffertfonderna 

inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. 

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 har godkänts av styrelsen 

den 15 februari 2012. Resultaträkning och balansräkning fastställs av 

regeringen. 

Redovisnings- och värderingsprinciper 

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tilllämpning 

av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till 

marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonden utarbetat gemensamma 

redovisningsoch värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. 

Redovisnings- och värderingsprinciperna är oförändrade mot föregående år. 

Fondernas redovisningsoch värderingsprinciper an passas successivt till den internationella 

redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen 

under 2011 inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7. En fullständig anpassning till 

IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS har följande 

större skillnader identifierats: 

• Fonderna värderar inte finansiella instrument baserat på köp/sälj kurs utan på marknadsnotering 

enligt valt index (oftast genomsnittskurs). 

• Transaktionskostnader, såsom courtage, redovisas som en del i anskaffningsvärdet för finansiella 

instrument som redovisas till verkligt värde via resultatet. 

• Koncernredovisning samt kassaflödesanalys upprättas inte. 

Affärsredovisning 

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, 

aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga 

vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. 

Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar 

respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade 

aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis. 


Nettoredovisning 

Nettoredovisning tillämpas för fondlikvider, repor och derivatinstrument i de fall det finns en 

sakrättslig rätt till kvittning av tillgångar och skulder och om avsikten är att avveckla dem 

samtidigt. 

Omräkning av utländsk valuta 

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på 

transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska 

kronor till balansdagens valutakurser. 

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig 

till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. 

Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen 

på raden Nettoresultat, valutakursförändringar. 

48


Aktier i dotterbolag/intressebolag 

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterbolag/intressebolag till verkligt 

värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och 

andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte. 

Värdering av finansiella instrument 

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade 

värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår 

således såväl realiserade som orealiserade resultat. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för 

fondens olika placeringar. 

Noterade aktier och andelar 

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, 

bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens 

valda indexleverantör (MSCI, Six, Russel), oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i 

index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader 

resultatförs under nettoresultat noterade aktier. 

Onoterade aktier och andelar 

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, 

bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. 

Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till 

bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering 

av erhållen värdering. Värderingen följer IPEV:s (International Private Equity and Venture 

Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand 

vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder såsom diskonterat 

kassaflöde, substansvärdemetoden och multipelvärdering kan användas. 


Obligationer och andra räntebärande tillgångar 

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens 

officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör (Barclays, SEB). 

Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de 

fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att 

tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att 

kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva. 

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet 

anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida 

betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. 

Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller 

till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt. 

Derivatinstrument 

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten 

inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, 

värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av 

observerbara marknadsdata. 

49


Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan 

kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och 

avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som 

ränta. 

Återköpstransaktioner 

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och 

erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen 

i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden 

och redovisas som ränta. 

Värdepapperslån 

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för 

utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper 

består av värdepapper och kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga över 

erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande 

skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat 

under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas 

även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa. 

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet 

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet. 

Provisionskostnader 

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De 

utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare 

samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare 

uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående 

post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen. 

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning 

och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer 

därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader. 


Rörelsens kostnader 

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, 

redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad 

och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande. 

Skatter 

Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar 

och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive 

intäktsslag. 

50


Noter 

Belopp i mkr där inget annat anges 

Not 1 – Räntenetto 

Mkr 2011 2010 

Ränteintäkter 

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3 728 3 121 

Derivat 980 141 

Övriga ränteintäkter 0 3 

Summa ränteintäkter 4 708 3 265 

Räntekostnader 

Derivat –303 –167 

Övriga räntekostnader –1 0 

Summa räntekostnader –304 –167 

Summa räntenetto 4 404 3 098 

Not 2 − Nettoresultat, noterade aktier och andelar 


Nettoresultat –17 763 15 487 

Avgår courtage –46 –78 

Nettoresultat, noterade aktier och andelar –17 809 15 409 

Not 3 − Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 


Realisationsresultat 59 0 

Orealiserade värdeändringar 1 255 1 581 

Nettoresultat, onoterade aktier och andelar 1 314 1 581 


Not 4 − Provisionskostnader 


Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar –88 –88 

Externa förvaltningsarvoden, onoterade tillgångar –12 –9 

Övriga provisionskostnader, inkl. depåbankskostnader –14 –8 

Summa provisionskostnader –114 –105 

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade kostnader. Dessa har under året uppgått till 32 mkr (31 mkr) och 

reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. 

51


Not 5 − Personal 

2011 2010 

Antal anställda Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor 

Medeltal anställda 45 35 10 44 35 9 

Antal anställda 31 december 46 36 10 45 36 9 

Antal personer i ledningsgruppen 

den 31 december 6 5 1 6 5 1 

Personalkostnader i tkr, 2011 

Löner och 

arvoden 

Varav 

löneväxling 

Sociala 

kostnader 

Summa 

Styrelsens ordförande 113 25 138 

Övriga styrelseledamöter (8 pers) 499 135 634 

Vd 2 759 2 638 1 000 868 6 265 

Ledningsgrupp exkl. vd 

– Chef tillgångsallokering 2 541 522 799 3 862 

– Chef kommunikation och ägarstyrning 1 573 690 1 2 495 2 758 

– Chef affärsstöd 1 476 1 301 240 465 3 242 

– Chef extern förvaltning 2 567 833 288 808 4 208 

– Chef HR 1 234 614 4 8 388 2 236 

Övriga anställda 40 291 16 786 1 075 12 666 69 743 

Summa 53 053 23 384 2 663 16 649 93 086 

Övriga personalkostnader 2 373 

Summa personalkostnader 95 459 

Pensionskostnader 

Personalkostnader i tkr, 2010 

Löner och 

arvoden 

Pensionskostnader 

Varav 

löneväxling 

Sociala 

kostnader Summa 

Styrelsens ordförande 100 1 0 110 

Övriga styrelseledamöter (8 pers) 515 125 640 

vd 3 696 1 333 1 162 6 191 

Ledningsgrupp exkl. vd 

– Chef tillgångsallokering 2 573 574 809 3 956 

– Chef kommunikation och ägarstyrning 1 496 649 1 2 471 2 616 

– Chef affärsstöd 1 681 1 000 7 5 530 3 211 

– Chef extern förvaltning 2 531 795 288 796 4 122 

– Chef HR 1 169 600 4 8 369 2 138 

Övriga anställda 38 509 15 285 617 12 135 65 929 

Summa 52 270 20 236 1 040 16 407 88 913 

Övriga personalkostnader 3 167 

Summa personalkostnader 92 080 


Första AP-fonden följer regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda. 

52


forts. Not 5 – Personal 

Anställningsvillkor 

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Under 2011 har både styrelseordförande, vice ordförande 

samt tre övriga styrelseledamöter bytts ut. I fondstyrningsrapporten på sid 63, 64 och 66 redovisas 

denna förändring samt arvode och närvaro per styrelseledamot. 

Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för vd, efter beredning av ersättningsutskottet. 

Övriga anställda har individuella anställningsavtal. Uppsägningstid, vid uppsägning från arbetsgivarens 

sida, är för vd 18 månader och för ledningsgruppen och övriga anställda mellan 3 och 12 

månader. Inga avtal om förtida pension eller avgångsvederlag finns. Övriga förmåner är beskattningsbara 

och uppgår till mindre värden. 

Rörliga ersättningar 

Sedan 1 januari 2010 har Första AP-fonden inget system för rörlig ersättning. 

Pensioner och liknande förmåner 

I vd:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i pensionspremie. För den del 

som gäller allmän pensionsrätt reduceras pensionspreminen till 11,5 procent. Utöver vd har 

ytterligare en person i ledningsgruppen samt ytterligare en anställd premiebestämd pension. 

Övriga personer följer gällande pensionsavtal inom bank (BAO) med förmånsbestämd pension. 

All personal har möjlighet att löneväxla bruttolön mot pensionpremie. Pensionspremien uppräknas 

då med 5 procent, vilket motsvarar skillnaden i fondens kostnad för löneskatt och sociala 

avgifter. 

Not 6 − Övriga förvaltningskostnader 

Belopp i tkr 2011 2010 

Lokalkostnader –10 701 –16 021 

Köpta tjänster –20 889 –21 231 

Informations- och datakostnader –23 266 –22 541 

Övriga administrativa kostnader –5 289 –11 309 

Övriga förvaltningskostnader –60 145 –71 102 


I angivet belopp för Köpta tjänster ingår ersättning till revisorer 

enligt nedanstående fördelning: 

Ernst & Young 

Revisionsuppdrag –962 –1 155 

Revisionsverksamhet utanför revisionsuppdraget –203 –195 

Övriga uppdrag 1) ¹ –689 –456 

KPMG 

Övriga uppdrag 2) –271 – 

PWC 

Övriga uppdrag 3) –206 – 

Summa –2 331 –1 806 

1) Rådgivning bolagsstruktur fastighets och riskkapitalinvesteringar samt skatterådgivning riskkapitalinvesteringar. 

2) Rådgivning och hantering av återbetalning av källskatt inom EU. 

3) Rådgivning fastighetsinvestering. 

53


Not 7 − Aktier och andelar, noterade 

2011-12-31 

Verkligt värde 

2010-12-31 


Svenska aktier 26 286 31 978 

Utländska aktier 78 036 94 020 

Totalt marknadsvärde, noterade 104 322 125 998 

Fem största svenska aktieinnehaven 

Namn Antal Verkligt värde 

Hennes & Mauritz B 11 830 308 2 618 

Volvo B 33 301 558 2 508 

Nordea 37 786 591 2 012 

Atlas Copco A och B 13 255 835 1 841 

Ericsson B 25 410 582 1 789 

10 768 

Fem största utländska aktieinnehaven 

Namn Antal Verkligt värde 

ABB AG 6 482 003 840 

Exxon Mobil Corp 1 360 093 790 

Apple Inc 259 388 720 

HSBC Holdings 11 364 338 594 

BHP Billiton Ltd 2 221 350 537 

3 481 

En fullständig förteckning över samtliga noterade innehav per 2011-12-31 finns på www.ap1.se 


54


Not 8 − Aktier och andelar, onoterade 

Fastighetsbolag Org.nr Antal Kapital, % Röster, % 

Anskaff. 

värde, 

mkr 

AP Fastigheter Holding AB 556650-4196 1 000 000 25 25 1 221 

Citihold Properties AB 556845-8631 250 50 50 13 

Willhem AB 556797-1295 100 000 100 100 1 056 

Övriga onoterade innehav, 

utländska aktier och andelar: 

Cevian Capital II, Ltd 369 

EDW Special Opportunities India 121 

Innkap 3 Partners Sweden KB 43 

Innkap 3 AnnexePartners, 3 

Innkap 4 Partners L.P. 79 

FIRST Private Equity Invstmetns, L.P. Inc 1 854 

FIRST II Private Equity Investments, L.P. Inc 425 

First Stockholm Global Private Equity, L.P 236 

Second Stockholm Global Private Equity L.P 956 

Third Stockholm Global Private Equity L.P 101 

WP North America Private Equity L.P 1 654 

WP North America Private Equity II L.P 250 

Totalt 6 091 

Totalt verkligt värde, 

onoterade aktier och andelar: 11 352 

Not 9 − Obligationer och andra räntebärande tillgångar 


2011-12-31 


2010-12-31 


Fördelning på emittenttyp 

Svenska Staten 3 564 7 255 

Svenska Kommuner – – 

Svenska bostadsinstitut 17 309 11 950 

Övriga svenska företag 

Finansiella företag 5 615 5 531 

Icke-finansiella företag 12 055 11 717 

Utländska stater 35 714 22 618 

Övriga utländska emittenter 21 306 20 022 

Totalt 95 563 79 093 

Fördelning på instrumenttyp 

Realränteobligationer 20 975 19 337 

Övriga obligationer 64 880 50 403 

Statsskuldsväxlar – – 

Certifikat – – 

Övriga instrument 9 708 9 353 

Totalt 95 563 79 093 

55


Not 10 − Derivat 

Derivatinstrument med positiva verkliga värden 

2011-12-31 2010-12-31 

Nominellt 

värde 

Verkligt 

värde 

Nominellt 

värde 

Verkligt 

värde 

Valutaterminer 44 297 836 77 752 4 886 

Ränteterminer 20 509 – 37 827 – 

Aktieterminer 3 325 – 6 098 4 

Ränteswap 1 0 1 0 

Aktieoptioner – – – – 

innehavda 266 19 – – 

utställda 810 132 459 262 

Summa 69 208 987 122 137 5 152 

varav clearat 23 834 43 925 

Derivatinstrument med negativa verkliga värden 

Valutaterminer 64 077 1 756 25 236 1 153 

Ränteterminer 27 452 – 1 966 – 

Aktieterminer 3 824 – 5 464 – 

Ränteswap 1 0 1 0 

Aktieoptioner – – – – 

innehavda – – – – 

utställda 1 034 157 918 243 

Summa 96 388 1 913 33 585 1 396 

varav clearat 31 276 7 430 

Ingen derivatposition med negativt verkligt värde har en löptid överstigande 12 mån. 

Värdet av utställda säljoptioner uppgår till -157 mkr. Ingen av dessa omfattar leveranskrav. 

Not 11 − Övriga tillgångar 



Fondlikvider 394 1 041 

Fordran utländska skattemyndigheter 72 52 

Övriga tillgångar 237 230 

Summa övriga tillgångar 703 1 323 

Not 12 − Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 


Upplupna ränteintäkter 1 206 1 058 

Upplupna utdelningar 122 103 

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 8 

Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 335 1 169 

Not 13 − Övriga skulder 


Fondlikvider 232 3 167 

Övriga skulder 241 237 

Summa övriga skulder 473 3 404 

56


Not 14 − Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 


Upplupen prestationsbaserad avgift 32 31 

Upplupna förvaltararvoden 33 26 

Övriga upplupna kostnader 8 9 

Summa förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 73 66 

Not 15 − Fondkapital 


Ingående Fondkapital 218 781 202 299 

Nettobetalningar mot pensionssystemet: 

Inbetalda pensionsavgifter 53 895 51 267 

Utbetalda pensionsmedel –54 919 –55 050 

Överflyttning av pensionsrätter till EG –2 –1 

Reglering av pensionsrätter –1 0 

Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten –213 –257 

Nettobetalning mot pensionssystemet –1 240 –4 041 

Årets resultat –4 223 20 523 

Utgående Fondkapital 213 318 218 781 

Not 16 − Poster inom linjen 


Panter och jämförliga säkerheter inga inga 

Utlånade värdepapper mot annan säkerhet inga inga 

Säkerhet för terminsaffärer 3 149 1 228 

Övriga ställda säkerheter 3 149 1 228 


Investeringsåtaganden onoterade innehav 6 903 6 503 

Åtaganden 6 903 6 503 

Summa poster inom linjen 10 052 7 731 

57


Not 17 – Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki 

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella 

instrument som fonden använder sig av. Fondernas redovisningsoch värderingsprinciper anpassas 

successivt till den internationella redovisningsstandarden IFRS och till förändringar i IFRS. 

Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen under 2011 inriktats mot 

informationskrav enligt IFRS7. Syftet med IFRS7 är att lämna information om finansiella tillgångars 

och skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jämförbarhet mellan 

olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder i balansräkningen 

tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade 

priser finns tillgängliga vid värderingen. 


Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle 

kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av 

varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknadsdata 

som finns tillgänglig vid värderingen av de finansiella instrumenten delas dessa in i tre 

nivåer: 

• Nivå 1: Ett finansiellt instrument tillhör nivå 1 om det finns noterade priser på aktiva marknader 

för identiska tillgångar och skulder. 

• Nivå 2: Finansiella instrument som inte tillhör nivå 1 tillhör istället nivå 2 om det finns noterade 

priser på inaktiva marknader eller om värdet kan härledas från noterade priser. 

• Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå 1 eller nivå 2. I dessa fall 

kan inte observerbara marknadsdata användas för värderingen. 

Aktiv marknad 

En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga 

på en börs, hos en handlare eller dylikt och att prissättning på transaktionerna skett 

enligt affärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt räntebärande 

papper som är utgivna av stat, kommun, banker eller större företag som handlas på en 

aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Att finansiella instrument handlas på en aktiv marknad 

är dock inte tillräckligt för att instrumentet ska räknas till nivå 1. Exempelvis handlas valutaderivat 

på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från 

priser på andra instrument. 


Inaktiv marknad 

En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och att handelsaktiviteten är mycket lägre 

än på en aktiv marknad. Tillgängliga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. 

Priserna är ofta inaktuella. 

58


Finansiella tillgångar, utgående värden, 2011-12-31 

Finansiella tillgångar värderade till 

verkligt värde i resultaträkningen, mkr 1) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt 

Aktier och andelar, noterade 104 324 516 – 104 840 

Aktier och andelar, onoterade – – 10 734 10 734 

Obligationer och andra räntebärande tillgångar 76 322 11 527 5 800 93 649 

Derivat 2) – –926 – –926 

Totalt 180 646 11 117 16 534 208 297 

1) Riskprofilerna har använts för samtliga nivåer. Uppdelning i nivåer för underliggande finansiella instrument kan vara 

något annorlunda än balansräkningens. Kassa redovisas inte i denna tabell då kassan inte räknas som finansiellt 

instrument värderade till verkligt värde. Därmed stämmer inte tabellens totalsumma med fondkapitalet. 

2) För standardiserade derivat är marknadsvärdet noll, eftersom fonden där endast har exponering. I tabellen redovisas 

nettopositioner, se not 10 för mer detaljerad uppdelning. 

Finansiella tillgångar, ingående balans, 2010-12-31 

Finansiella tillgångar värderade till 

verkligt värde i resultaträkningen, mkr 1) Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt 

Aktier och andelar, noterade 126 723 581 – 127 304 

Aktier och andelar, onoterade – – 8 351 8 351 

Obligationer och andra räntebärande tillgångar 61 046 10 428 5 784 77 258 

Derivat 2) ² – 3 756 – 3 756 

Totalt 187 769 14 765 14 135 216 669 

1) Riskprofilerna har använts för samtliga nivåer. Uppdelning i nivåer för underliggande finansiella instrument kan vara 

något annorlunda än balansräkningens. Kassa redovisas inte i denna tabell då kassan inte räknas som finansiellt 

instrument värderade till verkligt värde. Därmed stämmer inte tabellens totalsumma med fondkapitalet. Jämfört med 

föregående års årsredovisning ingår i år även upplupna räntor i tabellen, rad Obligationer och andra räntebärande 

tillgångar. 

2) För standardiserade derivat är marknadsvärdet noll, eftersom fonden där endast har exponering. I tabellen redovisas 

nettopositioner, se not 10 för mer detaljerad uppdelning. 


Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende 

och välrenommerade värderingskällor. 

Redovisning av förändringar inom nivå 3 under året 

Under 2011 har värdet av fondens innehav av värdepapper i nivå 3 förändrats med 2 398 mkr. 

Detta beror på att fonden köpt sådana värdepapper för 1 300 mkr, sålt för 395 mkr. Dessutom har 

kvarvarande värdepapper haft en värdeförändring på 1 493 mkr. 

Redovisning av förändrade klassificeringar under året 

Inga värdepapper i fondens portfölj har omklassificerats under 2011. 

Riskprofiler 

Alla placeringar på finansiella marknader innebär ett risktagande. De mest betydande riskerna 

kan delas in i tre grupper: investeringsrisker, förvaltningsrisker och operationella risker. Investeringsriskerna 

kan dessutom delas in i marknadsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fondens viktigaste 

investeringsrisk är marknadsrisken vilket är risken att värdet på en tillgång förändras. 

Marknadsrisken kan kvantifieras och brukar anges i standardavvikelse för avkastningen (volatilitet), 

Value at Risk, Expected shortfall och andra mått. 

Likviditetsrisken är risken att omsättningen i ett instrument är låg, vilket kan leda till en stor 

skillnad mellan köp- och säljkurser och därmed höga transaktionskostnader, eller att det inte är 

59


möjligt att sälja instrumentet vid den tidpunkt som önskas. Fondens aktieplaceringar sker på 

noterade marknader och har i de flesta fall en hög likviditet. Alternativa investeringar har låg likviditet. 

I tabellen nedan redovisas förfallostrukturen för fondens obligationsportfölj. 

Kreditrisk uppstår vid investeringar i obligationer och risken för att emittenten inte kan fullgöra 

sina skyldigheter och i värsta fall betalningsinställelse. Kreditrisk uppskattas av kreditratinginstitut. 

För att begränsa denna risk investerar fonden med få undantag inte i obligationer med 

sämre rating än BBB. 

Känslighetsanalys: Redovisning av marknadsrisk 

Marknadsrisken presenteras här som medelfristig prognostiserad volatilitet och en känslighetsanalys 

för tillgångarna. Beräkningarna är gjorda utifrån fondens portföljsammansättning per 31 

december 2011 och historiska marknadsavkastningar. Känslighetsanalysen är gjord genom simulering 

av avkastningsutfall för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsfördelningen 

används för simuleringen fångas eventuella extremutfall och antaganden om normalfördelning 

behöver inte göras. Simuleringarna som redovisas i tabellen görs för två riskperspektiv, 

ett medelsiktigt och ett kortare. I den medelsiktiga simuleringen används en sjuårig datahistorik 

och risken presenteras för ett års värdeförändring. Simuleringen över risken i det kortare riskperspektivet 

utgår från en gemensam standard som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden 

enats om. 

Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at Risk visar det resultat som 

fonden överträffar med 95 procents sannolikhet. Value at Risk-måttet visar därmed också det 

resultat som fonden kan understiga med 5 procents sannolikhet. Måttet Expected shortfall visar 

den förväntade förlusten givet att förlusten är större än Value at Risk-måttet. 

Fondens risk mätt med prognostiserad medelfristig volatilitet har sjunkit jämfört med föregående 

år vilket i huvudsak beror på en sänkt aktieexponering. Den prognosticerade volatiliteten 

uppgick till 9,8 procent för fondens totala portfölj per den sista december. Vid början av året uppgick 

motsvarande risk till 11,7 procent. Tabellen visar diversifieringsvinsten som kommer av att 

fonden placerar i olika tillgångar som tillsammans minskar fondens risk för förlust jämfört med 

tillgångarnas risk var för sig. 


Känslighetsanalys: marknadsrisk 2011-12-31 

Volatilitet Value at Risk (95%) Expected shortfall (5%) 

årstakt, % årstakt, mkr en dag, mkr årstakt, mkr en dag, mkr 

Portföljen totalt 9,8 –29 331 –2 306 –40 329 –3 184 

Aktier 18,1 –27 452 –2 099 –36 048 –3 113 

Räntebärande 2,9 –940 –182 –2 121 –267 

Alternativa investeringar 22,3 –6 649 –406 –8 259 –713 

Valuta 13,2 –6 828 –477 –8 351 –657 

Diversifiering –5,0 12 538 858 14 453 1 566 

60


Redovisning av förfallostruktur 

Förfallostrukturen för räntebärande tillgångar presenteras i tabellen nedan. Fondens räntebärande 

tillgångar ger enligt nuvarande förfallostruktur inbetalningar till fonden som överstiger de 

utbetalningar till pensionssystemet som prognosticeras. Fonden kan därmed möta de prognosticerade 

kraven på utbetalningar till pensionssystemet. 

Förfallostruktur 2011-12-31 

Löptid, mkr < 1 1 < 3 3 < 5 5 < 10 > 10 

Total balans, 

mkr 

Nominellt stater – 2 470 2 322 6 552 10 502 21 846 

Nominellt krediter 2 505 12 795 16 550 10 377 3 691 45 918 

Realräntor 1 215 165 6 280 5 619 6 809 20 088 

Redovisning av kreditrisk 

Kreditrisken för obligationer uppskattas via indelning i olika ratingklasser. Första AP-fonden 

använder ratinginstituten Standard & Poor och Moodys. Ratinginstituten lämnar ett omdöme 

som anger en obligations kreditrisk där högsta kreditrating är AAA. Fonden har ett begränsat 

innehav i obligationer med rating BBB och inga innehav med sämre rating. Den sammantagna 

bedömningen är att fondens innehav i obligationer har en låg kreditrisk. 

Kreditrisk 2011-12-31 

Rating 1) , mkr AAA AA A BBB B+ Totalt antal 

Nominellt stater 20 248 524 1074 – – 21 846 

Nominellt krediter 25 110 5 326 8 685 6 796 – 45 915 

Realräntor 11 543 5 915 2 630 – – 20 088 

1) Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut. 


61


Styrelsens försäkran 

Styrelsens försäkran 

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse 

med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade 

redovisningsoch värderingsprinciperna samt att lämnade uppgifter stämmer med 

faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle 

kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen. 

Stockholm den 15 februari 2012 

Urban Karlström 

Ordförande 

Annika Sundén 

Vice ordförande 

Göran Arrius Ulf Axelson Anders Knape 


Christina Lindenius Tor Marthin Per Nordberg Ola Pettersson 

62


Revisionsberättelse 

Revisionsberättelse 

För Första AP-fonden, org. nr 802005-7538 

Rapport om årsredovisningen 

Vi har reviderat årsredovisningen för Första AP-fonden för räkenskapsåret 2011. Fondens 

års redovisning återfinns på sidorna 27 till 62 i detta dokument. 

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen 

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning 

som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll 

som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning 

som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. 

Revisorns ansvar 

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen 

enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder 

kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet 

att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. 

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan 

information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat 

genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på 

oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna 

kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande 

bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, 

men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. En 

revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som 

har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, 

liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. 

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för 

våra uttalanden. 


Uttalanden 

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna 

pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av 

Första AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat 

för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens 

övriga delar. 

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes. 

Sid 1 (2) 

63


Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar 

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat inventeringen av de tillgångar som 

Första AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning 

i övrigt. 

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar 

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt 

för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder. 

Revisorns ansvar 

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventeringen 

av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår 

revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. 

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens 

inventering samt ett urval av underlagen för denna. 

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen 

granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma 

om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna 

pensionsfonder. 

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för 

våra uttalanden. 

Uttalanden 

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna 

eller i övrigt avseende förvaltningen. 


Stockholm den 15 februari 2012 

Anna Peyron 

Auktoriserad revisor 

Förordnad av regeringen 

Peter Strandh 

Auktoriserad revisor 

Förordnad av regeringen 

Sid 2 (2) 

64


Fondstyrningsrapport 

Första AP-fonden avlägger fondstyrningsrapport och tillämpar därmed 

Svensk kod för bolagsstyrning. Kodens regler är dock inte tillämpliga i 

alla delar eftersom Första AP-fonden är en statlig myndighet (för detaljer 

se fondens hemsida www.ap1.se). De regler som inte är tillämpliga 

anges nedan. 

Kodregel Namn Kommentar 

1.1 – 1.7 och 6.1 Bolagsstämma Första AP-fonden är en statlig 

myndighet och har ingen 

bolagsstämma. Regeringen har 

beslutsrätten i dessa frågor. 

2.1 – 2.7 Val och arvodering 

av styrelse och 

revisorer 

7.6 Revisorers översiktliga 

granskning 

av halvårsrapport 

Val- och arvoderingsfrågor 

bereds av finansdepartementet. 

Fondens halvårsrapport revisorsgranskas 

inte av kostnadsskäl. 

Halvårsrapporteringen av fondens 

resultat påverkar inte pensionssystemet. 

Första AP-fonden är mer självständig än flertalet myndigheter eftersom 

verksamheten endast regleras i lag och inte i föreskrifter. Fondens styrelse 

liksom externa revisorer utses av regeringen. På regeringens uppdrag 

utvärderas samtliga AP-fonders verksamhet varje år. Granskningen 

resulterar i en skrivelse till riksdagen. 

Regeringen tillsatte under 2011 en utredning, Buffertkapitalutredningen, 

med direktiv att utreda förutsättningarna för att förbättra kapitalförvaltningen 

inom pensionssystemet. I detta ingår att utreda styrningen 

av AP-fonderna, fondernas uppdrag och fondernas placeringsregler. 

Styrelsen 

Första AP-fondens styrelse består av nio ledamöter som samtliga utses 

av regeringen. Regeringen utser tillika ordförande och vice ordförande. 

Bland övriga ledamöter föreslås två av ledamöterna av organisationer 

som företräder arbetstagarintressen och två av organisationer som företräder 

arbetsgivarintressen. Fondens vd är inte ledamot av styrelsen. 

Under 2011 har stora förändringar skett i fondens styrelse. Lena 

Westerlund avgick på egen begäran den 28 februari och efterträddes av 

Ola Pettersson den 16 juni. Anna Hedborg, styrelsens ordförande, och 

Håkan Tidlund, vice ordförande, efterträddes av Urban Karlström respektive 

Annika Sundén den 26 maj. Samma datum efterträddes även 

Katja Elväng av Ulf Axelson. Anna Ekström avgick den 30 september 

och efterträddes av Göran Arrius. 

I samband med att ny ledamot utses anordnar fonden en särskild 

genomgång för denne av fondens verksamhet. Ledamöternas förordnande 

gäller till dess att fondens balans- och resultaträkningar för 2011 

har fastställts. 

”Första AP-fonden 

tillämpar Svensk kod 

för bolags styrning.” 

”Under 2011 har stora 

förändringar skett i 

fondens styrelse.” 


65


Arvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna bestäms av 

regeringen. Helårsersättningen uppgår till 100 000 kronor till styrelsens 

ordförande, 75 000 kronor till vice ordförande och 50 000 kronor till 

övriga ledamöter. Till detta kommer en möjlighet att arvodera utskottsarvode 

med sammanlagt 100 000 kr. Styrelsen har beslutat att arvodera 

medlemmar av styrelsens revisionsutskott och ersättningsutskott med 

en ersättning på 20 000 respektive 13 000 kronor per år. För mer information 

om arvodering av styrelseledamöter se not 5. En närmare presentation 

av styrelsens ledamöter och deras övriga uppdrag finns på 

sidan 69 och på www.ap1.se. 

Arbetsordning 

Styrelsen ansvarar för Första AP-fondens organisation och förvaltningen 

av fondens medel. Styrelsens arbete styrs av den av styrelsen årligen 

fastställda arbetsordningen. Styrelsen fastställer – i enlighet med de 

krav som ställs i Lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APfonder) 

– årligen fondens affärsplan, mål och riktlinjer för placeringsverksamheten, 

budget, riskhanteringsplan och ägarpolicy. Styrelsen 

utser även fondens vd och delegerar ansvaret för den löpande förvaltningen 

till denne. Styrelsen ska sammanträda minst fyra gånger per år. 

Under 2011 sammanträdde styrelsen sex gånger. Närvaron vid styrelsemötena 

har i genomsnitt varit 83 procent (se tabell sidan 66). Redovisning 

av den löpande kapitalförvaltningen och riskrapportering har varit 

stående punkter på dagordningen. 

Fondens externa revisorer rapporterar till styrelsen minst en gång per 

år. Styrelsen har inom sig utsett två utskott, ett revisionsutskott och ett 

ersättningsutskott. Båda utskotten är beredande och styrelsen har 

behållit beslutsrätten i samtliga frågor som behandlas i utskotten. Revisionsutskottet 

bereder styrelsens arbete i frågor rörande intern kontroll, 

operativa risker, finansiell rapportering och revision. Under 2011, januari 

till maj, har revisionsutskottet bestått av styrelsens vice ordförande 

Håkan Tidlund (ordförande i utskottet) samt styrelseledamöterna Katja 

Elväng och Per Nordberg. Utskottet sammanträdde en gång under den 

perioden. Under resterande del av året bestod Revisionsutskottet av 

Annika Sundén (ordförande i utskottet), Christina Lindenius och Per 

Nordberg och sammanträdde två gånger. Närvaron på revisionsutskottets 

möten var 89 procent. Ersättningsutskottet bereder styrelsens 


66


arbete i frågor rörande ersättningsfrågor. Under januari till maj 2011 har 

utskottet bestått av styrelsens ordförande Anna Hedborg (ordförande i 

utskottet) samt styrelseledamöterna Anna Ekström och Tor Marthin. 

Från och med juni 2011 består utskottet av Urban Karlström (ordförande 

i utskottet), Anders Knape och Tor Marthin. Utskottet har sammanträtt 

tre gånger under året, varav alla var under perioden juni till 

december. Närvaron på ersättningsutskottets möten var 100 procent. 

Fondledning och ersättning 

Första AP-fondens styrelse har delegerat ansvaret för den löpande förvaltningen 

till fondens vd. I fondens ledningsgrupp ingår, förutom vd, 

cheferna för enheten för extern förvaltning, avdelningen för affärsstöd 

och riskkontroll, allokeringsenheten, HR samt chefen för kommunikation 

och ägarstyrning. Första AP-fonden tillämpar marknadsmässig 

lönesättning. Ersättning till vd beslutas av styrelsen och utgörs av fast 

lön samt avgiftsbestämd pensionsavsättning motsvarande 30 procent på 

utgående lön. För den lönedel som ger allmän pensionsrätt reduceras 

pensionspremien till 11,5 procent. Ersättning till ledande befattningshavare 

i ledningsgruppen fastställs av vd och utgörs av fast lön samt 

pensionsavsättning i enlighet med gällande pensionsavtal för anställda 

inom bank. Fondens vd och ytterligare en person i ledningsgruppen har 

avgiftsbestämda pensionsavsättningarna. Fondens anställda har inte 

rörlig ersättning. Fondens ersättningar följer de riktlinjer som regeringen 

beslutade den 20 april 2009. Dock förekommer att uppsägningstiden 

vid uppsägning från arbetsgivarens sida överstiger 6 månader. Se 

vidare i not 5 för mer information om ersättningar till styrelse och ledningsgrupp. 


Revisorer 

Första AP-fondens revisorer utses av regeringen. Nu gällande förordnande, 

som delas av Anna Peyron och Peter Strandh, båda från Ernst & 

Young, trädde i kraft den 7 april 2011. Uppdraget gäller intill dess att 

fondens resultat- och balansräkning för 2011 fastställs. Anna Peyron är 

utsedd av regeringen som samordningsansvarig för granskning av samtliga 

AP-fonder. Anna Peyron och Peter Strandh är utöver uppdraget 

som revisor i Första AP-fonden även förordnade som revisorer i Andra, 

Tredje, Fjärde och Sjunde AP-fonden. Revisorerna rapporterar direkt 

till styrelsen i en skriftlig revisionsrapport och genom en muntlig presentation. 

Revisorerna deltar vid minst ett styrelsemöte per år. Därutöver 

hålls möten med revisorerna och styrelsens ordförande eller revisionsutskottet 

vid behov. Revisorerna avger en revisionsberättelse över 

sin granskning. Revisorerna lämnar årligen även en muntlig rapport till 

Finansdepartementet. I revisorernas uppdrag ingår granskning av den 

löpande verksamheten, förvaltningen, årsbokslutet samt årsredovisningen. 

Revisorerna uttalar sig om räkenskapshandlingar och kapitalförvaltning 

på grundval av sin revision. I uppdraget ingår också att 

67


granska att Första AP-fonden följer de av fonderna fastställda redovisnings- 

och värderingsprinciper samt att upprättade räkenskapshandlingar 

ger en rättvisande bild av verksamheten. Vidare ska AP-fondernas 

revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat 

yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret 

har följts eller inte. 

Fakta om styrelsen 

Närvaro 

styrelsemöten 

Revisionsutskott 

(närvaro) 

Ersättningsutskott 

(närvaro) 

Ersättning 

1) 

Utsedd på förslag av 

Nuvarande styrelse 

Urban Karlström ordf (från 26 maj) 4/4 Ordförande 3/3 65 914 kr 

Annika Sundén v ordf (från 26 maj) 4/4 Ordförande 2/2 55 491 kr 

Göran Arrius (från 13 oktober) Arbetstagar organisation (Saco) 2/2 12 500 kr 

Ulf Axelson (från 26 maj) 3/3 29 167 kr 

Anders Knape 

Arbetsgivar organisation 

(Sveriges Kommuner och Landsting) 

6/6 Ledamot 3/3 

57 581 kr 

Christina Lindenius 5/6 Ledamot 2/2 61 669 kr 

Tor Marthin 6/6 Ledamot 3/3 63 000 kr 

Per Nordberg 

Arbetsgivar organisation 

(Svenskt Näringsliv) 

5/6 Ledamot 3/3 

70 000 kr 

Ola Pettersson (från 16 juni) Arbetstagar organisation (LO) 2/3 25 000 kr 

Tidigare styrelse 

Anna Hedborg ordf (till 25 maj) 2/2 Ordförande 0/0 47 081 kr 

Håkan Tidlund, v ordf (till 25 maj) 2/2 Ordförande 1/1 39 585 kr 

Anna Ekström (till 29 september) Arbetstagar organisation (Saco) 2/2 Ledamot 0/0 42 915 kr 

Katja Elväng (till 25 maj) 2/2 Ledamot 0/1 29 169 kr 

Lena Westerlund (till 28 februari) Arbetstagar organisation (LO) 0/2 12 500 kr 

Summa 

1) Ersättning består av styrelsearvode och ersättningar utöver styrelsearvode (utskottsarvode). 

611 500 kr 


68


Styrelsens rapport om 

intern kontroll och riskhantering 

Enligt lagen (2000:192) om Allmänna Pensionsfonder (AP-fonder) 

ansvarar Första AP-fondens styrelse för fondens organisation och förvaltningen 

av fondens medel. I detta ansvar ligger att tillse att fonden 

har en god intern kontroll. Styrelsen lämnar årligen en rapport om 

intern kontroll och riskhantering som publiceras i årsredovisningen. 

Rapporten är sammanställd i enlighet med svenskt och internationellt 

ramverk för intern kontroll av finansiell rapportering; svensk kod för 

bolagsstyrning och ramverket Committee of Sponsoring Organizations 

of the Treadway Commission, (COSO). Den interna kontrollen är en 

integrerad del i fondens verksamhet och genomförs genom bevakning, 

analys och rapportering inom två funktioner inom fonden, middle office 

och compliance officer. Middle office har sitt fokus inom finansiella risker 

medan compliance officer främst arbetar med operativa risker och 

regelefterlevnad. Båda funktionernas arbete sker oberoende i förhållande 

till övrig verksamhet. Rapporten som styrelsen sammanställer är 

inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna och granskas 

därför inte av revisorerna. 

Kontrollmiljö – fondstyrning 

Det finns en väl förankrad riskkultur i fonden. Viktiga bärare i denna 

kultur är en transparent redovisning av affärsverksamheten och en dualitetsprincip 

för hantering av affärer. Det innebär bland annat att hela 

organisationen kan följa affärsverksamheten via ett gemensamt systemstöd 

samt att affärstransaktioner kräver ett godkännande av såväl fondens 

back office som placeringsenheter. 

Styrelsen fastställer årligen ett styrdokument i vilket styrelsens och 

verkställande direktörens roller och ansvar redovisas. Dokumentet 

omfattar riktlinjer och planer samt definierar ansvarsområden och befogenheter. 

Dokumentet utgör ett övergripande verktyg för att kontrollera 

och följa upp fondens placeringsverksamhet. Därutöver fastslår vd 

detaljerade rutiner för värdering av finansiella instrument och väl definierade 

beslutstrukturer för hantering av den löpande verksamheten. I 

förebyggande syfte inriktas arbetet med riskhantering inom fonden på 

att undvika oönskade finansiella risker samt att minimera de operativa 

riskerna. Detta arbete kombinerat med den starka riskkulturen medför 

en intern förståelse för behovet av den interna riskkontrollen. 

Kontrollmiljö 

Regler 

Kontrollstruktur 

Riskbedömning 

Kommunikation 

Riskbedömning 

För att säkerställa den finansiella rapporteringen och identifieringen av 

operativa risker genomförs på styrelsens uppdrag en årlig översyn av 

fondens processer och dokumentering av dessa. Utfallet av översynen 

rapporteras till styrelsen. En viktig del i översynen är bokslutsprocessen 

som beskriver värdering, avstämningar och kontroller av värdepapper i 

samband med bokslut. Bokslutsprocessen ligger till grund för den 

externa finansiella rapporteringen. Utöver en generell granskning av 

processerna fastställer verkställande direktören efter samråd med comp- 

Uppföljning 

Illustrationen visar hur de olika delarna av den 

interna kontrollen samverkar. 


69


liance officer årligen områden som ska prioriteras och specialgranskas. 

De enheter inom organisationen som berörs av granskningen deltar 

aktivt under analysarbetet som baseras på en självutvärderingsmetod. 

Arbetet resulterar i en värdering av identifierade risker och en prioritering 

av åtgärder. Fondens compliance officer leder analysarbetet och 

övervakar att föreslagna åtgärder genomförs. 

Kontrollstruktur och aktiviteter 

Den finansiella informationen analyseras och kontrolleras av fondens 

back office och middle office. Dessa funktioner bekräftar genomförda 

interna kontroller och rapporterar om detta till verkställande direktören. 

Kontrollfunktionen är till stor del inbyggd i portföljhanteringssystemen. 

Kontrollaktiviteten sker med stöd av fondens portföljhanteringssystem 

och risksystem. Dessa system producerar också underlag för 

olika riskanalyser. Fondens compliance officer bevakar de operativa riskerna, 

kontrollerar att fondens riktlinjer och styrdokument efterlevs 

samt samordnar den årliga översynen av operativa risker. 

Information och kommunikation 

Styrelsen informeras regelbundet om fondens finansiella ställning och 

resultat. Styrelsen erhåller månadsvis en rapport om resultat, avkastning 

och risk. En balans- och resultaträkningsrapport redovisas för styrelsen 

kvartalsvis. Rapportering av fondens finansiella ställning och risktagande 

sker också vid samtliga ordinarie styrelsemöten. Den finansiella 

informationen som lämnas av vd till styrelsen följer fondens bokslutsprocess. 

Genom förfarandet anses den externa finansiella rapporteringen 

vara säkerställd. Extern rapportering sker i samband med heloch 

halvårsbokslut. Alla riktlinjer och instruktioner inom området 

intern kontroll kommuniceras tydligt och är tillgängliga för alla 

anställda på fondens intranät. Transparensen gäller även den dagliga 

interna resultatrapporteringen som också återfinns på fondens intranät. 

Uppföljning 

Första AP-fondens styrelse är ytterst ansvarig för den interna kontrollen. 

Styrelsen utser inom sig ett revisionsutskott för att bereda bland 

annat frågor som rör den interna kontrollen. Under året har fondens 

styrelse och revisionsutskott specifikt behandlat fondens redovisningsoch 

värderingsprinciper för den internationella redovisningsstandarden, 

IFRS. Andra punkter som behandlats är principer och processer vid 

byte av depåbank samt utlagda tjänster till den nya depåbanken. Vidare 

har compliance officer rapporterat hur operationella risker med anledning 

av den nya förvaltningsmodellen har hanterats. Detta har föranlett 

att processer har anpassats och kontroller modifierats. Som underlag till 

revisionsutskottets fortsatta arbete kommer en övergripande riskanalys 

att genomföras 2012. Styrelsens tidigare beslut att inte införa en internrevisionsfunktion 

gäller fortsatt. 

Middle office och compliance officer rapporterar till revisionsutskottet 

och till styrelsen i samband med årsbokslut. Riskhantering och 

intern kontroll är en stående punkt på dagordningen vid fondens ordinarie 

styrelsesammanträden. Verkställande direktören rapporterar då 

om prioriterade riskområden. Styrelsen godkänner samtliga finansiella 

rapporter före publicering. 


70


Första AP-fondens styrelse 

Från vänster i bild: Per Nordberg, Anders Knape, Tor Marthin, Göran Arrius, Annika Sundén, Urban Karlström, Ulf Axelson, Christina Lindenius och 

Ola Pettersson. 

Urban Karlström 

Styrelseordförande 

Född 1953. Ekon.dr. 

Invald 2011 

Ordförande i ersättningsutskottet 

Generaldirektör Fortifikationsverket 

Övriga uppdrag: 

Ordförande i Forum för innovation i 

transportsektorn. Ordförande i 

Arcato AB. Ledamot av Caterva AB 

Annika Sundén 

Vice ordförande 

Född 1964. Docent 

Invald 2011 

Ordförande i revisionsutskottet 

Chef ledningsstaben Pensionsmyndigheten 


Ledamot av Institutet för framtidsstudier. 

Ledamot av expertgruppen för studier i 

offentlig ekonomi. 

Suppleant i Min Pension i Sverige AB. 

Ledamot av United Nations Institute for 

Social Research 

Göran Arrius 

Född 1959 

Invald i styrelsen 2011 

Ordförande i Saco 


Ordförande AEA:s styrelse. 

Ledamot Försvarsunderrättelsedomstolen 

Ulf Axelson 

Född 1969. Professor i finansiell ekonomi 

London School of Economics and 

Political Science 


Övriga uppdrag: – 

Anders Knape 

Född 1955 

Invald i styrelsen 2007 

Ledamot i Ersättningsutskottet 

Utsedd på förslag av arbetsgivarorganisation 

(Sveriges Kommuner och Landsting) 

Ordförande Sveriges Kommuner och 

Landsting 


Ordförande i SKL Företag AB. Vice ordförande 

i KPA AB, Europarådets byrå, EU:s regionkommitté 

och CEMR. Ledamot av Karlstads 

kommunfullmäktige 

Christina Lindenius 

Född 1964. Civ.ek. 


Ledamot i Revisionsutskottet 

Vd i Svensk Försäkring och i Försäkringsbranschens 

Arbetsgivareorganisation (FAO) 


Styrelseordförande i Min Pension i Sverige AB, 

Trafikförsäkringsföreningen (TFF) samt i Svensk 

Försäkringsadministration AB. Styrelseledamot 

i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, 

The Institute for Financial Research 

(SIFR) samt i Internationella Handelskammarens 

Svenska Nationalkommitté 

Tor Marthin 



Ledamot i Ersättningsutskottet 


Styrelseledamot i Folkhem Produktion AB 

Per Nordberg 



Ledamot i Revisionsutskottet 

Utsedd på förslag av arbetsgivarorganisation 

(Svenskt Näringsliv) 

Vd Fouriertransform AB 

Övriga uppdrag: – 

Ola Pettersson 

Född 1973. Magister i nationalekonomi 


Utsedd på förslag av arbetstagarorganisation 

(LO) 

Chefsekonom LO 


Styrelseledamot i AMF Pension AB 


71


Första AP-fondens ledningsgrupp 

Från vänster i bild: Ossian Ekdahl, Andrejs Landsmanis, Anders Rahmn, Rikard Kjörling, Johan Magnusson och Marina Westman. 

Johan Magnusson 

Verkställande direktör och 

kapitalförvaltningschef 

Född 1959. Ekonom 

Anställd 2008 

I nuvarande befattning sedan 2008 

Tidigare erfarenhet: 

Ledande befattningar på SEB Wealth Management 

och ABB Investment Management 

Ossian Ekdahl 

Chef kommunikation och ägarstyrning 

Född 1961. Civ.ek., Ekonomie licentiat 


I nuvarande befattning: chef kommunikation 

sedan 2009, chef ägarstyrning sedan 2001 


Handelshögskolan i Stockholm, universitetet 

i Karlstad, Finansdepartementet och 

Sveriges Riksbank 

Rikard Kjörling 

Chef extern förvaltning 





Olika befattningar på SEB Asset Management, 

SEB Investment Management och Trygg-Hansa 

Andrejs Landsmanis 

Chef tillgångsallokering 

Född 1952. Ekonom 




SEB och Länsförsäkringar 

Anders Rahmn 

Chef affärsstöd 

Född 1951. Civ. ek. 




Riksrevisionsverket och Socialdepartementet 

Marina Westman 

HR-chef 

Född 1960. Personalvetare 




HR-befattningar inom SEB-koncernen 


72


Ordlista 

Absolut avkastning 

Avkastningen på en placering. Ordet absolut 

används för att påpeka skillnaden mot aktiv 

avkastning. 

Aktiv avkastning 

Skillnad i avkastning mellan en portfölj och 

dess index. 

Allokering 

Fördelning mellan olika tillgångsslag. 


Investeringar i fastigheter, riskkapitalfonder, 

hedgefonder och nya investeringar. 

AP-fondslagen 

Lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder 

(AP-fonder). 

Balansering 

Om pensionssystemets skulder är större än tillgångarna, 

vilket är detsamma som att balanstalet 

är mindre än 1,0, kan inte pensionsbehållningarna 

räknas upp med inkomstindex som 

det är avsett - en balansering sker. 

Bolagsstyrning 

Den möjlighet aktieägare har att påverka bolagen 

tack vare rösträtten på bolagsstämmor. På 

stämmorna behandlas styrelsens sammansättning, 

utdelning och, i Sverige, ersättning till 

ledande befattningshavare. 

CDP 

Carbon Disclosure Project, ett projekt som drivs 

av 550 institutionella investerare och har resulterat 

i att över 3000 företag rapporterar kring 

sina strategier för klimatfrågor. 

CNY 

Internationell förkortning för den kinesiska 

valutan Renminbi. 

Compliance 

Regelefterlevnad. 

Courtage 

Avgifter för handel med värdepapper. 

Duration 

Mått på ränterisk. Mäter en obligations värdeförändring 

vid en ränteförändring om en procentenhet. 

ESG 

Förkortning för Environmental, Social and 

Governmental issues. Ägarstyrning inom miljöfrågor, 

sociala frågor och bolagsstyrning. 

Etikrådet 

Ett samarbete mellan Första, Andra, Tredje och 

Fjärde AP-fonderna. Syftet är att gemensamt 

driva en positiv förändring i utländska företag 

som kopplas till kränkningar av internationella 

konventioner för miljö och mänskliga rättigheter, 

och att genom proaktiva initiativ påverka bolag 

till ansvarsfullt företagande. 

Exponering 

Mått på den risk som finns inom valuta, aktier 

eller andra värdepapper. Överensstämmer inte 

alltid med det faktiska innehavet eftersom derivatinnehav 

kan påverka exponeringen utan att 

det faktiska innehavet ändras. 

Hedgefond 

Fonder som oftast har till uppgift att skapa en 

avkastning som inte samvarierar med andra tillgångsmarknaders 

avkastning. 

ICGN 

International Corporate Governance Network. 

Ett nätverk med drygt 500 medlemmar med ett 

förvaltat kapital på drygt 18 000 miljarder USD 

för bolagsstyrningsfrågor. 

Indexförvaltning 

Förvaltning av en portfölj där affärsidén är att 

inte avvika från jämförelseindexet. 

Inkomstindex 

Indexet mäter hur mycket den genomsnittliga 

inkomsten i Sverige utvecklas. Pensionsbehållningarna 

skrivs upp med inkomstindex om 

ingen balansering sker. 

Investment Grade 

Är ett kreditbetyg och innebär att en företagsobligation 

har en kreditrating från Standard & 

Poors på BBB- eller högre och en kreditrating 

från Moodys på Baa3 eller högre. 

Korrelation 

Ett mått på samvariationen mellan avkastningen 

för olika tillgångar. Ju lägre korrelationen 

är desto mer kan den totala risken minska. 

Kreditrisk 

Kreditrisk är risken att en motpart inte kan fullfölja 

sina åtaganden gentemot fonden. 

Likviditetsrisk 

Likviditetsrisk uppstår exempelvis när ett finansiellt 

instrument inte kan säljas utan hög transaktionskostnad 

till följd av skillnad i köp- och 

säljkurs. 

Marknadsindex 

Ett marknadsindex används för att spegla hur 

en viss marknad, tex. svenska aktier, utvecklas 

över tiden. Marknadsindex används ofta för att 

jämföra hur bra en förvaltning gått under en 

period. 

Marknadsrisk 

Risken att priset på aktier, räntebärande värdepapper, 

valutor och alternativa investeringar 

förändras. Marknadsrisken anges ofta som 

volatilitet. 

Motpartsrisk 

Risken för att en affärsuppgörelse ej kan fullföljas. 

MSCI 

Morgan Stanley Capital International, internationellt 

aktieindex. 


I denna årsredovisning åsyftas investeringar av 

två slag. Dels att investera vid en tillfällig felprissättning, 

till exempel efter större marknadsstörningar 

eller finansiella krascher. Dels att 

investera i tillgångsslag som Första AP-fonden 

inte tidigare arbetat med. 

Operativa risker 

Risken för ekonomisk förlust eller förlust i 

anseende till följd av brister i fondens verksamhet. 

Den operativa risken relateras till personal, 

rutiner, systemstöd eller externa faktorer. 

Planeringsportfölj 

Den portfölj som Första AP-fonden anser vara 

den optimala portföljen att äga om 12 till 18 

månader. 

Portfölj 

Innehav av värdepapper. Fondens innehav av 

räntebärande värdepapper kallas tex. räntebärande 

portföljen. Det totala innehavet av 

värdepapper är fondens totala portfölj. 

PRI 

FN:s principer för ansvarsfulla investeingar. 


Fonder som placerar i onoterade aktier. Första 

AP-fondens portfölj får enligt placeringsreglerna 

innehålla max 5% onoterade aktier. Fonden 

får inte äga sådana aktier direkt utan 

måste gå via innehav i riskkapitalfonder. 

Sharpekvot 

Beräknas som skillnaden mellan fondens 

avkastning och den riskfria räntan dividerat 

med volatiliteten. 

Utvecklingsländer 

I denna årsredovisning åsyftas länder som 

ingår i MSCI Emerging Markets, exempelvis 

flera länder i det forna Östeuropa, Taiwan, Kina, 

Indien, Brasilien, Mexico och Sydafrika. 

Volatilitet 

Ett mått på risken i en portfölj av placeringar. 

Mäts oftast som standardavvikelsen i portföljens 

avkastning. 

Ägarstyrning 

Den påverkan på bolagen som aktieägare har i 

kraft av att vara just ägare. Delas ofta upp i 

bolagsstyrning, som behandlar val till styrelse, 

ersättningsfrågor, kapitalstruktur m.m., miljöfrågor 

och sociala frågor. 


Innehåll och produktion: Första AP-fonden och Hallvarsson & Halvarsson. Formgivning: Hallvarsson & Halvarsson. Foto: Magnus Fond. 

73

Kontaktuppgifter: 

Första AP-fonden 

Box 16294, 103 25 Stockholm 

08-566 20 200 

www.ap1.se 

Kontaktperson: 

Ossian Ekdahl, chef kommunikation och ägarstyrning 

08-566 20 209

Ã rsredovisning 2011 - FÃ¶rsta AP-fonden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Ãrsredovisning 2011 - FÃ¶rsta AP-fonden