Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
Skogsskötselns ekonomi, 70 sidor (pdf 1 Mb) - Skogsstyrelsen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Skogsskötselserien nr 18, Skogsskötselns <strong>ekonomi</strong><br />
© <strong>Skogsstyrelsen</strong>, Hans Ekvall, Göran Bostedt, 22 juni 2009<br />
Numera väger exempelvis produktionsmålet och miljömålet lika i skogsvårdslagens<br />
direktiv för skogliga investeringar, men skogsvårdslagen är i<br />
första hand en näringslag. Främjande av den virkeskonsumerande exportindustrin<br />
är lagens huvudmål. Miljömålen är i praktiken restriktioner på<br />
skogsägarnas handlingsutrymme. Den hårda regleringen har ibland medfört<br />
att skogsfolk har haft svårt att skilja på investering i virkesproduktionen och<br />
finansiering av densamma.<br />
• Investeringsproblemet handlar om hur skogsägaren bör uppställa investeringskalkyler<br />
på ett riktigt sätt för att därigenom kunna välja det<br />
bästa investeringsalternativet. Märk att i en riktig investeringskalkyl<br />
kommer den kostsamma grundinvesteringen i form av markberedning<br />
och plantering i början av investeringens tidsförlopp och avverkningarna<br />
i slutet av detsamma.<br />
• Finansieringsproblemet handlar om hur skogsägaren ska skaffa<br />
pengar till föryngringsåtgärderna. En normal och godkänd skogsföryngring,<br />
som exempelvis omfattar markberedning, plantering och<br />
röjning, kan allt som allt kosta mellan 7 300 kr till 9 <strong>70</strong>0 kr per hektar.<br />
9 Det finns också exempel på föryngringar som har kostat mer än<br />
dubbelt så mycket som siffrorna ovan. Pengar till detta kan erhållas<br />
externt via exempelvis banklån eller internt via eget kapital eller avverkning<br />
av skog.<br />
Många skogsägare väljer idag att finansiera föryngringsåtgärderna med hjälp<br />
av framförallt intäkter från slutavverkningen. Orsaken till detta kan vara:<br />
• Ovilja att sätta sig i skuld<br />
• Svårt att få låna från bank<br />
• Hela grundinvesteringsbeloppet får dras av i deklarationen samma<br />
år som utgifterna betalas. Kostnaderna behöver inte periodiseras,<br />
fördelas över tiden i den takt resursen förbrukas, som vid exempelvis<br />
inköp av skogstraktorer och andra maskiner och inventarier.<br />
Den sista punkten ovan gör att skogsägaren upplever föryngringskostnaderna<br />
som om de vore avverkningskostnader. ”Döljs” kostnaderna för skogsvård i<br />
avverkningsnettot kommer en investeringskalkyl i virkesproduktionen, grundad<br />
på felaktiga kalkyleringsprinciper, dvs att kostnaderna för föryngring<br />
kommer i slutet av investeringens tidsförlopp, att ge felaktigt höga positiva<br />
nuvärden och följaktligen betraktas som ytterst lönsam.<br />
9<br />
Kostnaderna är från 2006 och hämtade från Skogforsk: Kunskap direkt,<br />
http://www.skogforsk.se/KunskapDirekt<br />
SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 11
Change language